Stoppa skövlingen av gammelskogar, fjäll och stränder

60 procent av svenska skogen kalhyggd

”Det finns inga kalhyggen längre” enligt Sveaskogs tidigare skogschef
Herman Sundqvist. Denna skärmdump av Björn Olins överflygningsfilm
över Långträskberget i Piteå talar om motsatsen,
en av Sveaskogs många kalhyggda skogar och berg.

”Det är dags att även i Sverige våga ställa offensiva krav på ägande och kontroll över de resurser som krävs för att möjliggöra naturskydd, klimatomställning och gröna jobb”, säger Mattias Bernhardsson som efterlyser en djärv Leap-rörelse av fack, samebyar och klimatorganisationer

Av Mattias Bernhardsson,
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - -

Sveriges återstående gammelskogar, oexploaterade stränder och fjäll är hotade.
Hela 60 procent av den svenska skogen har utsatts för kalavverkning. När träd till slut planteras är det inte längre skog, utan raka och täta planteringar på ofta sönderkörd och upplöjd mark, ogenomträngliga av sly och med endast spillror av det tidigare djurlivet kvar.

”Allvarliga körskador ska ej förekomma” (Holmen skog ”Miljömål 2014”).
Foto: Malin Sahlin. Ur Skydda skogens film ”FSC, Falsk Skogs Certifiering”

Bekanta läten av gammelskogens karaktärsdjur tystnar – tjädrar, lavskrikor, hackspettar och berguvar trängs liksom tusentals andra arter undan i resterna av deras tidigare livsmiljöer. Långt mindre än 1 procent av alla slutavverkningar är bundna till någon form av krav på hänsyn till miljö eller kulturarv.
Den biologiska mångfalden hotas även inom nationalparker och naturreservat då skövlingar runtomkring dessa riskerar att förvandla skyddade områden till spridda öar där bostäder och vägar hindrar djurlivets förflyttelseleder.

I Haninge har avverkningar klubbats igenom ett flertal gånger inom Tyresta nationalparks buffertzon. Detta har möjliggjorts av ett utvecklingsprogram som borgarna och Miljöpartiet drev igenom trots att det framkommit att beredningens ordförande – Harry Hedemark (KD) – själv var markägare i dett aktuella skogsområdet och hade stora ekonomiska intressen i att området exploaterades. Liknande exempel på jäv, mutbrott och privata ekonomiska intressen finns  i kommuner över hela landet.

Vinden blåser mot högerpolitik och klassklyftor

Perspektiv: Sverige ett år innan valet

Av Per Olsson

Snart är det ett år kvar till valet och opinionsvindarna har vänt – mot det borgerliga systemskiftet och dess effekter. Det finns en utbredd uppfattning, även inom det som brukar kallas medelklassen, att samhällsutvecklingen går åt fel hål och att landet håller på att glida isär.
Alliansen och projektet de Nya Moderaterna har nått vägs ände. Och valet 2014 kan resultera i att två (Kristdemokraterna och Centern) av fyra Allianspartier ramlar ur riksdagen.
Bakom allt tal om att Sverige är på rätt väg växer klassklyftorna och arbetslösheten ligger kvar på en rekordhög nivå. Den sociala krisen nådde en ny vändning i år i form av de kravaller som ägde rum i Husby med flera förorter. Det var en tydlig larmsignal om vad som väntar när klasskillnaderna vidgas och massarbetslösheten består.

Efter mer än två decennier av borgerligt systemskifte – avregleringar, privatiseringar och nedskärningar – har Sverige blivit ett land där marknadsanpassningen av välfärd och exempelvis kollektivtrafik gått längre än i något annat land. Sedan 1980-talets mitt har ”en revolution i det tysta” ägt rum i Sverige, vilket var den brittiska tidskriften Economist beskrivning av den kontrarevolution och den tillbakarullning som har ägt rum. Enligt samma tidskrift skulle den nyliberala gurun ”Milton Friedman känna sig mer hemma i dagens Stockholm än i Washington DC”.
Privatiseringarna och avreglering­arna har nu skapat en horribel marknadskris inom välfärdssektorn, som kanske främst märks på skolans område. Skolan tyngs nu ner av å ena sidan utarmningen av den kommuna­la skolan och å den andra av att friskolornas ägare lägger ned eller gör konkurs.

Gruvboomen: Rovdrift hotar jobb och miljö

Av Mattias Bernhardsson
- - - - - - - - - - -
AB1 AB2 AB3 SR1 SR2 SR3 SR4 SR5
- - - - - - - - - - -
Sverige upplever en gruvboom utan tidigare motstycke. De pågående gruvsatsningarna beräknas skapa cirka 5 000 nya jobb. Branschorganisationen Svemin hoppas på en tredubbling av produktionen fram till 2025, vilken enligt deras beräkningar skulle ge så mycket som 50 000 nya jobb i gruvor, transport, service och maskintillverkning.

Foto: Fredric Alm /LKAB

I en tid av ekonomisk kris i hela Europa och en varseltakt på 10 000 i Sverige inger gruvindustrin förhoppning hos många.

Samtidigt höjs alltfler röster om att exploateringar på många håll hotar hållbar och långsiktig försörjning, den sista orörda naturen och även livsviktiga vattentäkter för hundratusentals människor.

Medan statliga LKAB och svenska Boliden främst bygger ut befintlig gruvindustri eller återöppnar stängda gruvor prospekterar utländska spekulanter till stor del i oexploaterade områden. Det handlar om kanadensiska, amerikanska, brittiska och australiensiska gruvbolag som i Sverige hittat en av världens mest liberala minerallagar och snabba handläggningar.

Sjaunja, Europas viktigaste
våtmarksområde, inom Laponia
världsarvsområde är hotat
av gruvplaner
Foto: Mattias Bernhardsson

Vättern, som är Sveriges näst största sjö, Natura 2000-klassad och dricksvattentäkt hotas av både dagbrott rakt över tillflödet av sjön och malmbrytning under själva sjön. I Kebnekaisefjällen, som skyddats av särskilt riksdagsbeslut, har hundratals prospekteringstillstånd klubbats igenom utan seriösa miljökonsekvensbeskrivningar.

Sverige har blivit ett lågprisland för de multinationella gruvbolagen och toppar t ex Världsbankens lista över var gruvverksamhet är billigast och har högst avkastning i en jämförelse mellan 20 länder som Kina, Australien, Chile, Sydafrika och Kanada. Forskningsinstitutet Fraser Iinstitute placerar Sverige på sjunde plats av alla länder i den senaste mätningen.