Nya räntehöjningarna kommer att förvärra krisen

Räntehöjningarna slår mot välfärd, hyresgäster och arbetare med bolån – men berikar storbankerna

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv
- - -

En sjunkande svensk ekonomi, fortsatt levnadskostnadskris och stora underskott i kommuner och regioner. Samtidigt gör storbanker och storbolag rekordvinster på samma räntehöjningar som gör det allt svårare för arbetare att klara räkningarna.

"I verkligheten är det räntehöjningarna, den svaga kronan och storbankernas rekordvinster som eldar på inflationen"

Högre ränta blir vinstlyft till bankerna

Räntehöjningen dämpar inte inflationen – men göder bankerna

av Per Olsson // Artikel i Offensiv
- - -

Storbankerna kan se fram mot ännu högre vinster när räntorna stiger och lånen blir allt dyrare. Efter Riksbankens monsterhöjning av styrräntan den 20 september, med 1 procentenhet till 1,75 procent, tog det inte många timmar innan storbankerna slog till med nya rejäla höjningar av sina utlåningsräntor.

Försvara välfärd och jobb: Förstatliga bankerna

Varannan vinstkrona kommer från skattebetalarna

av Per Olsson
- - -

De penningstinna storbankerna var de första att garanteras hundratals miljarder kronor i stöd och garantier som kompensation för coronakrisen. Trots att de i skydd av staten gjort större vinster än någonsin och absolut inte tillhör de som behöver stöd.

"Storbankerna har jättelika tillgångar, den senaste siffran från 2017 visade på samlade tillgångar som var 3,5 gånger större än Sveriges BNP"

Det var de enorma belopp som storbankerna fick direkt och indirekt av staten under krisen 2008–2009, som till stor del hade sina orsaker i bankernas svindlande affärer och vinstjakt, som gjorde de svenska storbankerna till några av Europas mest lönsamma. Bankerna behöver inga räddningspaket utan måste förstatligas med kompensation endast till de små aktieägarna för att möjliggöra en utbyggnad av välfärd, billiga lån och en grön omställning.

Direktörerna tjänar 61 gånger mer än industriarbetarna och 81 gånger mer än personliga assistenter

H&M f d ägare Stefan Persson, nu Sveriges rikaste man efter ett liv av att berika sig på slavliknande villkor

"De många miljarder som han äger tillhör egentligen de som tillverkar, transporterar och säljer H&M:s kläder, samt till Sveriges välfärd i form av skattepengar som inte betalats"

av Louise Strömbäck
- - -

Sveriges maktelit tjänar mer än någonsin i jämförelse med vanliga arbetare. Det visar LO som årligen kommer ut med en rapport där de jämför maktelitens inkomster med industriarbetarnas.

Ekonomin mer sårbar nu än vid finanskrisen 2008

Regeringen, Riksbanken och bankerna har skapat en farlig mix för än mer förödande kris

Av Per Olsson
- - - 

I september 2008 hotades Sverige av en finansiell härdsmälta och staten fick mobilisera enorma belopp för att rädda två av landets storbanker – Swedbank och SEB – från att krascha likt Lehman Brothers. Men trots räddningspaketen blev det fortsatta krisförloppet dramatiskt.

BNP rasade med drygt 5 procent 2009, det största årliga BNP-fallet sedan krigsåren 1939-45. Särskilt hårt slog krisen mot industrin (industriproduktionen föll med nära 14 procent under 2009).
Alliansregeringens krisinsatser inriktades på att hålla finansmarknaderna under armarna. Regeringen förstatligade till och med investmentbanken Carnegie. När regeringen sent omsider aviserade åtgärder för att stimulera den verkliga ekonomin var botten redan nådd.

"Hushållens skulder har fördubblats under de senaste 10 åren och skuldkvoten, hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, har ökat från 152 procent 2008 till 186 procent"

Krisen 2008-2009 blev djup, men inte lika långvarig och kännbar som 1990-talets kris, vilket absolut inte var regeringens förtjänst.
Det var kombinationen av ökad efterfrågan och lageruppbyggnad i länder som utgör Sveriges viktigaste varuexportmarknader, tillsammans med konsumtionen på hemmaplan, i synnerhet hushållens konsumtion, som fick hjulen att börja rulla igen år 2010.

Bankvinster och skulder i bostadsbristens spår

"Storbankernas jakt på snabba vinster bidrar starkt till att blåsa upp bostads- och lånebubblan"



Av Per Olsson
- - -

Den alarmerande bristen på bostäder fortsätter att pressa bostadspriserna uppåt samtidigt som hushållens skulder ökar.
Men nu duggar varningarna tätt om att denna utveckling inte kan fortsätta. I förra veckan menade exempelvis Riksbanken att den kokande bostadsmarknaden och den ökande skuldsättningen utgör ett allvarligt hot mot landets ekonomi och banksystem.

”Hushållens höga och stigande skuldsättning utgör ett allvarligt hot mot den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten”, skrev Riksbanken i sin senaste rapport Finansiell stabilitet 2017:1, som släpptes den 22 maj.

Några dagar senare varnade EU-kommissionen för en möjlig kraschlandning:

Företag som ska bostadsexploatera Söderbyskogen på ruinens brant

”Riv avtalet”, kräver Rättvisepartiet Socialisterna

Ur kommunens planbeskrivning

Rättvisepartiet Socialisterna vill rädda Söderbyskogen från bostadsexploatering, såväl som boende i Norra Söderby varav den överväldigande delen även ställt sig bakom en namninsamling som de själva organiserat. Skogen används av boende och förskolorna dagligen. Nu har det även kommit fram nya uppgifter som visar att ett av de företag som ska exploatera området genomgår en stor ekonomisk kris, som potentiellt kan drabba kommunen hårt om planerna fortgår.
Det är företaget ”Grand living 1 AB” (Nischer 1 AB vid tidpunkten för undertecknandet) som tillsammans med ”Concent AB” anmälde intresse att bygga ca 300 nya lägenheter varav ca 50 seniorbostäder inom ”Söderby Huvudgård 2:1”. Markanvisningsavtalet skrevs med Grand living baserat på att exploateringen skulle ske tillsammans med Concent AB – ett företag som nu befinner sig på ”ruinens brant”.

Mattias Bernhardsson (RS)

– Concent Holdig AB befinner sig på NGM-börsens observationslista och har tappat flera bostadsprojekt på kort tid nu. Norrtälje kommun har sagt upp sitt markanvisningsavtal med bolaget, uttryckligen för att de är oroade över en ekonomisk baksmälla. Nu måste Haninge kommun agera snabbt och säga upp markanvisningsavtalet. Vi har inte råd med ännu en kostsam byggskandal, som med Formator då Haninge gick i konkurs med en förödande välfärdsslakt under hela 90-talet, varnar Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson.

Den 9 januari beslöt styrelsen för Concent Holding AB att de skjuter upp aktieutdelningen för fjärde kvartalet 2016, vilket är att jämställa med att ställa in räntebetalningar på lån. Nu skjuter de även upp utdelningen för första kvartalet 2017.
Förra årets tredje kvartalsrapport var katastrofal: rörelseresultat var negativt med närmare 56 miljoner kronor och kvartalets förlust efter skatt var 74,3 miljoner kronor.

Fastighetsnytt skriver att: 

”bolaget haft anmärkningsvärt svårt att sälja sina projekt och rykten på marknaden gör gällande att man i princip endast har kunnat avyttra genom närståendetransaktioner eller till köpare som sedan tidigare har haft en affärsrelation med bolagets ägare.”

Vd:n, revisorn och nästan hela ledningsgruppen sade upp sig i höstas och både styrelsemedlemmar och aktieägare säljer nu aktier. Även Nischer Properties AB – som äger Grand living 1 AB – har sålt alla sina aktier i Concent Holding AB.
Det finns även andra grunder för att säga upp markanvisningsavtalet, exempelvis att den mark som specificerats i avtalet inte stämmer överens mot den nya plankartan.

– Markanvisningsavtalet borde rivas på dessa grunder. Kommunen borde ta tillfället i akt och ha ett förutsättningslöst samråd med de boende. Alltså en omvänd planprocess, att involvera de boende i diskussioner om var bostäder skulle kunna byggas, innan de skyndar vidare med en planprocess som bara möter motstånd, säger Mattias Bernhardsson (RS).

Miljardärerna – både fler och rikare

Stefan Persson, H&M:s ägare, blir allt superrikare

"Bara de tre rikaste individerna har tillsammans en förmögenhet som är mycket större än vad samtliga landets kommuners och landstings verksamhet kostar under ett år"

Av Per Olsson
- - -

Antalet miljardärer i Sverige blir bara fler och de är rikare än någonsin; Sveriges 178 miljardärer år 2016 äger tillsammans svindlande 2 076 miljarder kronor.

Noll i skatt från storbolagen

Av Per Olsson
- - -

SCA, Volvo AB och Volvo Personvagnar, Electrolux, Sandvik, Securitas, SKF och Skanska betalade ingen – eller försumbar – bolagsskatt för år 2014, rapporterade SVT i måndags efter att ha granskat de 20 största börsbolagens deklarationer för år 2014.  Alla de nämnda bolagen finns på listan över Sveriges vinstrikaste industriföretag och de bolag som delar ut mest till sina aktieägare.

Skandalomsusade SCA, som hellre smörjer sina direktörer med resor i privatjet och veckoslut i jaktstugor dit alkohol fraktas med helikopter, har inte betalat ett öre i skatt på flera år. Noll i skatt ger mer till aktieägarna.
På Svenska Dagbladets lista över börsjättarna som delar ut mest i år hittas SCA på tionde plats med 4 miljarder kronor till aktieägarna, nummer nio är Volvo AB som delar ut 6 miljarder kronor och på sjunde plats finns Atlas Copco som pytsar ut hela 8 miljarder. Listan toppas för övrigt av storbanken Nordea, som har fungerat som bolagens och de rikas länk till skatteparadisen.
När SVT:s Rapport redan år 2012 granskade de 20 största börsbolagens deklarationer stod förutom SCA även Atlas Copco, Sandvik, SCA, Securitas, Volvo AB och Volvo Personvagnar på listan över nolltaxerare.
Sedan dess har Alliansregeringen sänkt bolagsskatten för de som inte betalar någon skatt.
När Volvo Personvagnars vd Håkan Samuelsson skulle försvara skattefuskandet sade han så här till SVT:

– Vi ägnar oss överhuvudtaget inte åt någon skatteplanering för att dra ned skatten på ett otillbörligt sätt.

”Ingen skatteplanering”? Volvo Personvagnar har inte betalat bolagsskatt i Sverige sedan 2010. ■

SD är ett direktörsparti

SD i knä på storbolag och klimatförnekare

Av Per Olsson

Rasistiska Sverigedemokraterna trivs bäst i sällskap med direktörer och ”näringslivets” lobbyister. De välavlönade SD-politikerna lät sig villigt köpas över välfärdsprofitörerna och arbetsgivarorganisationer som Svenskt Näringsliv.

Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för SD, erkände till och med att det var lätt för ”näringslivet att påverka oss”. Det krävds bara några samtal och ett par lyxmiddagar, sedan var SD ett vinstkramarparti i klass med Moderaterna.
I måndags avslöjade Expressen att ”näringslivet” köper SD-röster med hjälp av lyxmiddagar på exklusiva hotell, whiskykrog och kändisrestaurang. Expressen har kommit över interna mejl ”som visar hur lobbyister från näringslivsorganisationer, storbolag, klimatförnekare och tobaksindustrin släppts in på SD:s riksdagskansli, servat partiet med då sekretessbelagt underlag – och fått spökskriva delar av en riksdagsmotion”.
”Sånt är livet som riksdagsledamot”, hävdar de välavlönade SD:arna till sitt försvar och medger att man ibland själv tar kontakt med lobbyisterna.

”Det gäller bland annat SD-ledamoten Josef Franssons kontakt med IT-entreprenören Per Welander, som är känd inom så kallade klimatförnekar­kretsar och kopplad till sajten Stockholmsinitiativet – Klimatupplysningen.”

På sajten Stockholmsinitativet-Klimatupplysning finns ingen ”upplysning”. Här släcks famtiden för planeten. Bland sajtens färskaste artiklar finns en med titeln Klimatmodellerna överskattar uppvärmningen och en annan som heter Demonen, vetenskapen och klimatpolitiken.
Den förstnämnda hävdar att temperaturökningen är överdriven och den sistnämnda menar på fullt allvar att anledningen till varför fossila bränslen har så få anhängare beror på att världens har tagits över av en ”politiserad och utvecklingsfientlig miljörörelse”.

En vårbudget för välfärd?

”Pengarna kan alltså hamna i helt andra hål – och täcka kommunala kostnader som inte är ’välfärd’ i den mening som regeringen och Vänsterpartiet lägger i ordet”

Av Robert Bielecki

– Efter åtta år av nedskärningar investerar vi nu i ett nytt samhällsbygge, menade Stefan Löfven när den nya vårdbudgeten presenterades och ”glömmer” socialdemokratins världsrekord i ”budgetsanering” under 1990-talet.

Men kommer budgeten att innebära en verklig förändring?
Vårbudgeten har tagits fram av S-MP-regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och ska bland annat ge 10 miljarder kronor årligen till kommuner och landsting i landet. Vidare ska rutavdraget omfatta fler tjänster, avdragsrätten på räntor på efterställda lån slopas, momsen på mindre reparationer sänkas från 25 till 12 procent och nollränta på skattekontot införas.

V gör stor sak av att budgeten innehåller ”vänsterpolitik på riktigt” då en skatt på finanssektorn, främst en slags bankskatt, införs år 2017. Dock ger den i förhållande till storbankernas groteska vinster blygsamma 1,4 miljarder kronor per år. En ”vänsterpolitik på riktigt” vore att bygga rörelser för att kräva tillbaka bankerna på de 34 miljarder kronor som sköts till under krisåren 2008-09 som ett första steg, med mål på ett förstatligande av bankerna under demokratisk kontroll.

Inte så mycket till bankskatt

RS: Förstatliga storbankerna och använd vinsterna till att finansiera välfärd, offentliga jobbsatsningar och den allt mer akuta och nödvändiga klimatomställningen

I marginalen
Av Per Olsson

S-MP-regeringen föreslår tillsammans med Vänsterpartiet att en ny speciell bankskatt införs. Men med tanke på hur mycket pengar det finns att hämta hos storbankerna är förslaget inte ens en liten droppe i havet. Som mest ska skatten inbringa 1,4 miljarder kronor till statskassan. Det är mindre än vad endast en bank – Handelsbanken – har tjänat varje år på den sänkta bolagsskatten som Alliansregeringen beslutade om 2012 och som nuvarande regering helt har ställt sig bakom. 1,4 miljarder motsvarar inte mer än fyra dagars bankvinster.

SD är VD:arnas nya kelgrisar

Per Olsson (RS)

I marginalen
Av Per Olsson

Rasistiska Sverigedemokraterna omfamnas i allt högre grad av det så kallade näringslivet och dess toppar.
I måndags skrev Dagens Industri (DI) att: ”Det svenska näringslivet har i det tysta byggt upp allt tätare kontakter med Sverigedemokraterna. DI kan idag avslöja hur Svenskt Näringsliv och flera av landets tyngsta arbetsgivar­organisationer fått Sveriges snabbast växande parti att anamma en mer näringslivsvänlig politik”.

SD har alltid stått för en ”näringslivsvänlig politik”. Partiet är för vinster i välfärden och SD:s privatiseringsiver har gått så långt att man som enda parti vill ”överväga en privatisering av LKAB”, som SD-ledaren Jimmie Åkesson sade i Piteå den 30 augusti i fjol.
Vad gäller arbetsrätten finns det idag inget som skiljer SD från Allianspartier och ”näringslivet” – alla vill de ha fler låglönejobb och göra det lättare att avskeda anställda.
Direktörerna och ”näringslivet” har aldrig haft något att frukta från SD. Tvärtom. Så det är knappast förvånande att SD-topparna nu bjuds in till träffar med Svenskt Näringsliv, Företagarna och andra bransch- och arbetsgivarorganisationer.

Reinfeldt i fablernas värld

RS svarar statsministerns skönmålning av svensk ekonomi

Av Per Olsson

Med skönmålningar, halvsanningar och direkta lögner om tillståndet i den svenska ekonomin ämnar Alliansen försöka vinna valet 2014. Statsminister Fredrik Reinfeldt satte tonen när han avslutade moderatstämman i mitten av oktober med orden: ”Svensk ekonomi är starkare än den varit på 40 år” och att det blir mer i plånboken för ”alla ” när Alliansen har makten.
Men knappt hade moderatstämman avslutats innan statliga Konjunkturinstitutet larmade om att: ”Den genomsnittliga tiden en arbetslös varit utan jobb är snart uppe på 90-talskrisens nivåer… Lågkonjunkturen kommer att fortsätta ytterligare flera år. Det kommer sannolikt innebära att långtidsarbetslösheten fortsätter att vara hög.”

”Vi står för en socialistisk politik i både ord och handling”

Vad skiljer Rättvisepartiet Socialisterna från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet?

Intervjuade: Fr.v: Sanna Tefke (RS ersättare 2010-), Mattias Bernhardsson
(RS ledamot 2006-) och Lina Rigney Thörnblom (RS ledamot 2006-)

Event: Mattias, Lina och Sanna talar på stormötet "Socialister tar strid" på Kulturhuset 5 september
SvD SvD2 SvD3 SvD4 SR SR2 AB DN DN2 DN3 DN4 DN5 DN6

> Läs del 1: ”Vi tar kampen in i kommunfullmäktige”

Socialister i kommunfullmäktige del 2:

Under högerstyret (Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet) har privatiseringarna och plundringen av vår gemensamma välfärd exploderat, skolor har stängts och social utslagning ökat. Sverigedemokraterna har fungerat som ett sjätte stödparti i alla nedskärningar och privatiseringar. Allt fler vill rösta bort den moderatledda alliansen och sätta stopp för högerpolitiken. Men vad är alternativet?

Expressens sensationsartikel om hur socialister, däribland
Sanna Tefke (RS) påverkat LO:s beslut att säga nej till vinster i välfärden
och därmed S-beslutet att 'begränsa' vinsterna. S-ledaren Stefan Löfven
anser att ett förbud mot vinster "inte låter sig göras".

En taktikröst på Socialdemokraterna är en röst i sjön
Vissa som stödjer Rättvisepartiet Socialisternas politik kanske överväger att rösta på Socialdemokraterna – av taktiska skäl.

- Socialdemokraterna är större än oss men det är inget argument för att taktikrösta på dem om man vill ha förändring. Haninge kördes i botten under S-styret på 1990-talet och många verksamheter var i det sämsta skicket någonsin i kommunens historia; en tredjedel av kommunens personal avskedades och kultur- och fritidssektorn bantades till hälften, påminner Mattias Bernhardsson.

Vinden blåser mot högerpolitik och klassklyftor

Perspektiv: Sverige ett år innan valet

Av Per Olsson

Snart är det ett år kvar till valet och opinionsvindarna har vänt – mot det borgerliga systemskiftet och dess effekter. Det finns en utbredd uppfattning, även inom det som brukar kallas medelklassen, att samhällsutvecklingen går åt fel hål och att landet håller på att glida isär.
Alliansen och projektet de Nya Moderaterna har nått vägs ände. Och valet 2014 kan resultera i att två (Kristdemokraterna och Centern) av fyra Allianspartier ramlar ur riksdagen.
Bakom allt tal om att Sverige är på rätt väg växer klassklyftorna och arbetslösheten ligger kvar på en rekordhög nivå. Den sociala krisen nådde en ny vändning i år i form av de kravaller som ägde rum i Husby med flera förorter. Det var en tydlig larmsignal om vad som väntar när klasskillnaderna vidgas och massarbetslösheten består.

Efter mer än två decennier av borgerligt systemskifte – avregleringar, privatiseringar och nedskärningar – har Sverige blivit ett land där marknadsanpassningen av välfärd och exempelvis kollektivtrafik gått längre än i något annat land. Sedan 1980-talets mitt har ”en revolution i det tysta” ägt rum i Sverige, vilket var den brittiska tidskriften Economist beskrivning av den kontrarevolution och den tillbakarullning som har ägt rum. Enligt samma tidskrift skulle den nyliberala gurun ”Milton Friedman känna sig mer hemma i dagens Stockholm än i Washington DC”.
Privatiseringarna och avreglering­arna har nu skapat en horribel marknadskris inom välfärdssektorn, som kanske främst märks på skolans område. Skolan tyngs nu ner av å ena sidan utarmningen av den kommuna­la skolan och å den andra av att friskolornas ägare lägger ned eller gör konkurs.

RS stod upp för småbutiksägarna - Borgarna och S för storföretagen

De fem styrande partiernas (M, FP, KD, C och MP) nya satsning på storföretagen i Haninge möttes av bifall av Socialdemokraterna och S-gruppledaren Robert Noord som stoltserade med att de kunde pricka av ett viktigt vallöfte.

Mattias Bernhardsson (RS) talar på ett dialogmöte där
130 jordbrobor kräver upprustning, bl a av
Jordbro centrum

Mattias Bernhardsson (RS) höll inte med och yrkade avslag på kommunfullmäktige:
"Konsultfirman Public Partners talar om att attrahera 'kapitalintensiv verksamhet, starka varumärken och tillväxtföretag'. Kommunledningens förslag till näringlivsstrategi och handlingsplan är också inriktad på samma sätt med fokus på nyetableringar och att utveckla kontakten med vad som kallas ”nyckelföretagen”. Det ordnas frukostmöten och luncher mellan kommunstyrelse och de största företagens VD:ar.
Men vad görs åt att utveckla kontakten med de småbutiksägare som idag drivs ut från torg- och köpcentrum p g a för höga hyror? Småföretagarna i t ex Brandbergen och Jordbro centrum drabbas av vikande kundunderlag när viktig service försvinner från centrumen.  Detta vet vi eftersom jag själv har varit i kontakt med de flesta. De vill bl a veta vilka krav kommunen ställer på oseriösa centrumägare som låter centrum förfalla och bara plockar ut pengar genom att mjölka dem på opropotionerligt höga hyror.