Matpriserna: Vänstern måste kräva det som behövs

Foto: Depositphotos

Det är dags att kräva förstatligande av de tre stora matjättarna, priskontroll och slopad moms på mat

av Mattias Bernhardsson
- - -

Matpriserna skenade till nya rekordnivåer i februari. I genomsnitt var ökningen 2,5 procent. På ett år har matpriserna ökat med 20 procent, dubbelt så mycket som inflationen. Trots att de globala livsmedelspriserna har sjunkit 11 månader i rad fortsätter prishöjningarna i Sverige. Genom att höja priserna med mer än de egna kostnadsökningarna gör nu livsmedelsjättarna rekordvinster som aldrig förr.

"Vänsterpartiet har gått från tystnad till teater i frågan om matpriserna"

Ingen kompensation för matprischocken i regeringens budget

Foto: Nadin Dunnigan / Pixabay

Rättvisepartiet Socialisterna kräver slopad matmoms, höjd barnbidrag och gemensamt ägande utan vinstintresse

av Mattias Bernhardsson, förstanamn på Rättvisepartiet Socialisternas valsedel i Haninge kommunval 11 september
- - -

Medan Sveriges miljardärer har fördubblat sina förmögenheter på bara två år upplever de flesta arbetare reallönesänkningar. Prisökningar på mat, kollektivtrafik, el och hyror pressar allt fler arbetarhushåll, barnfamiljer och pensionärer till en tillvaro på marginalen. Allt fler söker sig till hjälporganisationer. Men i den socialdemokratiska regeringens budget saknas kompensation och stöd.

Därför kommer pandemierna bli fler och värre

Mattias Bernhardsson (RS) skriver om var virusutbrotten egentligen kommer ifrån

Skövlingen, djurindustrin och klimatkrisen – en dödlig cocktail bakom de allt fler och farligare virusutbrotten

av Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv

- - -

Covid-19 kom inte som en blixt från klar himmel och det var ingen naturkatastrof. Det var heller inte den första pandemin (virusutbrott som sprids till stora delar av världen) och långt ifrån den sista. Skogsskövlingen, köttindustrin och klimatkrisen utgör en dödlig cocktail bakom de allt fler och farligare virusutbrotten.

"Mellan 2011 and 2018 spårade WHO 1 483 olika epidemier i 172 länder och det är inte våtmarknader i Kina som utgör förklaringen till detta stora antal"

The Global Preparedness Monitoring Board (GPMB), som står under Världshälsoorganisationen (WHO) varnade i sin rapport "A world at risk" i september 2019 att:

Nej till massiv stenkross i Österhaninge

T.v: Vy från Högsta mot Husbyån och Tjurstaskogen. T.h: Stenkrossverksamhet. Foto: Christian Amet 

Boende utesluts från samrådet • Buller och damm hotar boendemiljö, hästverksamhet, hönseri och naturliv när stenkrossen femdubblar verksamhetsytan

Boende i Österhaninge organiserar sig mot en ansökan av Haninge Åkeri om att utöka sin stenkross verksamhetsyta från dagens 2,5 hektar till 12 hektar.  

Mattias Bernhardssons (RS) tal om de globala pandemiernas orsaker

Bakgrundsfoto: Ibama

Klimatkrisen, djurindustrin och skogsskövlingarna – en dödlig cocktail bakom virusutbrott som covid-19 etablissemanget inte gärna talar högt om

Under stormötet "Klimat, natur och socialism" under Rättvisepartiet Socialisternas digifysiska sommarläger i helgen fanns tre huvudtalare från Rättvisepartiet Socialisterna Haninge:

• Robert Bielecki talade om klimatkrisen idag och den marxistiska analysen (läs hans tal här).
• Julia Engström talade om matproduktionen idag och om behovet av omställning (läs hennes artikel på temat här).
• Mattias Bernhardsson talade om hur det kapitalistiska produktionssättet skapar globala pandemier som Covid-19, något det är skrämmande tyst om, samt om den pågående artutrutningen som hotas vår livsmedelsförsörjning. Här publicerar vi Mattias tal i sin helhet:

Robert Bieleckis (RS) tal om klimatkrisen idag och den marxistiska analysen

Bakgrundsfoto: Wikimedia Commons / WClarke

Marx och Engels förstod problemen med kapitalismens djurindustri, intensiva jordbruk, skogsskövling och ekologisk kollaps redan för 150 år sedan • Klimatkrisen idag kräver socialistisk grön omställning och demokratisk planering

Under stormötet "Klimat, natur och socialism" under Rättvisepartiet Socialisternas digifysiska sommarläger i helgen fanns tre huvudtalare från Rättvisepartiet Socialisterna Haninge:

• Julia Engström talade om matproduktionen idag och om behovet av omställning (läs hennes artikel på temat här).
• Mattias Bernhardsson talade om hur det kapitalistiska produktionssättet skapar globala pandemier som Covid-19 samt om den pågående artutrutningen (läs hans tal här).
• Robert Bielecki talade om klimatkrisen idag och den marxistiska analysen. Här publicerar vi Roberts tal i sin helhet:

Beska sanningen bakom syltburken

Ett extremt utnyttjande i en absurd bransch

Varje år har det kommit många tusen människor, främst från Thailand, för att plocka hjortron, blåbär och lingon i Sverige. Nu gör risken för smittspridning att de thailändska myndigheterna har stoppat bärplockarna från att resa till Sverige och Finland. Detta sätter strålkastarljus på en helt absurd bransch.

Det krävs en socialistisk produktion av maten

Det finns ett alternativ till kapitalismens djurplågeri, sjukdomar, jordförstörelse och svält



av Julia Engström // Artikel i Offensiv
- - -

265 miljoner människor svälter ihjäl och kapitalismen är orsaken. Vi behöver ta tillbaka makten över maten.

Den globala matproduktionen är på många sätt en katastrof. Dels för att 265 miljoner människor riskerar att dö av akut hungersnöd år 2020 enligt FN, trots att vi teoretiskt sett skulle kunna föda hela jordens befolkning då vi producerar tillräckligt mycket mat, dels för att andelen odlingsbar mark i världen minskar då vi förstör den med stora maskiner och kemikalier som dödar alla mikrober och pollinatörer.

1 miljon arter hotas av utrotning

Foto: Jukka Tanner

Artutrotningen och kapitalismens rovdrift hotar vår egen matförsörjning • Skogs- och jordbruket måste ställas om 

Av Julia Engström
- - -

En miljon av de drygt åtta miljoner arter som finns på jorden idag riskerar att utrotas som en följd av mänsklig påverkan (läs kapitalismens rovdrift av planeten). Detta är en av slutsatserna i en kommande rapport av FN:s vetenskapliga panel för biologisk mångfald, IPBES.

Torkan och bränderna idag är bara början

Foto: Ervins Strauhmanis

Kapitalismens klimatkris borde vara valets stora ödesfråga • Torkan hotar jordbruket

Av Mattias Bernhardsson
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - -

Ett 80-tal skogsbränder härjar runt om i landet medan tusentals frivilliga deltar i brandbekämpning såväl som insamling av förnödenheter. Med rätta diskuteras nu Sveriges bristande beredskap och den sedan länge pågående nedmonteringen av brandförsvar samt brandflyg och -helikoptrar.
Hela våren och sommaren har präglats av rekordtemperaturer och extrem torka. Bränderna har växt i antal och styrka i hela tre månader och för bönderna stod det klart redan innan midsommar att sommarbete såväl som hölager för vintern skulle vara slut innan sommaren. Ändå har klimat- och miljöfrågorna lyst med med sin frånvaro mitt i valåret.

"Decennier av intensivt skogsbruk, plantering av monokulturer har skapat en bränsedepå för bränder att multipliceras i"

Samtidigt som det är livsnödvändigt att ställa radikala krav för att lösa sommarens akuta kriser så är det inte tillräckligt. Kommuner kan ge bort varenda kvadratmeder gräsmark till bönderna och kalla in hela Europas brandförsvar; landets bete och foder kommer ändå ta slut innan vintern med oundviklig masslakt av kreatur, bränderna kommer fortsätta under hösten och under de släckta brandområdenas översta marklager brinner ännu rötterna och stora glödhärdar bidar sin tid.
För torkan är inte över. Inte i år. Och inte nästa år.

Kampanj för mat till svälthotat Rojava!

Embargot mot Rojava kan leda till svält • Akut insamling för självförsörjande produktion av organiskt gödsel: Feed the revolution

> Klicka här för att se kampanjfilmen

Kimmie Taylor

Kimmie Taylor från Rättvisepartiet Socialisterna Haninge åkte till Rojava i början av mars och har sedan dess arbetat på plats med olika projekt för att stödja försvaret av Rojava. Nu jobbar hon med andra i Komîteya Alternatîf i Rojavas administration i kampanjen Feed the revolution. De behöver samla in 180 000 euro (1,6 miljoner kronor) på bara en månad. Målet: Att förhindra befarad svält. 

De tre självstyrande kantonerna (distrikt) i Rojava och dess försvarsstyrkor YPG (folkets försvarsenheter) samt YPJ (kvinnornas försvarsenheter) har stått för det hårdaste motståndet mot högerextrema Daesh (islamiska staten).
Rojavas konstitution fastställer alla etniska gruppers rättigheter och deltagande i självstyret på lika villkor. Barnäktenskap har förbjudits och kvinnor står i främsta ledet i både de väpnade försvaret och i självstyret. Administrationerna är delade och måste alltid bestå av lika många kvinnor som män.
Den första kampanjen Kimmie deltog i var att samla in pengar till kvinnokliniker, förskolor, förbättringar i flyktingläger samt andra kvinnoprojekt.

Igår inledde Kimmie samt andra i Komîteya Alternatîf (Alternativa Kommittéen) – som är en del av Ekonomiska Kommittéen av Rojavas självstyrande administration – den ambitösa dock livsavgörande kampen för att få upp produktionen av mat innan en situation av svält uppstår. Konkret syftar kampanjen till att samla ihop pengar för att kunna bygga anläggningar för att producera organiskt gödsel av det insamlade avfallet. De behöver samla in 180 000 euro (1,6 miljoner kronor) på bara en månad.

Inget konstgödsel kommer in då Rojava är utsatt av militär belägring och embargo av högerextrema och reaktionära motståndare som den Islamiska staten, Al-Nusrafron och den turkiska regimen. I år väntas veteskörden enbart nå en tredjedel av den tidigare planerade mängden, med svält som följd om inte något görs. Dessutom har flera års överanvändning av kemiskt konstgödsel minskat jordens bördighet drastiskt.

Lösningen är organisk och ekologisk. Avfallet från en by med genomsnittlig befolkningsmängd räcker till att tillfredsställa gödningsbehovet för 60 procent av åkermarkerna kring byn. Tillsammans med boskapsgödslet från omtilliggande gårdar kan Rojava tillfredsställa organisk och ekologisk gödning för 100 procent av åkermarkerna.

> Till kampanjsidan med info om hur du kan bidra

Debatt om klimat och mat i kommunfullmäktige

Lina Rigney Thörnblom (RS): 
"Även om man köper svenskt kött så har ofta sojabönorna som använts i fodret odlats utomlands. I Brasilien har världens mest artrika savann halverats till förmån för bland annat sojaodlingar för köttindustrin"

Köttindustrins påverkan på klimatet och naturen är större än exempelvis transportsektorn. Ändå så lyser frågan med sin frånvaro när Haninges arbete för att minska utsläppen diskuteras. Därför väckte Vänsterpartiets kommunfullmäktigeledamot Samuel Skånberg en interpellation i frågan riktad till Miljöpartiets Annica Hjertling, kommunalråd med ansvar för hållbarhetsfrågor.
Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Rättvisepartiet Socialisterna och Moderaterna deltog i debatten.

– Det går att läsa i samarbetskoalitionens politiska plattform: ”Att minska klimatpåverkan är den viktigaste miljöfrågan för oss”. Vidare listas det upp hur klimatpåverkan kan minskas genom byggandet av klimatsmarta bostäder, ökad användning av kollektivtrafiken och cykel bland annat. Lokaler och transporter lyfts fram som viktiga områden. Gällande mat vill samarbetskoalitionen att den ska smaka gott, tillagas lokalt och att andelen svensk mat och ekologisk mat ska öka. De lyfter också rättvis handel och etisk konsumtion. Allt detta är lovvärt och sådant som Vänsterpartiet ställer sig helt bakom. Dessvärre nämns det ingenting om minskad köttkonsumtion. Faktiskt så nämns inte köttets klimatpåverkan alls i den 24 sidor långa politiska plattformen, konstaterade Samuel Skånberg (V) och frågade vad samarbetskoalitionen avser göra för att minska köttkonsumtionen i offentlig sektor.

– Sedan 2010 jobbar Haninge kommun strategiskt med vegetariska dagar på skolorna. Både i matpolicyn och i klmat- och energipolicyn finns tydliga skrivningar om vegetarisk mat. Köken jobbar dessutom med att öka nadelen baljväxter och med aktiva åtgärder för att minska matsvinnet. Gällande uppföljning av specifikt vegetarisk mat kommer det inom kort att skickas ut en enkät till skolköken som syftar till att ta reda på hur de jobbar med och utvecklar det arbetet, sa Annica Hjerling (MP).

Lina Rigney Thörnblom (RS) började med att lyfta blicken från kommunen till världen:
– Sverige slår sig gärna för bröstet att svenska utsläpp minskar (även Haninge kommun). Vad som inte nämns är att detta baseras på felaktiga mätningar. Man mäter det som produceras eller släpps ut just i Sverige. Men det vi konsumerar produceras ofta utomlands. Sverige exporterar sina utsläpp till andra delar av världen. Rätt sätt att mäta är i ”ekologiska fotavtryck”. Man kan till exempel räkna ut hur stora naturområden som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och grönytan som behövs för att suga upp koldioxidutsläppen från produktionen. Då får man fram hur stor yta vårt ekologiska fotavtryck motsvarar och det mäts i globala hektar. Här ingår skog, betesmark, åker, fiskevatten men ockjså bebyggd yta. Om hela världen konsumerade som i Sverige skulle det behövas tre jordklot. Bara USA är värre med fem jordklot.

Tänk på vad du äter i jul

Av Sanna Tefke

Sanna Tefke

Dan före dan före dan före dan… Det är tydligt att julhelgen närmar sig, även om det på många håll i landet fortfarande är plusgrader och grått och trist ute. Ljusslingor lyser upp de flesta fönster, byggnader och torg och vi fullständigt bombarderas med reklam om allt ifrån resväskor till upplevelser som årets julklapp.

Svensk handel har länge förberett och längtat till den mest lönsamma månaden på året, många människor har redan bokat sina resor till värmen eller de närmaste, några kommer jobba mer eller mindre frivilligt, en del kommer sitta hemma medan det finns andra som får leta upp ett någorlunda torrt och skyddat hörn att tillbringa natten på. Julen klassas som favorithelgen bland svenskarna, den förknippas med familj, givmildhet och omtanke. Men oavsett hur, om eller varför vi väljer att fira finns det en sak som förenar nittioåtta procent av svenskarnas jul. Julbordet.
Även om det har förändrats över tid och det finns en del lokala variationer så är julmaten det som står i centrum och för många betydligt viktigare än eventuella klappar. Det finns regionala traditioner med ål eller julgädda men till de allra vanligaste hör julskinkan, köttbullar, Janssons frestelse, prinskorv och gravad lax, sylta, sill, ägghalvor och så risgrynsgröten till julfrukost/lunch och de flesta familjer har någonting särskilt som alltid ska finnas med. Vi frossar under flera dagar i överflöd av mat.

Trots att medvetenheten kring miljöfrågor och djurrätt har ökat i Sverige så är det inget som tycks vara gällande kring julen. Är det tradition så är det. Halv och helfabrikaten innehåller dessutom sällan det som anges, eller mycket mer. En fjärdedel av svenskarna lagar all julmat från grunden, men vare sig vi gör det eller tar den enkla vägen kan det vara värt med en påminnelse om vad det är vi stoppar i oss. Skandaler om hästkött i lasagnen, felmärkning av datum på köttfärsen och djurs lidande försvinner förvånansvärt snabbt ur minnet ibland.
Skinkan är ett måste för de allra flesta. Under julen säljs ca 6900 ton skinka i Sverige, det motsvarar ungefär 300 000 grisar. Mer än hälften köper skinkan färdigkokt för att sedan griljera den själv. Människan behöver helt klart behöver minska sin köttkonsumtion, bara i Sverige slaktas ungefär 4 miljoner grisar varje år, och då tillkommer dessutom allt övrigt kött. Köttkonsumtionen har ökat med 40 % de senaste 20 åren i Sverige.

Vilka ägg åt du i påsk?

"Så länge som djurindustrin går ut på att göra största möjliga vinst kommer dessa missförhållanden att vara normen"

Av Sanna Tefke

Under påskveckan konsumerar vi svenskar cirka 2 000 ton ägg, ungefär dubbelt så mycket som vi gör annars. De flesta av oss är medvetna om hur vidriga förhållanden många djur lever under i djurindustrin, och fallet är såklart inte annorlunda i äggindustrin.
Nedan följer verkligheten för de djur som ser till att vi får våra frukostägg och omeletter.

Det finns cirka 6 miljoner värphöns i Sverige. Endast 6 procent av hönsen finns i ekologisk djurhållning.
60 procent av hönorna finns i frigående system och 40 procent i inred­da burar. Märkningen delas upp i ekologiska, frigående och burhöns.
När det gäller burhöns skiljer man inte på de gamla, i Sverige förbjudna burarna, och så kallade inredda ­burar. I Sverige har burhöns 750 kvadratcentimeter tillgänglig yta per höna inräknat ströbädd och värprede. I övriga EU gäller 550 kvadratcentimeter tillgänglig yta per höna. De nya så kallade ”inredda burarna” skiljer sig från de gamla burarna genom att de är marginellt större och har värprede, sittpinne och ströbädd. Hönorna kan dock fortfarande inte bete sig naturligt i de nya burarna. Sverige importerar ägg som kommer från förbjudna burar från övriga EU-länder så länge som de har samma salmonellastatus, som till exempel Finland.

Nya avslöjanden i hästköttshärvan

Så länge livsmedelsindustrin sköts av vinstdrivande företag kommer problem med fuskmärkning och skadliga ämnen bestå.

Av Louise Strömbäck

Hästköttsskandalen, eller hästköttskrisen som EU kallar den, fortsätter att breda ut sig i Europa. EU har nu dragit igång en månad av omfattande DNA-testning av olika köttprodukter.

Utredningen görs för att man ska få en uppfattning om hur pass omfattande problemet är. Det kommer även att testas för läkemedlet fenylbutazon som kan finnas i hästköttet och som är skadligt för människor.
EU:s ledare vill ta reda på om alla fall av hästkött som sålts som nötkött är kopplade till en utbredd och orga­niserad kriminell organisation, eller om det handlar om separata fall av bedrägerier.
Hästköttet har hittills spårats till Rumänien och till Cypern, men köttet kommer med största sannolikhet från många fler länder. Rumäniens nationella myndighet för livsmedelssäkerhet påstår att köttet som kommer därifrån inte var felmärkt och skyller på dem som behandlat köttet därefter.
Livsmedelskedjan Taco Bell har i Storbritannien hittat hästkött i flera av sina produkter. Det finns en oro över att den amerikanska kedjan Taco Bell även säljer produkter med hästkött i USA. Ännu har dock inget hästkött hittats i några amerikanska köttprodukter.
Hästkött har även hittats i skolmat i bland annat Skottland.

Tema: Socialistisk jordbrukspolitik

Två artiklar om jordbrukspolitiken av Mattias Bernhardsson, publicerad i Rättvisepartiet Socialisternas pamflett ‘Hållbar utveckling – socialistisk produktion’

Mat och makt
Världens matförsörjning styrs av monopolen

Medan storföretagen tar mer makt över världens matförsörjning har även hungern kopplat ett hårdare grepp över de sk ”utvecklingsländerna” och miljotals bönder och arbetare. Svälten har blivit globaliseringens sanna ansikte.
Vid mötet World Social Forum i Porto Alegre i Brasilien lade organisatonen ActionAid fram en ny rapport – “Power Hungry” – som visar hur 30 stora bolag nu lagt under sig en tredjedel av marknaden för förädlad mat. Sex bolag har hand om 75 procent av världsmarknaden för bekämpningsmedel, och fem bolag kontrollerar 75 procent av den internationella spannmålshandeln. Nestlé hade större vinst än Ghanas BNP år 2002, Unilevers vinst var en tredjedel större än Mozambiques inkomster och Walmarts vinst var större än båda dessa länders ekonomier tillsammans.