RS säger nej till betyg i årskurs 4

Betyg i årskurs 4 sågas av Skolinspektionen, Skolverket och båda lärarfacken

Av Lina Rigney Thörnblom och Mattias Bernhardsson, Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamöter i Haninge
- - -

Samma borgerliga politiker som brukar kritisera att det är bristande beslutsunderlag på olika punkter på kommunfullmäktiges dagordning, lade igår fram en motion som helt och hållet saknade underlag. Moderaterna och Liberalerna hade två nästan identiska motioner om att införa betyg i årskurs 4 på försök.
Kommunledningens (S, C och MP) hållning var i princip i linje med motionen, vilket innebär att rektorer som vill ska kunna sätta betyg i årskurs 4 som en del av denna försökscirkus. Bara Rättvisepartiet Socialisterna och Vänsterpartiet röstade emot.

Betyg i årskurs 4 sågas av den överväldigande majoriteten pedagoger och forskare samt av Skolinspektionen, Skolverket och båda lärarfacken.
Skolforskningsinstitutets kartläggning av aktuell betygsforskning förra året omfattar 6 000 vetenskapliga sammanfattningar, 500 artiklar och 40 avhandlingar. Inte en enda av dessa rekommenderar tidiga betyg i skolan.
Hela 77 procent av rektorerna i TV4-nyheternas enkät 2014 ansåg att betyg i årskurs 4 var en dålig idé.

Högerpolitiken har skapat krisen i skolan

Maciej Zarembas artikelserie ”hem till skolan” i DN har fått stor uppmärksamhet och har aktualiserat debatten om den svenska skolans kris.
Medan läsare som har tröttnat på allt som inte fungerar i skolan uppskattar att någon som Zaremba ”vågar säga som det är”, har också många läsare, t ex lärare, reagerat mot bristen på förståelse för det arbete de utför.
Zaremba menar att ”lärarna slutat undervisa” och att mycket som var bra förr offrades i ”flumskolan”.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Zaremba i DN:
"Det är ingen vacker syn. Så tog teknokraterna kommandot över skolan"
"En förolämpning mot barnen. Så sänkte skolan kraven på läskunnighet"
"Sverige har slutat undervisa. Så förlorade lärarna sitt yrke"
"Så vandaliserade kommunen en skola"
"Man måste låta rätt gå före galet. En skolan kamp mot överheten"

Mer relaterade artiklar:
DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 DN7 DN8 DN9 DN10 DN11 DN12 DN13 DN14
SvD SvD2 Dagen AB AB2 AB3 AB4 AB5 AB6 AB7 AB8 AB9 AB10 LN LN2 LN3
Exp Exp2  GP GP2 GP3 ND HB HD HD1 HD2 Smp SvD HD GP SR DN SvD SvD2
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Mattias Bernhardsson

Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge, polemiserar här mot Zaremba:

Maciej Zaremba kritiserar med rätta kommunaliseringen av skolan, bristande lärarutbildning, hur läraryrkets status har sänkts och hur segregerad skolan är. Men artikelförfattaren fuskar i analysen för att vinna stöd för felaktiga slutsatser.

Skolverket vill fortfarande inte tillåta kunskapskontroller i förskolan

Ordföranden för Haninges Grund- och förskolenämnd, Martina Mossberg (M), är helt klart inte nöjd med Skolverkets förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. I sitt senaste inlägg på kommunledningens blogg skriver hon:

”I stort är skolverkets arbete med förtydligandet bra. Men det kvarstår några otydligheter som riskerar att skapa ytterligare förvirring i arbetet med förskolans pedagogiska kvalitet. Det var många som, liksom vi från Haninge, påtalade otydligheten runt hur man följer upp verksamhetens kvalitet. Vi var många som var överens om att vi måste titta på barnets utveckling och lärande för att utveckla förskolans pedagogiska arbete så att vi säkerställer varje barns rätt till lärande och utveckling.”

Anledningen till att Martina Mossberg inte är nöjd är att Skolverket även i detta förslag har kvar skrivelserna som gör att det inte är okej med den typ av kunskapskontroller som Martina Mossberg och Mats Öhlin (V) vill ha.

Skolverket skriver i sitt förslag:

”Samtidigt visar resultaten att barns utveckling och lärande allt oftare kartläggs, dokumenteras och bedöms i förhållande till föreställningar om vad barns ska klara i olika åldrar på ett sätt som strider mot läroplanens intentioner.”

På ett annat ställe i förlaget skriver Skolverket:

"Läroplanen innehåller dock inga mål för vad barnen ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Eftersom målen inte anger nivåer för barnens prestationer ska inte det enskilda barnets resultat eller prestationer utvärderas. I förskolan ska barnen få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i sin egen takt."

Detta irriterar helt klart Martina Mossberg.

Det som är så bra är att Skolverket är så tydliga med detta och de påpekar dessutom att det är en önskan från regeringen att detta står kvar i de nya förslagen. Så mycket för Martina Mossbergs hopp om att den borgerliga regeringen ska tycka lika dant som henne, men sanningen är att inte ens de är så tokig att den vill ha kunskapskontroller på förskolebarn av den typ som man fram till i höstas använde i Haninge.

Under hösten som var tvingade Skolinspektionen Haninge att genomföra flera förändringar av sina kunskapskontroller men detta försöker Haninge nu desperat förneka genom att framställa det som att Skolinspektionen blev övertygade av Haninge och drog tillbaks sin kritik. Sanningen är att Haninge tvingades att ändra sina kunskapskontroller och när ändringarna var gjort godkände Skolinspektionen dem. Kvar är dock att undersöka om Haninge var helt sanningsenliga i sin redovisning av sina rutiner kring kunskapskontrollerna till Skolinspektionen, en uppgift jag redan har tagit tag i.

Sedan till det Martina Mossberg skriver i inlägget, att det skulle vara problem att utvärdera verksamheten bara för att man inte får använda sig av kunskapskontroller av det slag som Martina Mossberg och Mats Öhlin vill. Detta är bara trams. Det finns många olika metoder för att utvärdera verksamheten utan att man för den skulle behöver kunskapskontrollera de enskilda barnen. Det gemensamma i dessa tillåtna utvärderingsmetoder är att man observerar och analyserar i vilka situationer varje enskilt barn visar intresse och lär sig. När detta sker, när barn är intresserade och lär sig, går inte att ta miste på och för detta behövs inga kunskapskontroller.

Många av dessa tillåtna utvärderingsmetoder brukar samlas under begreppet pedagogisk dokumentation, tyvärr verkar Martina Mossberg och Mats Öhlin inte veta mycket om dessa metoder eftersom de bara är intresserad av sådant som går att mäta och göra statistik av. (Statistik som de i och för sig ändå inte klarar av att analysera).

Saken är den att många förskolor redan jobbar mycket med pedagogisk dokumentation, vilket skulle vara fullt tillräckligt för att göra en meningsfull utvärdering om verksamhetens kvalité, men ändå ska de ledande Haningepolitikerna och förvaltningsledningen dit med sina kunskapskontroller. Skulle förvaltningsledningen och de ledande politikerna bara ha förtroende för sin personal på Haninges förskolor, låta dem göra sitt jobb, låta dem få tid och resurser att observera barnen, låta dem diskutera sina observationer inom arbetslaget och slutligen låta personalen göra de förändringar i verksamheten som de anser vara behövliga för att alla barnen ska utvecklas så skulle det ge långt mycket bättre resultat än vad några kunskapskontroller någonsin kan göra. Alla skulle tjäna på om okunniga politiker som Martina Mossberg och maktfullkomliga byråkrater som Mats Öhlin höll sina tassar borta från skolan och barnomsorgen och lät personalen göra sitt jobb, allra mest skulle barnen tjäna på det.

Tobias Lindberg, ersättare för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge kommunfullmäktige

Haningeborna blir lurade av sina folkvalda

Ledande politiker och högre tjänstemän inom utbildningsförvaltningen i Haninge fortsätter att förvränga fakta för att övertyga Haningeborna att deras utbildningspolitik är bra.

Det senaste exemplet gäller nyheten att Skolinspektionen avslutar granskningen av Haninges användande av kunskapskontroller på förskolebarn eftersom kommunen enligt Skolinspektionen inte längre använder sig av en förbjuden typ av kunskapskontroller.
Så framställs dock inte nyheten på Haninge kommuns hemsida där det istället står:

”Skolinspektionen tar nu tillbaka kritik mot kunskapskontroller i Haninges förskolor. I ett nytt beslut tar Skolinspektionen tillbaka kritiken mot kunskapskontrollerna i Haninges förskolor.”

Detta sätt att formulera nyheten leder tanken till att Skolinspektionen tänkt om och nu ändrat sin tidigare hållning och att Haninge hela tiden haft rätt. Så är dock inte fallet. Skolinspektionen redovisar i själva verket ett antal åtgärder kommunen genomfört, där avidentifiering av kunskapskontrollerna är den viktigaste, så att kommunen numera inte agerar i strid mot styrdokumenten. En mer rättvisande rubrik och text på kommunens hemsida borde således varit att Skolinspektionen gett klartecken till Haninge nu när kommunen ändrat sina rutiner.

Ett annat exempel på hur ledande politiker och höga tjänstemän i Haninge förvränger fakta är påståendet att förändringarna i utbildningspolitiken skulle ha medfört att socioekonomiska bakgrundsförhållanden inte längre påverkar barnens resultat. Detta påstående bygger på ett grovt missbruk av statistiken från Haningetjänstemännens sida eftersom inga jämförelser gjordes på individnivå vilket är ett måste om man ska kunna uttala sig på det sätt som de gör.

Dessa två exempel tyder på något väldigt allvarligt, de högst ansvariga för Haninges utbildningspolitik, chefen för utbildningsförvaltningen, Mats Öhlin (V), ordföranden för grund- och förskolenämnden, Martina Mossberg (M), och oppositionsrådet, Robert Noord (S), tvekar inte att föra kommuninvånarna bakom ljuset för att genomdriva sin vilja.

Hur kan man då stoppa dessa personer? Lösningen är faktiskt rätt enkel, gå genast med i Rättvisepartiet Socialisterna och rösta på oss i valet nu i höst. Vi är det enda partiet som kämpar mot kontroller och bedömningar av Haninges barn och även om vi i nuläget inte helt har lyckats att få bort kunskapskontrollerna så har vi i alla fall sett till att kontrollerna blev lite mindre dåliga.

Tobias Lindberg

Experter sågar Martina Mossbergs och Mats Öhlins slutsatser

I Haninge påstår ledande politiker och höga tjänstemän inom utbildningsförvaltningen att kommunens förändringar inom skolan och barnomsorgen de senaste åren har medfört att socioekonomiska bakgrundsförhållanden inte längre påverkar barnens resultat. Till exempel skriver ordföranden för Grund- och förskolenämnden Martina Mossberg (M) i ett inlägg på kommunledningens blogg:

"Vår kunskapskontroll i matematik för 8-åringar visar att socioekonomisk bakgrund inte har någon betydelse för hur väl eleven lyckas. Vi har jämfört resultaten med olika bakgrundsfaktorer, om eleven är född utomlands, föräldrarnas utbildningsnivå och om föräldrarna är arbetslösa. Ingen av dessa faktorer spelar någon roll för hur väl eleven lyckas i vår mattekontroll."

Även chefen för Haninges utbildningsförvaltning, Mats Öhlin, påstår samma sak, vilket framgår i artikeln "Vart leder den hårda kontrollen" i Pedagogiska magasinet 3/2009:

"Det betyder, menar Mats Öhlin, att man i Haninge kommun har lyckats ge eleverna i tvåan en så god undervisning i matematik att deras sociala förutsättningar kan överbyggas - helt."

Slutsatserna bygger, som Martina Mossberg i sitt blogginlägg beskrev, på en undersökning där man jämfört resultaten från en kunskapskontroll i matematik i år 2 med olika bakgrundsfaktorer. Vad Martina Mossberg inte berättade var att undersökningen bara utfördes på årskursnivå eftersom uppgifterna de beställde från Statistiska Centralbyrån, SCB, var avidentifierade och på sammanställda på årskursnivå för varje skola.

Enligt Roland Friberg, metodstatistiker på Statistiska centralbyrån (SCB), så kan man inte dra så långtgående slutsatser som Martina Mossberg har gjort av denna undersökning eftersom den bara är utförd på årskursnivå. För att undersökningen ska kunna vara tillförlitlig menar han att den borde ha utförs och samkörts på individnivå. Dessutom anser Roland Friberg att det krävs mycket bättre beskrivning av hur undersökningen är utförd och vilka metoder man har använt om man vill använda den som någon form av argument eller bevis och då alla stora seriösa undersökningar inom forskningen visar att socioekonomisk bakgrund påverkar resultaten så ligger bevisbördan tung på den som påstår motsatsen.

Så länge undersökningen bara är gjord på årskursnivå så kan man inte säga att socioekonomisk bakgrund inte spelar någon roll eftersom det inte går att säga vilka elever i varje årskurs på en skola som lyckas bättre eller sämre.

Att missbruka statistik på detta sätt börjar nästan bli symptomatiskt för de högre tjänstemännen inom utbildningsförvaltningen i Haninge. Den tjänsteman som utfört denna undersökning är grundskolechefen för f-5, Jonatan Block, samme tjänsteman som tidigare genomförde en undersökning med den tveksamma slutsatsen att det inte finns några samband mellan klasstorlek och resultat. Att lägga all skuld på Jonatan Block skulle dock vara fel, i slutändan vilar det största ansvaret på chefen för utbildningsförvaltningen Mats Öhlin som bevisligen inte ens tvekar att bända på fakta till det yttersta för att uppnå sina mål. Lika tungt vilar ansvaret på de två ledande politikerna bakom Haninges nya skolpolitik, Martina Mossberg (M) och Robert Noord (S).

Tobias Lindberg

Läsvärd artikel om Haninge i Pedagogiska magasinet "Vart leder den hårda kontrollen"

I artikeln Vart leder den hårda kontrollen i Pedagogiska magasinet 3/2009 skrev journalisten Mimmi Palm en intressant artikel om Haninge som skolkommun där öpenheten inom utbildningsorganisationen och den senaste tidens förändringar belyses. Här nedanför kommer först två långa citat från Mimmi Palms artikel där Mats Öhlin, chef för Haninges utbildningsförvaltning, intervjuvas följt av mina kommentarer.

Det första citatet:

"Det betyder, menar Mats Öhlin, att man i Haninge kommun har lyckats ge eleverna i tvåan en så god undervisning i matematik att deras sociala förutsättningar kan överbyggas - helt. Det är nästan för bra för att vara sant. Och det finns de som anser att det inte kan stämma. Personer på olika nivåer i utbildningsorganisationen ifrågasätter starkt de resultat som förvaltningen lyfter fram. I exemplet med matteprovet räcker det inte med att göra jämförelser på skolnivå, det måste ske på individnivå för att vara tillförlitligt, menar man. Men de som har invändningar vill inte träda fram med namn. De är rädda för att uttrycka åsikter som avviker från kommunledningens. Flera som har gjort det säger sig ha råkat i onåd, någon har i förtäckta ordalag uppmanats att sluta.När jag lägger fram det för Mats Öhlin låter han sig inte bekomma. Han säger lugnt att organisationen präglas av ett oerhört öppet klimat och en oerhört vänlig atmosfär.- Vi försöker inte förbjuda någon att ha sina åsikter. Däremot har vi starka åsikter och ett tydligt uppdrag. Tycker man om det ska man jobba hos oss, tycker man inte om det - ja, det är ingen som tvingas att jobba här ..."

Det andra citatet:

"Med utgångspunkten att alla organisationer måste kontrollera om de uppnår tänkta resultat valde man att bygga den nya skolan i Haninge på kunskapskontroller. Testerna börjar i förskolan och fortsätter hela vägen upp i skolsystemet.Sen de infördes har resultaten, särskilt i de lägre åldrarna, tagit glädjeskutt, säger Mats Öhlin. Det sista ordet puffar han fram med ett skratt. I en skola blev 96 procent av treorna godkända i en kunskapskontroll i matematik. Ettornas test enligt läsutvecklingsschemat LUS lyser också fram. 91 procent av eleverna klarade målen 2008.Dessa resultat har fått uppmärksamhet i media, både i reportage och i kommunledningens flitigt producerade debattartiklar. Haninge lyfts fram som ett föredöme och studiebesöken från andra kommuner och andra länder är många. Här ser det ut att finnas något nytt, något som skapar en förändring.Vad studiebesökarna inte känner till, är den interna uppfattningen att framgångarna överdrivs."

Vad gäller det första citatet så är det chockerande att höra Mats Öhlin först påstå att det är ett "oerhört öppet klimat" för att direkt efter säga "tycker man inte om det - ja, det är ingen som tvingas att jobba här". Något som är svårt att förstå är att en sådan inställning finns hos en person som Mats Öhlin som ju är medlem i Vänsterpartiet och sitter med i Vänsterpartiets arbetsgrupp för utbildningspolitik. Tråkigt för de anställda är att de verkar stå helt ensamma i detta utan stöd av sina fackliga företrädare. Mona Ekholm, ordförande för Lärarförbundets lokalavdelning i Haninge, säger i artikeln "... om man inte vill arbeta på det sätt som arbetsgivarna har bestämt. Då kanske man ska sluta."

Det intressanta i det andra citatet är den interna uppfattningen inom Haninges skolorganisation, att de så omtalade framgångarna för Haninge är överdrivna. Detta är helt riktigt. Den politiska ledningen och den högsta ledningen inom förvaltningen går om och om igen ut i media och påstår att Haninges resultat 2004 var så dåliga men att sedan man genomförde sina förändringar så har resultaten förbättrats drastiskt. Detta påstås helt utan några bevis som går att kontrollera för utomstående eller resultat som går att jämföra med andra kommuner. Det enda som finns att gå på är Haninges egna kunskapskontroller och förvaltningsledningens helt ovetenskapliga analyser av dem.

Jag vill till skillnad mot artikeln hävda att framgångarna på grund av förändringarna inte bara har överdrivits, de är helt påhittade. Haninge ligger än idag dåligt till i de undersökningar som man låg så dåligt till i 2004 och jämfört med övriga kommuner så tillhör Haninge än idag till en av de sämsta skolkommunerna i landet. Det enda som har förbättrats är att ungefär 12 procent fler idag går ut med betyg i nian som ger dem behörighet för fortsatta studier i gymnasiet jämfört med 2003. Detta vill Haninges politiker och förvaltning övertyga folk om beror på förändringarna som de har genomfört. Den verkliga anledningen är snarare att de elever som gick ut nian 2003 var de elever som började ettan precis när effekterna av formatorskandalen slog ner som en bomb i Haninge vilket ovanpå effekterna av 90-talskrisen gjorde att Haninge fick skära ner med 25 procent inom skola och barnomsorg, mycket mer än övriga kommuner. Haninge betalade under många år av på skulderna genom en hårt bantad verksamhet och några år in på 2000-talet var det mesta återbetalt och verksamheten kunde börja återhämta sig. Det är inte konstigt att eleverna som började skolan när Haninge i praktiken gick i konkurs hade de lägsta resultaten när de gick ut nian, det är dock dem Haninges ledande politiker och högsta förvaltning har valt att jämföra med. Ohederligt? Det är upp till dig själv att avgöra!

Tobias Lindberg

Haninge kommun trotsar Skolinspektionens beslut

Trots att Skolinspektionen i våras beslutade att det inte var tillåtet med kunskapskontroller i förskolan så har Haninge kommun fortsatt att använda kunskapskontrollerna i förskolan under hösten 2009. Haninge kommuns svar till Skolinspektionen som går att läsa här blev att Skolinspektionen har feltolkat kunskapskontrollerna. Magdalena Karlsson som är Undervisningesråd på Skolinspektionen och handhar ärendet med Haninges kunskapskontroller förklarar att Skolinspektionen inte är nöjd med svaret från Haninge kommun och att ett svar kommer från Skolinspektionen i början på 2010.

Tobias Lindberg

Hybris hos major Björklund och kontrollregimen i Haninge

Man får verkligen hoppas att det finns tillräckligt många i riksdagen som inte har samma kontrollhybris som major Björklund annars blir det synd om våra barn. I en artikel i Dagens Nyheter meddelar utbildningsminister Jan Björklund att det ska vara möjligt för lärare att ge elever skriftliga omdömen och det kommer inte finnas några förbud för hur omdömet ska utformas. I slutet av artikeln nämns att Björklund vill att förskoleklassen ska bli en del av grundskolan och sträva efter de mål som gäller för lågstadiet. Om han med detta menar att förskoleklassen ska bli obligatoriskt eller inte är svårt att säga men om man ser till vad han tidigare har sagt i andra sammanhang så är nog hans tanke att den ska bli obligatorisk.

Martina Mossberg visar upp minst lika illavarslande tendenser i detta inlägg där hon talar om delmål med uppnåendemål för varje lektion ända från förskoleklassen. I verkligheten är det så att varje barn är unik och lär sig saker olika snabbt och vid olika tidpunkter under uppväxten men på major Björklund och kontrollregimen i Haninge verkar det som om barnen är maskiner som är skapta att klara av exakt samma saker samtidigt, uppnå samma mål vid samma lektion samma vecka i varje årskurs. Var går gränsen kan man fråga? När blir äldreverksamheten på förskolan, den för 3- och 4-åringar, obligatorisk?

RS svarar utbildningsminister Björklund

Nu har Utbildningsminister Jan Björklund (FP) gett sig in i debatten om betygsliknande omdömen men tyvärr utan att överraska. Han visade igen att han är för en mer kontrollerande och bedömande skola och barnomsorg.

Det enda positiva han sa var att det finns anledning att förtydliga regelverket om omdömen i förskoleklass. Att förtydliga är alltid bra. Vill man att betygsliknande omdömen ska vara tillåtet i förskoleklassen borde det stå i de lagar och förordningar som reglerar förskoleklassen. Vill man att det inte ska vara tillåtet borde det stå det.

I övrigt var det han sa negativt. Han sa att han tyckte de betygsliknande omdömen som Haninge kommun har infört för 6-åringar är bra. Som tur var är det inte Jan Björklund ensam som beslutar hur det ska bli utan riksdagen om det ska regleras i lag eller regeringen om det regleras i förordning. Förhoppningsvis finns det i dessa församlingar tillräckligt många som till skillnad från Jan Björklund är intresserade av att sätta sig in i vad forskningskollektivet säger om betyg, bedömning och kontroller och hur det påverkar små barn. Det finns dessutom erfarenheter från andra länder som tydligt talar mot ökad kontroll och bedömning inom skola och barnomsorg. Läs här och här.

Att som björklund bara kort påstå att Förskoleklassen är en del av skolan visar också på hans kortsynthet eller till och med okunskap. Förskoleklassens verksamhet regleras visserligen i Skollagens allmänna bestämmelser om skolan samt i särskilda bestämmelser (2 b kapitlet)och i Läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) men är ändå inte fullt ut en del av skolan utan ett mellanting mellan förskolan och skolan där två olika traditioner ska mötas. Förskoleklassen har flera egenskaper som skiljer sig från skolan och istället visar att den ligger nära förskolan. Förskoleklassen saknar till skillnad från skolan närvaroplikt och man får till skillnad från skolan inte ha uppnåendemål för verksamheten utan bara strävansmål. När förskoleklasserna kom till var tanken bakom dem att de skulle bli en mötesplats där skolans och förskolans idéer kunde mötas och där förskolans sätt att arbeta kunde smitta av sig på de lägre årskurserna i grundskolan, tyvärr har utvecklingen varit den motsatta och skolans idéer har mer och mer smugit sig ner till förskoleklassen och vidare ner i förskolan vilket gestaltar sig i viljan att ha kunskapskontroller från 4-års ålder, betygsliknande omdömen från 6 års ålder och individuella utvecklingsplaner från 1 års ålder.

Vad gäller betygsliknande omdömen i Haninges förskoleklasser så kommer de inte vara tillåtna för än riksdag eller regeringen ändrar lagen eller förordningarna som styr förskoleklassen. Länsrättens beslut att avslå överklagandet av laglighetsprövningen innebär inte att Skolinspektionens beslut att förbjuda Haninges betygsliknande omdömen är felaktigt. Skolinspektionen har gjort en mycket bredare bedömning än Länsrätten och vägt in de speciella egenskaper som skiljer förskoleklassen från skolan och hur dessa egenskaper påverkar möjligheten att ha betygsliknande omdömen. Länsrätten har gjort en mycket snävare bedömning och bara letat efter lagtext där det står att betygsliknande omdömen är förbjudna i förskoleklassen och eftersom sådan lagtext inte finns så avslog de överklagandet om laglighetsprövning, de bedömde inte alls hur frånvaron av närvaroplikt och förbudet mot uppnåendemål påverkade möjligheten att ha betygsliknande omdömen.

Tobias Lindberg
Ersättare i Haninges kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna

Trots länsrättens dom: Inget grönt ljus för betyg för sexåringar

I gårdagens DN slås det fram i en rubrik att "Betyg till sexåringar får grönt ljus i domstol”. Men det stämmer inte, något sådant grönt ljus finns inte från Länsrätten, som prövade helt andra saker än Skolinspektionen när de sade nej till betygsliknande omdömen.
Efter vi i Rättvisepartiet Socialisterna här om året anmälde Haninge kommun för införandet av betygsliknande omdömen i förskoleklass, fick vi rätt genom beslut av Skolinspektionen vilka slog fast att det inte får finnas uppnåendemål. Som ett resultat har kommunen tvingats avskaffa betygsliknande omdömen.

Vi anser att kontroller i för tidiga åldrar kan vara skadligt för barnen och i denna uppfattning har vi dessutom Skolverkets utredningar och forskarkollektivet i ryggen. Haninge kommun, som har de näst största barngrupperna i landet, borde veta sina prioriteringar.

Länsrättens beslut att avslå en tidigare överklagan vi lämnade in mot beslut att införa omdömena påverkar ingenting; Länsrätten har inte upphävt eller motsatt sig Skolinspektionens beslut, de har endast gjort en laglighetsprövning i vilken överklagan mot kommunens beslut avslogs. Skolinspektionens chefsjurist Ingegärd Hilborn förtydligar också till DN.se: ”Om man tittar på länsrättens dom säger den att domstolen gör en laglighetsprövning och att den inte bedömer lämpligheten i beslutet. Vi har prövat beslutet från andra utgångspunkter och tittat på lämplighet och skälighet också”.

Det finns alltså inget grönt ljus för betygsliknande omdömen i förskoleklass oavsett vad borgerliga tidningar och politiker i Haninge påstår att Länsrättsdomen innebär. Förutom detta verkar det dessutom som om det finns felaktigheter i Länsrättens dom.

När man läser Länsrättens domskäl slås man av att de verkar ha blandat ihop förskola med förskoleklass och skriftliga omdömen med betygsliknande omdömen. Detta är väldigt allvarligt och väcker funderingar på hur insatt i ärendet personerna som utfärdade domen verkligen var.

Juristen Leif Petersén på Sveriges Kommuner och Landsting uppger att en laglighetsprövning är ett väldigt trubbigt verktyg eftersom den bedömer en väldigt begränsad fråga och för att beslutet från en laglighetsprövning ska kunna undanröja ett beslut som Skolinspektionen har fattat så måste besluten gälla samma sak, man får inte blanda äpplen och päron. Som Ingegärd Hilborn påpekar så prövade Skolinspektionen frågan från andra utgångspunkter och tittade även på lämplighet och skälighet. Äpplen och päron alltså.

Vi kommer naturligtvis överklaga Länsrättens dom till Kammarrätten trots att det förmodligen felaktigt fattade beslutet inte ändrar något.

Haninge kommun har snabbt gått ut med ett pressmeddelande och Grund- och förskolenämndens ordförande har skrivit ett blogginlägg om Länsrättens beslut, av detta att döma verkar det som att de kommer att ta Länsrättens beslut som argument för att återinföra betygsliknande omdömen i Haninges förskoleklasser. Haninges högsta tjänstemän och politiker (läs här) är uppenbarligen så bestämda i att införa hårdare bedömningar och kontroller på små barn att de helt bortser från att Skolverket och Skolinspektionen har de verkliga experterna med fackkunskap i sina led till skillnad mot en allmän förvaltningsdomstol som Länsrätten som dömer i alla möjliga typer av mål. Ingen förnuftig person förordar att en allmänläkare ska operera hjärntumörer, för detta har man specialiserade kirurger.

Det finns ingenting i forskningen som visar att betyg och betygsliknande omdömen skulle göra att man lär sig mer eller bättre. Snarare är det tvärt om. Med betyg eller betygsliknande omdömen blir lärandet istället mer ytligt och därmed sämre.
Inom facket finns det ett stort motstånd mot skriftliga omdömen, speciellt de betygsliknande omdömena, eftersom de riskerar att trycka ner redan svaga elever.
Även om fler elever klarar kontrollerna efter några år säger det ingenting. När ett nytt testförfarande införs så anpassas lärandet snabbt till att klara av just den typen av test utan att det för den skull innebär att kunskaperna blivit större. Elever läser samma fakta trots att de har olika förkunskaper, de läser in och repeterar men glömmer ofta snabbt. Högerns skolpolitik är att ersätta lärare och pedagoger med tester och prov.

Vad håller högern, S och V på med i Haninge? Innan sommaren rymde två 4-åriga pojkar från en förskola i Haninge och var borta i fyra timmar innan de hittades flera kilometer från förskolan. Istället för att avlasta personalen genom att anställa fler tynger de istället ner verksamheten med kunskapskontroller för fyraåringar! Lyckligtvis har även Skolinspektionen gett oss rätt även på den punkten.

I grund och botten handlar diskussionen om betygsliknande omdömen om hela högerns skolpolitik. Vi säger nej till högerns flumskola med korvstoppning och lärarlösa lektioner. Vi vill istället stärka den pedagogiska uppgiften i förskola, förskoleklass och grundskola. Dokumentation och omdömen måste vara anpassad efter åldersgruppen. Vad som främst behövs är mindre barngrupper, mindre klasser, mer tid för individuell hjälp och möjlighet att omsätta kunskaper i praktiken.
Vi anser att småbarnsgrupperna i förskolan ska bestå av högst 10 barn på fyra personal och storbarnsgrupperna av högst 15 barn på fyra personal. Klasstorleken i grundskolan ska aldrig vara större än 20 elever per klass.

Under förrförra året protesterade vi med föräldrar, personal och med skolstrejk mot nedskärningarna i skolan och förskolan. Effekterna av nedskärningarna blev drygt 170 färre anställda i skolan och förskolan men tack vara kampen sköts mer pengar till och många jobb räddades.

Stort tack till alla inom barnomsorgen och skolan som stött oss. Nu måste kampen fortsätta mot högerns nya attacker och nedskärningar i Haninge.

Mattias Bernhardsson
Lina Thörnblom
Tobias Lindberg
Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigegrupp i Haninge

Även Svd och AB har skrivit om detta.

Betygsliknande omdömen i förskoleklass och kunskapskontroller på fyraåringar avskaffas

De skadliga kontrollerna på småbarn avskaffas efter Rättvisepartiet Socialisternas anmälan • Ersätt betygsliknande omdömen och kunskapskontroller med pedagogisk dokumentation

Haninge kommun har nu tvingats avskaffa de betygsliknande omdömena i förskoleklasserna efter hård kritik från Rättvisepartiet Socialisterna men också personal inom Haninges barnomsorg, Skolverket, Skolinspektionen och forskarkollektivet. Skolinspektionen slog i våras fast att det inte är förenligt med läroplanen att ge betygsliknande omdömen i förskoleklass efter en anmälan av Rättvisepartiet Socialisterna.
I våras kom Skolinspektionen fram till att Haninges användande av kunskapskontroller i förskolan inte var förenligt med läroplanen. Haninge kommun har bett om extra tid för att svara Skolinspektionen men det mesta tyder på att kommunen även kommer att tvingas avveckla kunskapskontrollerna.

Skolinspektionen ger Rättvisepartiet Socialisterna rätt

Nästan ett år efter att Rättvisepartiet Socialisterna anmälde Haninge kommun för införandet av betygsliknande omdömen i förskoleklassen har Skolinspektionen tagit beslut i ärendet (Dnr 41-SV2008:1291). Skolinspektionen slår fast att det inte är förenligt med läroplanen att ge betygsliknande omdömen i förskoleklassen och ger Haninge kommun till den 15 juni på sig att lämna en redovisning över vilka åtgärder som vidtagits med anledning av beslutet.

Haninge kommun har under senare år gått i bräschen för en landsomfattande utveckling där barn i allt tidigare åldrar ska bedömas och kontrolleras. På de flesta håll är det borgliga partier som driver på för en sådan utveckling men i Haninge är förutom de borgerliga partierna även Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet förespråkare för tidigare bedömningar och kontroller av barns kunskaper vilket har resulterat i användande av kunskapskontroller i förskolan från 4 års ålder och betygsliknande omdömen i förskoleklasserna på 6-åringar.

Rättvisepartiet Socialisterna är det enda partiet i Haninge som har kämpat mot denna utveckling. Rättvisepartiet Socialisterna har argumenterat mot utvecklingen i Haninge kommunfullmäktige och hänvisat till Skolverkets utredningar och den internationella forskning som myndigheten stödjer sig på som visar att tidiga kontroller kan påverka små barn negativt. När de övriga partierna inte lyssnade på fakta anmälde Rättvisepartiet Socialisterna i maj 2008 Haninge kommuns användande av kunskapskontroller i förskolan och införandet av betygsliknande omdömen i förskoleklassen till Skolverket.
Efter en ovanligt lång handläggningstid har nu Skolinspektionen, som har tagit över ärendena från Skolverket sedan myndigheten delades upp i två myndigheter, gett Rättvisepartiet Socialisterna rätt i frågan om betygsliknande omdömen i förskoleklassen. Frågan om kunskapskontroller i förskolan har inte utretts färdigt än men det mesta pekar på att även denna fråga kommer att gå Rättvisepartiet Socialisternas väg i likhet med det svar Skolverket gav Haninge kommun på DN Debatt den 23 december 2008.

RS anser att vägen till bättre lärande inte går via fler prov och betyg utan snarare via mindre klasser, mer tid för individuell hjälp och läxläsning samt möjlighet att omsätta kunskaper i praktiken. RS anser att småbarnsgrupperna i förskolan ska bestå av högst 10 barn på fyra personal och storbarnsgrupperna av högst 15 barn på fyra personal samt att klasstorleken i grundskolan aldrig ska vara större än 20 elever per klass.

Tobias Lindberg
Ersättare i Haninge kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna

Skolinspektionen ger RS Haninge rätt

Artikel ur Offensiv

”Det finns inget hinder mot skriftliga omdömen i förskoleklassen, men de får inte likna betyg. Skolinspektionen riktar därför ­kritik mot Haninge kommun”.

Så lyder Skolinspektionens dom efter en anmälan som Rättvisepartiet Socialisterna gjort mot Haninge kommun till Skolverket och Länsrätten eftersom högerstyret tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i strid med Skollagen och Grundskoleförordningen beslutade att införa kunskapskontroller i förskolan och betygsliknande omdömen i förskoleklasserna.

Det blev den nya myndigheten Skolinspektionen, som trädde i funktion den 1 oktober i fjol, som fick uppdraget att utreda anmälan.
I tisdags blev utredningens resultat offentligt: ”omdömen får inte vara betygsliknande. Det konstaterar Skolinspektionen som utrett frågan”, skriver man i en sammanfattning av beslutet.

Mer i nästa nummer.

Forskningen visar att betyg eller betygsliknande omdömen inte gör att man lär sig mer

- - - - - - - - - - - - - - - -

Nyhet: Stor seger för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge: 

Länk: Hårt kritiserade betygsliknande omdömen har avskaffats i förskoleklasserna!

- - - - - - - - - - - - - - - -

Anders Jönsson, forskare från Malmö högskola som forskar om hur bedömningar kan användas för att öka lärandet, förklarar i ett reportage i Sveriges Radio att det inte finns någonting i forskningen som visar att betyg och betygsliknande omdömen skulle göra att man lär sig mer eller bättre.

Beskrivande information om styrkor och svagheter är viktigt för att eleven ska kunna lära sig men betyg är allt för kortfattat, ett G i till exempel svenska säger för lite om man är bra på att till exempel läsa, skriva eller gramatik. Vidare måste bedömningar rikta sig prestationen inte mot eleverna som person annars kan bedömningarna ge en negativ effekt, betyg som ju är ett samlingsomdöme saknar oftast koppling till elevens prestation och om eleven inte kan se kopplingen mellan bedömningen och prestationen så försvinner förutsättningen att lära sig något av bedömningen.

Lärarförbundet kritiskt mot skriftliga omdömen i skolan

Inom Lärarförbundet finns det ett stort motstånd mot skriftliga omdömen, speciellt de betygsliknande omdömena, eftersom dom riskerar att trycka ner redan svaga elever. Inslaget sändes på SVT:s Sydnytt den 11 september 2008.

Läs SVT:s artikel om detta.

Tobias Lindberg

"Skola i Norrtälje fuskar på nationella prov"

Riskerna med ett system där skolor, både kommunala skolor och friskolor, ska konkurera med varandra om eleverna syns tydligt i exemplet Norrtälje fria skola. Inslaget visades på SVT:s ABC den 16 februari.



Tobias Lindberg

"Mindre kunskap med fokus på betyg"

Ikväll visade SVT:s Rapport ytterligare ett intressant inslag om att kunskapen blir sämre om det fokuseras mer på prov och betyg i skolan.



Tobias Lindberg

"Nationella prov gör undervisningen ytlig"

Äntligen kommer ett reportage på SVT som visar det vi i Rättvisepartiet Socialisterna, tillsammans med pedagoger och forskare, så länge har sagt, att prov gör att man bara lär sig för proven vilket gör att undervisningen blir sämre. I England där man haft nationella prov väldigt länge höjs allt fler röster för att man ska avveckla de nationella proven. Se reportaget på SVT.



Tobias Lindberg

Skolverket bemöter Haningepolitikernas påhopp

Skolverket bemöter på sin hemsida och på DN Debatt Haningepolitikernas upprepade påhopp på myndighetens utvärdering av förskolan. Skolverket slår än en gång fast att det inte är tillåtet att ha kunskapskontroller i förskolan och nämner speciellt Haninge kommun. Frågan är bara hur hur mycket mer tillrättavisningar det skall behövas innan Martina Mossberg och Robert Noord med flera inser att de är fel ute och börjar backa?

Tobias Lindberg

Martina Mossberg (m) smutskastar återigen Skolverket

Grund- och förskolenämndens ordförande Martina Mossberg (m) passar än en gång på i ett inlägg på kommunledningens blogg att försöka smutskasta Skolverket. Att skolverket har kritiserat utvecklingen av ökat användandet av kontroller och omdömen i förskolan samt, utan att nämna några namn, har pekat ut Haninge kommun har tagit Martina Mossberg så hårt att hon tar varje chans hon får för att försöka slänga så mycket skit på Skolverket som hon bara kan. Att hon för att lyckas smutskasta Skolverket måste förvränger uppgifter genom att till exempel "blanda äpplen med päron" verkar hon inte bry sig om.

I inlägget på kommunledningens blogg tar Martina Mossberg Skolinspektionens uppgifter att den vanligaste bristen i skolor är att de inte kan "visa på elevers kunskapsutveckling i de tidiga årskurserna i samtliga ämnen" som intäkt för att Haninge är rätt ute med sina kunskapskontroller och att Skolverket alltså har fel i sin kritik.

Felet Martina Mossberg gör är att blanda ihop att Skolverkets kritik gäller kunskapskontroller i förskolan, vilket inte är tillåtet eftersom det inte får finnas uppnåendemål i förskolan, medans Skolinspektionens uppgifter i det här fallet gäller skolan. Ett tydligt exempel på hur Martina Mossberg "blandar äpplen med päron" för att få det att verka som hon har rätt.

Se Skolinspektionens uppgifter här, Sveriges Radios (SR) artikel här och lyssna SR:s radiosändning här.

Tobias Lindberg