Facken måste ta fajten för en arbetstidsförkortning nu

Vårdstrejk för kortare arbetstid 2024. Foto: Vilgot Karlsson

Ta tillfället i årets avtalsrörelse!

Frågan om arbetstidsförkortning är akut bland Sveriges arbetare, och det var en av de viktigaste frågorna för många i den senaste avtalsrörelsen. Men LO svek redan då i frågan, och när de nu kommer med ett beslut om hur de ska agera är det arbetsgivarvänligt och mesigt. Det är upp till gräsrötterna inom fackföreningsrörelsen att ta strid i frågan för att något faktiskt ska hända.

av Louise Strömbäck, skyddsombud // Artikel i Offensiv
- - -

"LO talar inte om att de ekonomiska vinsterna måste vara det som finansierar en arbetstidsförkortning – vinsterna är arbetarnas förtjänst och de kommer direkt ur det obetalda arbete som arbetarna utför"

LO:s kongress 2024 beslutade att LO skulle utreda frågan om arbetstidsförkortning. Men utredningen skulle bli färdig den 15 maj 2025 – när avtalsrörelsen redan var färdig för många fack och industrins märke redan var satt. På så sätt undvek LO att frågan blev en kampfråga i avtalsrörelsen.

I början av 2026 har LO begärt förhandlingar med Svenskt Näringsliv om en sänkt veckoarbetstid för alla arbetare, med bibehållen lön. LO vill att arbetstidsförkortning ska gälla för alla arbetare i Sverige, men att det ska förhandlas om och införas genom kollektivavtal, inte genom en lagändring. De säger inte hur mycket de vill förkorta arbetstiden, utan bara att den ska sänkas från dagens norm på 40 timmar i veckan.

Oviljan att kämpa för en lagändring kommer såklart innebära att om någon slags arbetstidsförkortning införs så kommer det inte vara för alla. Svenskt Näringsliv är fullt ovilliga att ens diskutera frågan, vilket också var väntat. På det här viset kan LO säga att de tagit kampen om arbetstidsförkortning för sina medlemmar, och att Svenskt Näringsliv är boven som vägrar förhandla.

Men LO kan göra så mycket mer, det handlar bara om ovilja. Ett verkligt krav på arbetstidsförkortning genom en lagändring vore ett säkrare sätt att se till att alla får ta del av den. Kollektivavtal är lätta att ändra, och med tanke på att i princip alla Sveriges fackförbund är odemokratiska gula fack som ständigt sviker sina medlemmar, så är risken stor att en kollektivavtalad arbetstidsförkortning säljs ut i framtiden.

För att överhuvudtaget ha en chans att få igenom det genom förhandlingar med Svenskt Näringsliv kommer något annat att behöva säljas ut, och det kommer att stå alla Sveriges arbetare mycket dyrt. LO säger nu att de kräver bibehållen lön, men de kan mycket väl komma att erbjuda lägre eller uteblivna löneökningar i utbyte mot en förkortning av arbetstiden.

LO menar att en arbetstidsförkortning till stor del skulle finansieras av en ökad produktivitet, till följd av mer effektivt arbete då arbetarna är piggare och mår bättre, samt att antalet sjukskrivningar skulle minska. Detta har man också kunnat se på alla platser där arbetstiden sänkts.

Däremot skulle detta inte täcka hela kostnaden. LO talar inte om att de ekonomiska vinsterna måste vara det som finansierar en arbetstidsförkortning – vinsterna är arbetarnas förtjänst och de kommer direkt ur det obetalda arbete som arbetarna utför.

Svenskt Näringsliv är föga förvånande mycket negativa till LO:s förslag om förhandling. Almega menar att kortare arbetstid ”är ett direkt slag mot resultat och marginaler” – vilket givetvis stämmer, men företagens vinster kommer från utsugning av arbetarklassen (mervärdet) som jobbar ihjäl sig för att kapitalisterna ska kunna sko sig.

En sänkning av arbetstiden till 35 timmar per vecka skulle kosta mellan 1,7 och 3,1 procent av BNP. Sveriges försvarsbudget för 2026 ligger på 2,8 procent av BNP och ska ligga på minst motsvarande 3,5 procent av BNP 2030. Där finns enorma summor pengar att hämta till en arbetstidsförkortning och en återförsel av pengar till välfärden. En omfördelning av militärresurser och företagens enorma vinster skulle gott och väl räcka för att sänka arbetstiden till 30 timmar i veckan med bibehållen lön.

Det är det facken måste kräva och kämpa för. Årets avtalsrörelse är ett bra tillfälle att ta steget och gå ut i kamp för en verklig arbetstidsförkortning för alla, med bibehållen lön inklusive rejäla löneökningar.■