Allt fler arbetarfamiljer har inte råd med semester

Arbetarna betalar de förmögnas lyxsemestrar, medan de själva har råd med allt mindre åt sina familjer

16 procent av LO-arbetarna uppger att de inte har råd med en veckas semesterresa – det är dubbelt så många som år 2021. LO:s rapport "Ingen vila, ingen ro" visar hur allt fler arbetare, särskilt kvinnor och ensamstående, inte har råd till fritiden och tiotusentals barn blir kvar hemma hela sommaren.

Av Sen Kanner och Mattias Bernhardsson // Artikel i Offensiv
- - -

"tre av tio undersköterskor, lärare och fritidspedagoger är fysiskt utmattade varje dag efter arbetets slut"

Under det blåbruna regeringsstyret har miljardärernas förmögenhet fördubblats i Sverige. Samtidigt har också fattigdomen fördubblats enligt Rädda Barnen. I sommar kom också LO-rapporten "Ingen vila, ingen ro", som visar att andelen LO-arbetare som inte har råd med en veckas semesterresa fördubblats till 16 procent. Med semesterresa avses inte enbart utlandsresor – som är avsevärt ännu färre förunnat – utan möjligheten att resa från hemorten över huvud taget (ingen stuga, camping, äventyrsbad, naturreservat eller besöka släkt i annan stad).

Samtidigt som levnadskostnaderna stiger stadigt hinner lönerna inte med. LO-rapporten fokuserar på hur ekonomin har påverkat arbetstagarnas möjlighet att ta ledigt och njuta av Sveriges välkända balans mellan arbete och fritid. Även något så enkelt som att gå ut och äta med vänner en gång i månaden, eller köpa en glass på vägen hem från jobbet, räknas som livskvalitet för arbetarklassen. Men nu är det allt färre av Sveriges arbetstagare som har råd med ens något så enkelt som det.

Ojämlikheten mellan könen samt mellan arbetare i tjänstemännafack och LO-arbetare har alltid funnits och kommer sannolikt att bestå under lång tid. Tyvärr visar rapporten att situationen inte förbättras, tvärtom. När det gäller att ta minst en veckas semester har 3 procent av männen med tjänstemannayrken och 13 procent av männen i LO-yrken inte råd med det. För kvinnor stiger siffran till 6 procent i tjänstemannayrken och 19 procent i LO-yrken.

En ytterligare aspekt som rapporten belyser är arbetsmiljön. Två yrken som domineras av kvinnor – undersköterskor och skolpersonal – är de som drabbas hårdast av dåliga arbetsförhållanden. Detta tar sig uttryck i att de inte kan ta pauser under arbetsdagen och att det förväntas att de ska vara tillgängliga efter arbetstid. Det leder till ytterligare stress och en trötthet som följer med under helgen och semestern.

Rapporten konstaterar att tre av tio undersköterskor, lärare och fritidspedagoger är fysiskt utmattade varje dag efter arbetets slut. Lika många av lärare och fritidspedagoger är mentalt uttröttade varje dag efter arbetsdagens slut. 40 procent av undersköterskorna har sällan eller aldrig möjlighet till varken pauser under arbetsdagen eller återhämtning.

"40 procent av ensamstående kvinnor med barn under 2 år inte har råd att delta i några fritids- eller nöjesaktiviteter utanför hemmet som kostar pengar"

I hela Europa har inflationstakten stabiliserats något, men i Sverige märks detta inte i samma utsträckning som i andra länder. Enligt de uppgifter som samlats in och redovisas i rapporten har var tionde svensk idag inte råd med fritidsaktiviteter, såsom konserter, teater, gymmedlemskap, idrottsföreningar osv.

Under perioden 2021–2025 har lönerna ökat med i genomsnitt 3,3 procent per år. Detta räcker inte för att täcka inflationen, som mätt med CPIF (konsumentprisindex med fast ränta) har stigit med i genomsnitt 4,5 procent per år. Det räcker inte heller för att täcka livsmedelspriserna, som har ökat med i genomsnitt 5,9 procent per år. Lägg därtill chockhyreshöjningarna (25 procent i Stockholm stad under mandatperioden). Resultatet är reallönesänkningar och skenande klyftor.

Bland dem som har barn har kvinnor ännu svårare att hitta tid för sig själva. Rapporten lyfter fram att 40 procent av ensamstående kvinnor med barn under 2 år inte har råd att delta i några fritids- eller nöjesaktiviteter utanför hemmet som kostar pengar. Även barnen själva påverkas när de blir äldre. 18 procent av barnen i hushåll med de lägsta inkomsterna undviker att gå ut med vänner på grund av kostnaderna.

"41,5 procent av de utrikes födda barnen lever i ekonomisk utsatthet"

Tyvärr missar LO att synliggöra klyftorna mellan inrikes och utrikes födda arbetare. Men Rädda Barnens siffror indikerar vilka möjligheter semestern lämnar: 41,5 procent av de utrikes födda barnen lever i ekonomisk utsatthet. Vi vet också att många utrikes födda arbetare inom exempelvis städ, bygg eller taxi jobbar med slavliknande villkor utan rätt till semester alls.

LO:s uppdelning mellan "arbetare" (t ex industriarbetare eller barnskötare) och "tjänstemän" (t ex lärare eller IT-support) är också missvisande. Båda grupperna är löntagare, som säljer sin arbetskraft och berikar kapitalägarna. Samtidigt som det finns en tydlig klyfta mellan LO-arbetare och arbetare i tjänstemännafacken, är det viktigt att komma ihåg att den stora klyftan inte är mellan dessa två löntagargrupper utan gentemot toppcheferna och kapitalägarna, som berikar sig än mer på bekostad av alla. Exempelvis tjänade toppcheferna i Sverige år 2024 hela 58-61 gånger mer än den genomsnittlige tjänstemannen (jämfört med 49 gånger mer år 2018), 77 gånger mer än en industriarbetare (jämfört med 61 gånger mer år 2018) och 91-94 gånger mer än en personlig assistent (jämfört med 81 gånger mer år 2018).

Den blåbruna regeringen har slitit landet itu av klyftor – illa dolt av rasism och sparka-nedåt-politik. De rikas vinstfest, som drivs på av regeringens politik på alla områden, bygger på att exploateringen av arbetarklassens arbete skjutit i höjden genom större arbetsmängd med sämre villkor, samtidigt som hyror och priser chockhöjs. Det är alltså i själva verket arbetarna som betalar de förmögnas lyxsemestrar, medan de själva har råd med allt mindre.■

Ett socialistiskt program mot levnadskostnadskrisen, stressen och klyftorna – Socialistisk Alternativ kämpar för:

• Kamp för kraftigt höjda lägstalöner.
• Stoppa löne- och villkorsdumpning via privatiseringar, långa underentreprenörskedjor, hyvlade anställningar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och ”introduktionsjobb”. Praktikplatser, lärlingsplatser och APL-platser ska vara betalda.
• För kollektiva lönetrappor som ersätter splittrande individuell lönesättning och sätter stopp för den kunskapsdränering som sker när anställda måste byta jobb för att få upp lönen.
• Stoppa alla slavliknande arbetsvillkor: svenska kollektivavtal till alla. Krav på företag att betala kollektivavtalsbaserade löner istället för inkomstkrav med hot om utvisning.
• Inför 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. Bort med långpass och delade turer: arbetsplatsens verkliga experter, de anställda, ska ha demokratisk kontroll över schemaläggning.
• Massiv satsning på ungas föreningsliv med 0-taxor, badbussar och sommarkollon för barn i ekonomisk utsatthet.
• Höj barnbidrag, pensioner, försörjningsstöd, asylsökandes dagersättning samt ersättningarna i socialförsäkringarna – utbetala ett extra barnbidrag under sommaren.
• Återkommunalisera bostäderna och sänk hyrorna till verkligt allmännyttiga nivåer.
• Stoppa regeringens rasistiska "kvalificering" till socialförsäkringssystemet och försörjningsstöd.
• Utmana livsmedelsjättarnas monopol med kommunala mataffärer utan vinstresse – med fokus på låga priser och närproducerat.
• Ta bort momsen på maten och inför statlig priskontroll. Företag som inte följer maxnivåerna ska förstatligas och ställas under demokratisk kontroll: livsmedelsproducenter, -handlare och elbolag.
• Stoppa nedskärningarna i kommuner och regioner. Behoven ska styra – höj och indexreglera statsbidragen.
• Bekämpa lågkonjunkturen med ett massivt statligt program för jobb, välfärd, bostäder och klimatomställning.
• För en socialistisk arbetarpolitik och en demokratisk planerad ekonomi utifrån samhällets, folkflertalets och naturens behov.