tisdag 13 juni 2023

Ett avtal som ger ingenting

Missnöjet inom Seko breder ut sig mot ledningens agernade. Kraven emot ensambemanningen suddades ut och nedprioriterades under förhandlingarnas gång (Foto: Natalia Medina).

Mer än 20 lokala fackklubbar kräver att ansvariga i Sekos förbundsledning avgår


av Susann-Högye Bäckman
, ordförande i Seko Pendelklubben och medlem i Socialistiskt Alternativ (fd Rättvisepartiet Socialisterrna) // artikel i Offensiv
- - -

Åker du tåg? Då har du säkert upplevt hur opålitlig trafiken kan te sig. Inte minst pendeltågen i Stockholm på senare tid. Inställda tåg, korta tåg, förseningar samt ingen information om vad som händer eller när man kan förvänta sig att nästa tåg kommer. Det här är resultatet av ett utarmande av personal från MTR:s håll (som har hand om pendeltågstrafiken i Region Stockholm). Att hålla personalstyrkan så låg som möjligt för att hålla kostnaderna nere innebär att personalen aldrig får ledigt vid ansökan och beordras att arbeta övertid.

Inte ens om man som förare på pendeln sänder in en ledighetsansökan tre månader i förväg får man den godkänd. ”Avslag – personalbrist”.
Värre blir det när man för två år sedan gick ut med att alla tågvärdar ska bort och ersättas med kameror. Föraren ska arbeta ensam ombord, med allt vad det innebär.

Protester och demonstrationer har ännu inte förändrat; beslutet står fast. Trots 15 000 registrerade incidenter under 2022 kallar företaget det för ”sällanhändelser”. Ett 40-tal händelser per dag, varje dag, där föraren nu står ensam utan hjälp av en tågvärd ombord.
Detta har resulterat i att personalen mår allt sämre och letar sig vidare till andra företag. Personalbristen är mer än påtaglig och MTR lyckas i bästa fall köra 75-85 procent av beställda tåg.

En liten ljusglimt har ändå funnits. Att spårtrafikbranschen stod inför en ny avtalsrörelse 2023 gav en strimma hopp åt många.
I en tvådagarskonferens samarbetades kraven fram som man nu skulle ställa emot Almega/Tågföretagen i avtalsrörelsen:
• Förbud mot ensambemanning i resandetåg – minst två personer ombord med säkerhetstjänst.
• Lagt schema ska gälla.
• Fem extra lediga dagar.
Detta samt en bilaga som gäller Seko FM (Facility Management) som håller i städningen hos MTR. Städarna, som har tvingats säga upp sina avtal då dessa inte gav något och personalen gick på knäna med arbetstid utlagt till och med på sina lediga dagar.
"Att samla fler timmar på någon kompbank är som att äga stjärnor: Låter vackert, men ger inget"
Så vad fick vi nu av detta när avtalen skrevs under? Absolut ingenting!
Kraven emot ensambemanningen suddades ut och nedprioriterades under förhandlingarnas gång. Från Sekos sida skyllde man på att den vilda tredagarsstrejken, som lokförarna på pendeln höll i april, hade förstört möjligheterna att förhandla i denna fråga. Något att skylla på för att slippa ta striden.
Några extra dagars ledighet fick man knappast igenom, och vad gäller schemaförändringar fick man ihop en skrivelse som gör att Seko nu klappar sig på axeln över sin egen förträfflighet. Det ska bli ”dyrare” för företagen att ändra scheman sent. Om företaget går in och ändrar i schemat sent ska det kosta komptimmar.
För oss som arbetar för MTR betyder det inte ett skvatt. Lokförare på pendeln ligger redan i strid med MTR för att de inte ens får ut den ledighet som de, enligt avtal, har rätt till. Att samla fler timmar på någon kompbank är som att äga stjärnor: Låter vackert, men ger inget.

Vad fick då Almega igenom? Seko har ju skrutit om att man har förhindrat försämringar och motat Olle i grind. Så har man det då?
I avtalen har nu företagen fått möjlighet till 50 extra övertidstimmar utöver de redan 200 timmar man har. Det blir ”individanpassade lösningar genom enskilda överenskommelser”, helt utan att behöva blanda in facket.
Avsteg från anställningsskyddslagen får göras i behov av särskild kompetens och arbetsgivaren kan nu lägga ut arbete varje helg istället för varannan på till exempel studielediga och göra avsteg från bestämmelserna. Detta var ytterligare vinster från arbetsgivarhåll.
Med andra ord kan man enkelt säga att våra krav stod för återhämtning, men gav rätt att arbeta mer. Men nöjda ska vi vara – vi kunde ju ha fått fler försämringar!

I och med detta är vi många Sekoklubbar som är mer än missnöjda. Mer än 20 lokala klubbar har undertecknat en skrivelse där vi kräver att förbundsstyrelsen tar sitt ansvar samt att ansvariga för avtalet avgår. Missnöjet visar sig också genom att många väljer att lämna Seko nu när det sista hoppet tycks har släckts.
Kommer vi att få ordning på tågtrafiken? Inte så länge man blundar för nedrustningen i arbetsmiljön för personalen. De politiska besluten som ligger bakom nedrustningen av järnvägen visar sin rätta färg, och det blir allt tydligare hur viktig frågan är om att ta tillbaka järnvägen i statlig regi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.