 |
| Bussföraren Petri Myllykoski (huvudskyddsombud Södertörn och medlem Socialistiskt Alternativ) talar på facklig demo för säkerhet i kollektivtrafiken och återtagande i offentlig regi. Foto: Natalia Medina. |
Skattepengar till avgiftsfri kollektivtrafik, underhåll och service – inte privata vinster
av Louise Strömbäck, stationsvärd tunnelbanan och skyddsombud // Artikel i Offensiv
- - -
I ett rättvist samhälle skulle kollektivtrafiken vara offentligt ägd och avgiftsfri. Att kunna förflytta sig ska vara en rättighet. Av miljöskäl behöver kollektivtrafiken också vara ett bättre alternativ än att åka bil. Idag är den inte alltid det, med skyhöga biljettpriser, konstanta förseningar och inställda avgångar. Men under rätt förutsättningar kan kollektivtrafiken fungera – det som krävs är att alla delar av kollektivtrafiken drivs i offentlig regi.
Idag är det många som har tillgång till bil som väljer att ta bilen istället för att resa kollektivt. Både för att det är säkrare att man kommer fram i tid, och att det många gånger är billigare än att åka kollektivt.
De som inte har tillgång till bil har inte samma möjlighet. Många tvingas åka hemifrån mycket tidigare än de egentligen behöver för att försäkra sig att de inte blir sena till jobbet. Biljettpriserna blir också allt dyrare, som så mycket annat i högre takt än löneökningarna. Samtidigt gör de privata kollektivtrafikbolagen enorma ekonomiska vinster.
Uppsplittringen av kollektivtrafiken mellan olika privata aktörer har kört den i botten. Genom att spara in pengar på underhåll och personal har de vinstdrivande bolagen skapat dagens situation där tågförseningar och inställda avgångar har blivit vardag, där personalen flyr de dåliga arbetsvillkoren och där säkerheten inte längre tas på allvar.
Men det är inte bara de privata aktörerna som sparar in på underhållet. I december rapporterade Sveriges Radio Ekot att Trafikverket har låtit bli att laga spårväxlar där det har funnits konstaterade fel. Det handlar om ett 80-tal gamla och slitna växlar som borde ha bytts ut för 10 år sedan, vilket har lett till att över 640 tåg blivit försenade under de senaste åren, enligt Ekot.
De som har jobbat inom kollektivtrafiken de senaste 30 åren har själva sett hela utvecklingen; från en offentligt ägd verksamhet till fler och fler privatiseringar, och i takt med privatiseringarna har verksamheten försämrats mer och mer. Med privatisering kommer upphandlingar, där lägst pris vinner. Även statliga företag som SJ har numera vinstkrav på sig och deltar i upphandlingar tillsammans med de privata företagen.
I Sverige innebär inte en privatisering av kollektivtrafiken att den säljs ut och att ägandet tas över av ett privat företag. Det som privatiseras är driften, där ett företag anlitas av kommunen, regionen eller staten för att driva kollektivtrafiken. Detta företag får stora mängder pengar för detta, vilket de sedan helt lagligt kan ta ut vinster från. Det är ett sätt att omvandla skattemedel till privata pengar, samtidigt som kollektivtrafiken, precis som vården och skolan, blir allt sämre.
Vilket företag som får ta över driften, och därmed möjligheten att tjäna stora pengar, beslutas genom upphandlingar. Här får alla företag som vill lämna ett anbud, och utefter det beslutas det vilket företag som vinner upphandlingen. Företagen tävlar bland annat om vem som kan sköta driften så billigt som möjligt.
Ett bra exempel är Stockholms pendeltåg, som än så länge drivs av MTR på uppdrag av SL. MTR uppger att en av orsakerna till att de inte har kunnat sköta pendeltågstrafiken ordentligt är att deras kontrakt har varit för snävt och att det inte har funnits utrymme för att både kunna framföra en fungerande pendeltågstrafik och bedriva en vinstdrivande verksamhet.
Upphandlingen av Stockholms tunnelbana som pågår just nu har ett värde på 40-50 miljarder kronor under de 11 år som kontraktet gäller, vilket gör den till världens största icke-militära upphandling.
Men det är inte meningen att kollektivtrafik (eller någon välfärd) ska vara vinstdrivande – alla skattepengar som förs in i kollektivtrafiken är ju menade att gå till kollektivtrafiken. Om den skulle drivas i offentlig regi skulle alla privata mellanhänder kopplas bort, och enorma mängder pengar som idag försvinner ner i privata riskkapitalisters fickor skulle istället kunna gå till att rusta upp och utöka kollektivtrafiken och sänka biljettpriserna eller helt avskaffa dem.
Vi betalar idag höga priser för en kollektivtrafik som inte fungerar som den ska, både genom skattepengar och de höga biljettpriserna. Att kunna förflytta sig ska vara en rättighet, och därför borde biljettsystemet med spärrar slopas. Det skulle vara mer rättvist att finansiera kollektivtrafiken genom skatten – alla som tjänar under 60 000 kronor i månaden skulle tjäna på det.
En avgiftsfri kollektivtrafik i offentlig regi skulle vara bra både för miljön och för människor. Inga vinster – alla pengar ska gå till verksamheten. ■
Läs också:
- - -
I ett rättvist samhälle skulle kollektivtrafiken vara offentligt ägd och avgiftsfri. Att kunna förflytta sig ska vara en rättighet. Av miljöskäl behöver kollektivtrafiken också vara ett bättre alternativ än att åka bil. Idag är den inte alltid det, med skyhöga biljettpriser, konstanta förseningar och inställda avgångar. Men under rätt förutsättningar kan kollektivtrafiken fungera – det som krävs är att alla delar av kollektivtrafiken drivs i offentlig regi.
Idag är det många som har tillgång till bil som väljer att ta bilen istället för att resa kollektivt. Både för att det är säkrare att man kommer fram i tid, och att det många gånger är billigare än att åka kollektivt.
De som inte har tillgång till bil har inte samma möjlighet. Många tvingas åka hemifrån mycket tidigare än de egentligen behöver för att försäkra sig att de inte blir sena till jobbet. Biljettpriserna blir också allt dyrare, som så mycket annat i högre takt än löneökningarna. Samtidigt gör de privata kollektivtrafikbolagen enorma ekonomiska vinster.
Uppsplittringen av kollektivtrafiken mellan olika privata aktörer har kört den i botten. Genom att spara in pengar på underhåll och personal har de vinstdrivande bolagen skapat dagens situation där tågförseningar och inställda avgångar har blivit vardag, där personalen flyr de dåliga arbetsvillkoren och där säkerheten inte längre tas på allvar.
Men det är inte bara de privata aktörerna som sparar in på underhållet. I december rapporterade Sveriges Radio Ekot att Trafikverket har låtit bli att laga spårväxlar där det har funnits konstaterade fel. Det handlar om ett 80-tal gamla och slitna växlar som borde ha bytts ut för 10 år sedan, vilket har lett till att över 640 tåg blivit försenade under de senaste åren, enligt Ekot.
De som har jobbat inom kollektivtrafiken de senaste 30 åren har själva sett hela utvecklingen; från en offentligt ägd verksamhet till fler och fler privatiseringar, och i takt med privatiseringarna har verksamheten försämrats mer och mer. Med privatisering kommer upphandlingar, där lägst pris vinner. Även statliga företag som SJ har numera vinstkrav på sig och deltar i upphandlingar tillsammans med de privata företagen.
I Sverige innebär inte en privatisering av kollektivtrafiken att den säljs ut och att ägandet tas över av ett privat företag. Det som privatiseras är driften, där ett företag anlitas av kommunen, regionen eller staten för att driva kollektivtrafiken. Detta företag får stora mängder pengar för detta, vilket de sedan helt lagligt kan ta ut vinster från. Det är ett sätt att omvandla skattemedel till privata pengar, samtidigt som kollektivtrafiken, precis som vården och skolan, blir allt sämre.
Vilket företag som får ta över driften, och därmed möjligheten att tjäna stora pengar, beslutas genom upphandlingar. Här får alla företag som vill lämna ett anbud, och utefter det beslutas det vilket företag som vinner upphandlingen. Företagen tävlar bland annat om vem som kan sköta driften så billigt som möjligt.
Ett bra exempel är Stockholms pendeltåg, som än så länge drivs av MTR på uppdrag av SL. MTR uppger att en av orsakerna till att de inte har kunnat sköta pendeltågstrafiken ordentligt är att deras kontrakt har varit för snävt och att det inte har funnits utrymme för att både kunna framföra en fungerande pendeltågstrafik och bedriva en vinstdrivande verksamhet.
Upphandlingen av Stockholms tunnelbana som pågår just nu har ett värde på 40-50 miljarder kronor under de 11 år som kontraktet gäller, vilket gör den till världens största icke-militära upphandling.
Men det är inte meningen att kollektivtrafik (eller någon välfärd) ska vara vinstdrivande – alla skattepengar som förs in i kollektivtrafiken är ju menade att gå till kollektivtrafiken. Om den skulle drivas i offentlig regi skulle alla privata mellanhänder kopplas bort, och enorma mängder pengar som idag försvinner ner i privata riskkapitalisters fickor skulle istället kunna gå till att rusta upp och utöka kollektivtrafiken och sänka biljettpriserna eller helt avskaffa dem.
Vi betalar idag höga priser för en kollektivtrafik som inte fungerar som den ska, både genom skattepengar och de höga biljettpriserna. Att kunna förflytta sig ska vara en rättighet, och därför borde biljettsystemet med spärrar slopas. Det skulle vara mer rättvist att finansiera kollektivtrafiken genom skatten – alla som tjänar under 60 000 kronor i månaden skulle tjäna på det.
En avgiftsfri kollektivtrafik i offentlig regi skulle vara bra både för miljön och för människor. Inga vinster – alla pengar ska gå till verksamheten. ■
Läs också:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.