Haninge: En av tre anställda har tagits bort i äldreomsorgen

M-L-KD-SD-styret: Kommunal omsorg får inte vara bättre än privat • Anställda och anhöriga larmar 

På bara två år gjorde sig Haninges politiska styre sig av med var tredje anställd i äldreomsorgen, nattpersonal ersattes med "digital tillsyn", dagverksamheten skars ned och fler utslitande långpass lades på den kvarvarande personalen. Idag vittnar anställda och anhöriga om utslitning och vanvård.

av Mattias Bernhardsson, arbetsplatsorganisatör på Socialistiskt Alternativ
- - -

"Äldre får inga promenader längre, istället ökar medicineringen"

Anställda i Haninges äldreomsorg går på knäna och anhöriga protesterar. En tredjedel av personalstyrkan har skurits bort. Vid årsskiftet hade förvaltningen 619 månadsavlönade anställda inom verksamhetsområdet äldreomsorg. Det är en minskning med 27,6 procent jämfört med oktober 2024, då antalet var 855 anställda – och en minskning med 30,5 procent jämfört med oktober 2023, då antalet var 890 anställda. Samtidigt ökar antalet äldre och anhöriga ser hur de boende försämras när de kvarvarande anställda inte har tid att upprätthålla stimulerande aktiviteter.

Orsaken är ideologisk: Kommunstyret (M, L, KD + SD) beslutade att utvidga LOV (lagen om valfrihetssystem) till kommunens äldreboenden i februari 2024. Kommunens ersättningsnivåer gör också gällande att privata utförare ska få 12,5 procent mer i anslag än kommunens (2 412 kr per boende och dygn mot 2 144 kr i kommunens). Enligt högerns logik måste kommunens äldreomsorg försämras så att det inte finns ”osund konkurrens” gentemot nya privata alternativ, därför beslutade man snabbt att införa fler och längre långpass samt att skära ned på personalstyrkan.

Bara några år tidigare, inför valet 2022, lovade både M och SD att de skulle ta bort de kritiserade 12-timmarspassen som infördes år 2019 (som vi mötte med motstånd). Strax efter valet gjorde de precis tvärtemot: de införde långpassen även i hemtjänsten, tog bort möjligheten till tredagarsledighet (inte för cheferna dock) och räknade upp heltidsmåttet med cirka 13 timmar i månaden.

År 2024 infördes LOV och Johanneslunds äldreboende i Västerhaninge privatiserades – i hela kommunens äldreomsorg klubbades nedskärningar igenom på 20 miljoner kronor, de tidigare två 12-timmarspassen på en sexveckorsperiod ersattes med fyra 13-timmarspass och personalstyrkan minskades med en hel tredjedel.

Nu i våras utökades långpassen igen, till tre 13-timmarspass på en fyraveckorsperiod – det vill säga en frekvensökning från 0,667 till 0,75 pass per vecka (en ökning på 12,5 procent).

"På ett boende har personalstyrkan till och med halverats"

Idag är arbetsmiljön långt bortom uthärdig:

– Här är vi tre stycken anställda på dagen, på 16 boende. Förut var vi minst 5 på dagen. På natten är det ännu värre: Två anställda på 32 dementa (på två våningsplan), berättar en undersköterska.

På ett boende har personalstyrkan till och med halverats:

– Här är det 6 till 7 som jobbar på morgonen samt kvällen, som ska göra samtliga göromål som förr, fast med hälften av den tidigare ordinarie personalstyrkan: Göra i ordning frukost, omvårdnad, mediciner, dusch, tvätt, renbäddning, utevistelse, gångträning, lunch, middag, kvällsfika, räknar en undersköterska upp.

– På natten är vi två som vanligt och det har blivit tyngre, eftersom att de är lite piggare och rörligare. Så vi måste lägga flera nu – typ 5-10 boende varje kväll – och på morgonen vaknar fler allt tidigare och behöver hjälp. De boende har blivit mer oroliga samt att de har mera trycksår på ändan samt hälar, berättar hon.

Personalnedskärningarna har slagit mot alla delar av äldreomsorgen, inte bara boenden. En undersköterska på Trygghetslarmet berättar:

– Innan nedskärningarna så var vi fyra stycken per pass, så båda bilarna var dubbelbemannade. Nu är vi tre kvar, varav en kör ensam. Det innebär att vi ibland tvingas prioritera bort larm från kunder som kräver dubbelbemanning. Vi vill kunna gå på toaletten mellan våra hemtjänstbesök.

Anställda vittnar också om en kollaps för förtroendet för hela förvaltningen. Anmälningssystemet KIA är helt tandlöst och de anställdas dokumentation av arbetsskador, olycksfall, färdolycksfall och tillbud samt andra risker i arbetsmiljön ignoreras fullständigt:

– Alla skriver Kia-anmälningar, men det händer ingenting. Vi har skrivit till Arbetsmiljöverket och det händer ingenting. Många anställda har slutat själva, berättar en tredje undersköterska.

Kommunen har också etablerat en odemokratisk tystnadskultur, både under S- och M-ledda styren, men det har förvärrats under dagens M-L-KD+SD-styre. Anställda som protesterar eller talar om sin ohållbara arbetsmiljö samt missförhållanden i omsorgen med media riskerar sina jobb (vilket tidningen Arbetet uppmärksammade i april 2025). Detta är orsaken till att undersköterskorna som vittnar i denna artikel inte vill framträda med namn.

"Sängbundna boenden förs till sina rum och läggs för natten redan omkring kl 17.00"

En person som dock vill framträda är Nurdan Senkal, en av de anhöriga som nu anmält kommunen till flera instanser:

– Nedskärningarna, långpassen och personalbristen har fått allvarliga konsekvenser. Vi är en grupp anhöriga till boende på Vallagårdens avdelning 1, som nu har anmält kommunen till IVO [Inspektionen för vård och omsorg] och JO [Justitieombudsmannen].

Anmälarna tar bland annat upp att både ansvarig sjuksköterska och verksamhetschefen noterat att ”samtliga åtta boende på avdelning 1 blivit kognitivt försämrade den senaste tiden”.

De anhöriga tar också upp:

• Personalstyrkan har inte bara reducerats, de fasta personalteam som under lång tid arbetat tillsammans och utvecklat effektiva arbetssätt har dessutom splittrats.
  
• Bristande organisation och personalbristen på Vallagården leder till att de boendes grundläggande behov inte tillgodoses. Detta gäller patientsäkerhet, god hygien, social samvaro, näringsrik kost, daglig utevistelse, promenader och meningsfulla aktiviteter.
  
• De boende tillbringar större delen av dagarna framför TV eller sittande i trädgården. Innan nedskärningarna erbjöds de boende promenader både på för- och eftermiddagen. Nu är det en fråga om att ha turen att ha anhöriga som kan komma och ta med dem på promenader.
  
• Personalen hinner varken umgås med de boende eller delta i måltiderna tillsammans med dem. Den begränsade tillgången till individuellt anpassade och meningsfulla aktiviteter bidrar till kognitiv försämring, ökad passivitet och depression.
  
• Boende lämnas ofta ensamma under kortare eller längre perioder när personalen behöver förbereda måltider, duscha eller hjälpa andra boende i säng eller utföra andra arbetsuppgifter. Personalens tidsbrist medför att tandborstning ofta uteblir.
  
• Boende hinner inte alltid kläs efter rådande väderförhållanden.
  
• Sängbundna boenden förs till sina rum och läggs för natten redan omkring kl 17.00 på grund av otillräcklig bemanning under kvällstid. De får även sin middag serverad på rummet.

"De äldre dör i snitt efter 1 år och 11 månader på boende"

Personalbristen har också lett till fler fallolyckor och skador, berättar Nurdal:

– Vid flera tillfällen har anhöriga hindrat boende från att falla till marken. En boende med diabetes utvecklade ett sår på en tå som inte upptäcktes i tid. Detta ledde till vävnadsdöd (nekros) och flera veckors antibiotikabehandling.

– En boende hade gått på glasskärvor som lämnats kvar efter att ett glas gått sönder under natten. På grund av den höga arbetsbelastningen hade personalen inte upptäckt detta. Det var en anhörig som fann det blodiga rummet, upptäckte dennes såriga fötter och larmade.

I Äldrenämndens eget ”Yttrande planeringsförutsättningar Mål och budget 2027-2029” (april 2026) konstateras att ”den genomsnittliga boendetiden har minskat från cirka 750 till 700 dagar”. Med andra ord: De äldre dör i snitt efter 1 år och 11 månader på boende.

Det totala antalet hälso- och sjukvårdsavvikelser som är inrapporterade i det kommunala avvikelsehanteringssystemet DF-respons för Äldrenämnden ökade från 1 279 år 2023 till 1 374 år 2024. För år 2025 finns inga jämförbara siffror offentligt. Men enligt Äldrenämndens ”Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelse 2025” ökade antalet personer med trycksår (grad 1-4) från sex stycken år 2024 till 16 år 2025 – det är en ökning med 166,7 procent.

Äldre får inga promenader längre, istället ökar medicineringen. Enligt SKR:s verktyg Vården i siffror ökade antalet äldre över 75 år som ges 10 eller fler läkemedel samtidigt, från 12,5 procent i september 2022 till 15,9 procent i oktober 2025 – en ökning med 27,2 procent.

"Det behövs ett nytt äldrevårdsuppror"

Innan gruppen anhöriga på avdelning 1 på Vallagården anmälde kommunen till IVO och JO försökte de ta upp missförhållandena med de ansvariga. Ett flertal möten hölls med kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M), äldredirektören och områdeschefen. Istället för att ta till sig kritiken och säkerställa en fungerande bemanning så har de ansvariga försökt att passa ansvaret och ställt ännu högre krav på den underbemannade personalen som redan gör sitt yttersta. Det är minst sagt fegt, ansvarslöst och cyniskt.

Det behövs ett nytt äldrevårdsuppror. För detta är inte människovärdigt. Att en kommun normaliserar vanvård och slavliknande arbetsvillkor måste mötas med motstånd. Vi uppmanar alla anställda och anhöriga att organisera protester.■

Kontakta oss för mer info:
Anhöriga: vallagardenanhoriga@gmail.com
Anställda: mattias.bernhardsson@socialisterna.org • 072-524 4295

Se filmen "Haninge: Ta bort 12-timmarspassen!" från 2021 (av Rättvisepartiet Socialisterna, som idag heter Socialistiskt Alternativ) som visar motståndet mot långpassen och vår kampanj 2019-2022:

Socialistiskt Alternativ säger:

• Återställ bemanningen och dra tillbaka nedskärningarna.
• Ta bort de påtvingade 13-timmarspassen i äldreomsorgen och minutjakten i hemtjänsten.
• Rätt till heltid för alla som önskar – och övergång till 30-timmars arbetsvecka med bibehållen lön – ska möjliggöras genom högre bemanning och en schemaläggning som tas fram tillsammans med de anställda. Nej till delade turer.
• Anställda ska ha demokratisk kontroll över arbetets organisering såsom schemaläggning.
• Mer tid för de äldre, bistånd efter individuella behov och tillräcklig bemanning för ökad kontinuitet.
• Nej till vinster i välfärden – avskaffa LOV.
• Kraftåtgärder mot undernäring: Nej till storkök och matlådor – återinför lokala kök på boenden och hemlagat inom hemtjänsten utefter de äldres önskemål. Mer förebyggande besök i hemtjänsten.
• Alla som behöver ska få plats. Fler platser och fler boendeformer än demens – inför äldreboendegaranti.
• Beredskapslager för smittoutbrott och högre krav på skyddsutrustning.
• Pengarna tillbaka till kommuner och regioner, återinför index- och behovsreglerade statsbidrag. Sätt stopp för pengakranen till banker, storföretag och miljardärer – hela välfärden ska rustas upp.