> Läs också: Haninge måste ta sexuella trakasserier på allvar
Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Lina Rigney Thörnblom deltog i interpellationsdebatten om sexuella trakasserier på kommunfullmäktige igår. Här är hennes anförande:
"När det kommer till sexuella trakasserier på arbetsplatsen så måste vi se det som en del av strukturella problem i samhället.Det är inget som är isolerat vare sig på eller utanför arbetsplatsen.
Lina Rigney Thörnblom (RS)
2001 publicerades "Slagen dam", en omfattande, nationell studie om mäns våld mot kvinnor. Undersökningen riktade sig till 10 000 slumpvis utvalda kvinnor, varav 7 000 svarade, och visade upp en helt ny bild av det jämställda Sverige. 46 procent av alla kvinnor över 15 år hade någon gång erfarit våld. 56 procent hade erfarit sexuella trakasserier.
Den här studien blev hårt kritiserad och ifrågasatt för att vara forskningsfusk. Metoo-uppropen visar på att studien minst sagt var inne på rätt spår.
Jag blir lite förvånad när kommunstyrelsens ordförande svarar med ”Jag är övertygad om att vi har en organisation som tar dessa frågor på största allvar”. Metoo har ju visat att så inte är fallet i resten av landet, att kvinnor inte har tagits på allvar, varför skulle Haninge vara något undantag? Uppropet #imaktenskorridorer visar ju att inte ens beslutsfattare går fria. Som tidigare talare har påpekat så utsätts kvinnor på bussen, i skolan, på arbetsplatsen, i affären, på gatan, på krogen och tyvärr också i hemmet.
Vi måste också prata om klass när vi pratar om sexuella trakasserier:
Att leva i en ekonomiskt utsatt situation ökar risken för att man inte vågar anmäla eller ta upp på arbetsplatsen om man utsätts.
Att vi mer och mer återgår till ett daglönarsamhälle och riskerar att inte bli inringd på jobb om man anses ”bråkig”ökar otryggheten.
Inom HRF har över 40 procent av medlemmarna en otrygg anställning.
Bland kvinnor i detaljhandeln saknar hela 77 procent en fast anställning på heltid. Och år 2015 hade 61 procent av vårdbiträdena en tidsbegränsad anställning.
SBC:s arbetsmiljöundersökning från 2015 visar att den som har en otrygg anställning oftare utsätts för sexuella trakasserier och dessutom är mindre benägen att anmäla.
Mer än var fjärde undersköterska eller vårdbiträde har utsatts det senaste året, visar statistik från Arbetsmiljöverket.
I Expressens och Demoskops undersökning nyligen uppgav 40 procent av de handelsanställda att de utsatts för sexuella trakasserier eller ovälkomna sexuella närmanden.
Bland Handelsanställda är det vanligare att de med tidsbegränsade anställningar utsätts för sexuella trakasserier av kunder, enligt Handels.
Dessa fakta visar på ett tydligt mönster.
Det handlar även om elevers situation, skolan är deras arbetsplats. Det behövs kuratorer, skolsköterskor och lärare, lärare som inte bara knappt hinner ta sig igenom sina pappershögar. Det behövs tillräckligt många så att personal har tid att se om barn trakasseras.
Att också diskutera genusfrågor, sexuella trakasserier och rätten till sin egen kropp i förskola och skola är också avgörande. Pojkar och män drabbas också av den så kallade machokulturen där man ska passa in för att inte stämplas som ”bög”.
Men frågan är vad kommunen gör för att informera och prata om de här problemen? Vet vi hur det ser ut om frågan om sexuella trakasserier inte ens specificeras i arbetsplatsmiljöundersökningar inom kommunen? Det är vanligt att kvinnor inte ens vet att de utsatts för sexuella trakasserier förrän man tar upp exempel på vad det är."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.