onsdag 11 mars 2020

”Håll käften och var söt” berör på djupet



Recension
av Julia Engström // Artikel i Offensiv

Håll käften och var söt är en av de starkaste och mest berörande novellsamlingar jag någonsin har läst, och är minst lika aktuell idag som när den skrevs 1978.
Detta eftersom att kvinnor och flickor än idag skolas in i ett patriarkat och lär sig att känna skuld och skam för saker som misshandel, sexuella övergrepp, våldtäkt och psykisk sjukdom.
Citatet nedan från en novell som heter Felet gör ett särskilt starkt intryck på mig: 
”På sjukhus hade jag varit en gång. Det enda jag minns var att min mor gav mig en liter jordgubbar. Och eftersom hon inte sade att jag fick äta dem, vågade jag inte. För varje dag blev jordgubbarna mer och mer mögliga. Nästa gång hon hälsade på mig såg de ut som små ludna ankungar. Hon sade att om det inte varit för att jag var sjuk, skulle hon ha gett mig en örfil därför att jag var så dum. Felet hade funnits redan då. Ja, långt innan dess. Vilket dumt och okunnigt nöt jag varit, där jag låg på sjukhuset.”
Felet handlar om en flicka i 12-årsåldern som ständigt frågar sig vad det är för fel på henne som inte älskar sin mor och varför hon är så konstig. Hon upptäcker sedan ”felet” i en bok som hon läser under täcket med en ficklampa (hon får inte läsa böcker för sin mor): de första tre åren i ett barns liv är avgörande för att barnet utvecklas normalt och att det behöver stimulans och kärlek av sina föräldrar.
När flickan läser detta är det som att en krona ramlar ner och hon tänker att det är därför hon är så konstig samt känner avsmak inför sin mor; hennes mor ville nämligen egentligen ha en pojke och tog inte i henne de första tre åren annat än för att mata henne och byta blöjor samt gav henne hårda örfilar under hela uppväxten så fort hon gjorde väsen av sig.
Flickans pappa försvann tidigt ur bilden; hon är uppväxt med modern som dessutom ständigt baktalar fadern. Flickan är övertygad om att hon aldrig kommer att bli lycklig på grund av detta ”fel” och att hennes liv är förstört.

En rapport från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) från den 30 augusti 2019 visar att psykisk ohälsa hos unga tjejer har ökat lavinartat sedan 2007. Idag mår cirka 60 procent av alla unga tjejer mellan 16 och 29 år psykiskt dåligt på ett eller annat sätt.
Många känner prestationsångest inför att lyckas i skolan och på jobb samt att vara snygg och ha många vänner.
Sociala medier har en tendens att förstärka kraven på prestation, känslan av misslyckande och att en inte lever upp till idealen.
Denna bok får en att vilja peppa alla flickor och kvinnor därute, inklusive mig själv, att inte klanka ner på sig själva. Det är okej att inte visa upp en välputsad fasad. Varken psykisk ohälsa och/eller att ha blivit utsatt för misshandel, våldtäkt eller övergrepp är något en ska skämmas för.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.