onsdag 16 december 2015

Tysk låglönemarknad – ett varnande exempel


"För arbetarklassen i Sverige måste det vara en varningsklocka om att bekämpa alla försök att skapa en liknande låglönesektor"

Av Katja Raetz

Många gånger har den låga arbetslösheten i Tyskland framställts som ett jobbunder som ska visa vägen för hela Europa. Vad som inte nämns är hur man från regeringens sida har systematiskt pressat ned lönerna och levnadsstandarden för en del av den tyska arbetarklassen under de senaste decennierna.

I rapporten "Flawed role model? The economic performance of Germany and Sweden" utgiven av TCO visas hur den minskade arbetslösheten framförallt bygger på en drastisk utbyggnad av låglönesektorn. Den avslöjar att jobben i Tyskland inte alls har blivit fler, utan att befintliga jobb har delats upp på fler arbetare. Samtidigt har lönerna för en stor del av arbetarrörelsen närmast stagnerat under de senaste 20 åren.
Det är framför­allt de så kallade minijobben som för arbetsgivaren är mycket gynnsamma, eftersom de inte är socialförsäkringspliktiga. Dessa anställda har varken pensions-, sjuk-, omsorgs- eller arbetslöshetsförsäkring.

Traditionellt har grundprincipen i Tyskland (där man saknar en allmän tillgång till sjukvård eller äldreomsorg) varit att arbetsgivaren betalar hälften av kostnaderna för socialförsäkringarna som är inkomstberoende. Detta gäller inte vid en lön på max 450 euro (4 200 kronor) per månad, utan ”minijobbare” kan frivilligt bli medlemmar inom sjuk- och pensionsförsäkringen och får då står för kostnaderna själva. Inte konstigt att minijobben har blivit populära hos arbetsgivarna.
Mellan åren 2003 och 2013 har andelen anställda i de här låglönejobben stigit från 5,5 miljoner till 7,45 miljoner människor. Inom framförallt detaljhandeln har minijobben slagit igenom och stod 2013 för en tredjedel av alla anställda.

Som TCO-rapporten visar hänger genomslaget av låglönesektorn ihop med den omfattande nedmonteringen av de arbetslösas rättigheter i början av 2000-talet.
Dessa så kallade arbetsmarknadsreformer, som har döpts till Hartz-reformerna efter sin upphovsman Peter Hartz, genomfördes under den tidigare socialdemokratiska förbundsskansler Gerhard Schröder. Mest känd är ”Hartz IV” som reducerade maxtiden för arbetslöshetsersättning till ett år. Efter det slås arbetslösas ersättningar samman med socialbidraget Det var framförallt i de första delarna av reformen, Hartz I till III, som arbetsgivarnas kostnader skulle minska. Det var också då som de så kallade minijobben skapades.
Till det ska läggas ”1 euro-jobb” för långtidsarbetslösa som de med Hartz IV ej kan vägra.

Det genomfördes stora protester mot Gerhard Schröders Hartz-reformer år 2010, inte minst i östra Tyskland som var extra hårt drabbat av arbetslösheten och som tidigt efter återföreningen år 1990 hade blivit ett låglöneområde. Trots en massiv rörelse genomförde Schröder sitt program, även om han röstades bort i valet därpå.
Som TCO-rapporten förklarar var det framförallt i östra Tyskland som den fackliga kampen och kollektivavtalen mer och mer underminerades med stillastående löner som följd. Bristen på deltagande av facken i denna kamp måste ses som en av orsakerna för rörelsens nederlag.
Idag, då den relativt svaga löneutvecklingen i hela Tyskland har lett till en kris i den inhemska konsumtionen, har man även från kapitalets sida insett att det behövs vissa åtgärder. Trots protester från en del företag infördes en garanterad minimilön på 8,50 euro (79 kronor). Som jämförelse är Sveriges lägsta minimilön 13,33 euro (125 kronor) enligt TCO-rapporten.

TCO-rapporten konstaterar att det inte finns något som visar på att låglönejobb skulle leda till stabila och välbetalda jobb. För arbetarklassen i Sverige måste det vara en varningsklocka om att bekämpa alla försök att skapa en liknande låglönesektor. Framförallt gäller det att ledningen i fackföreningar inte går med på ruttna kompromisser om till exempel särskilda ungdoms­jobb eller uppluckring av LAS. Det tyska exemplet visar att splittringen av den kollektiva kampen i slutändan drabbar alla arbetare. ■

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.