Artikel ur Offensiv
Lokaltidningen "Mitt i Haninge" och dess reporter Zoran Buric väljer som vanligt att helt okritiskt upprepa vad politikerna i de stora partierna säger. Inget ifrågasättande över huvud taget, ingen grävande journalistik.
I nummret tisdagen den 20 mars på sidan 6 fanns artikeln "39 miljoner extra räddar skolorna" med undertiteln "Politikerna eniga - inga lärare skall sparkas".
Det allvarligaste felet med artikeln går att läsa redan i undertiteln "inga lärare behöver sparkas". Senare i artikeln säger Robert Noord (s) "Nu är vi i en situation där ingen anställd behöver sparkas och det känns som en bra lösning". Felet med att det uttrycks på detta sätt är att man, om man inte är väldigt vaksam, lätt kan få uppfattningen att "ingen kommer att sparkas" betyder att inga tjänster kommer att försvinna. Detta är ett väldigt försåtligt sätt att formulera sig och frågan är om det är journalisten Zoran Buric eller politikerna Robert Noord (s) och Martina Mossberg (m) som står bakom formuleringen.
Sanningen är i dagsläget att även om ingen kanske behöver sägas upp på grund av att kommunen kan lösa allt genom så kallade "naturliga avgångar" (anställda som slutar eller pensioneras) och omplaceringar inom kommunen så kommer tjänster att försvinna från skolorna och förskolorna, dvs det kommer att bli färre lärare och större klasser i skolorna samt färre förskolelärare och fler barn per anställd i förskolan. Hur många tjänster som försvinner är inte exakt känt eftersom förvaltningen och ansvariga politiker vägrar att lämna ut uppgifter som borde vara (och antagligen till och med är) offentliga så att kommuninvånarna kan granska politikerna och tjänstemannen. En trolig siffra är 120 tjänster, dvs hälften av vad som var den ursprungliga siffran. På dessa 120 tjänster som försvinner tillkommer det som i artikeln av Martina Mossberg benämns som "att skolorna måste hålla i pengarna" att man sparar in pengar genom att bland annat inte tillsätta alla vikariat för anställda som är tex sjuka och gravida.
I artikeln nämns inte heller ett ord om att den "breda politiska uppgörelsen" om det så kallade "sparpaketet" på 39 miljoner kronor inte alls är så bra som som det låter. Av dessa 39 miljoner är 20 miljoner gamla siffror, de är redan inräknade i de tidigare beräkningarna och var alltså gamla nyheter då kommunens pressmedelande om "sparpaketet" kom. Underskottet från 2006 på 17 miljoner som avskrivs är nytt och är en förbättring men detta påverkar på intet sätt hur många tjänster som försvinner nu under 2007. De två miljonerna som nämns är också nya och är den enda summa som påverkar redan nu under 2007 men utslaget på alla kommunens rektorsområden blir det så lite att det ändå inte gör någon större skillnad. Kontentan är att sparpaketet mest verkar vara till för att förvilla kommunens invånare, det är alltså mest en kosmetisk förändring.
I slutet av artikeln skriver Zoran Buric att budgetkaoset beror på en missbedömning av hur mycket bidragspengar kommunen hade rätt till, han försöker alltså förklara orsaken till nedskärningarna med samma dåliga bortförklaring som både den borgliga majoriteten och Socialdemokraterna försökte med tidigare men som de allra flesta idag vet inte stämmer. Den största anledningen till att skolorna och barnomsorgen måste skära ned idag är att skolskjutsarna blivit dyrare och att det kommunägda fastighetsbolaget har höjt priserna för skolornas och förskolornas lokaler utan att politikerna har skjutit till mer pengar för att täcka dessa kostnadsökningar. Om skolskjutsar och lokaler blir dyrare utan att mer pengar tilldelas så måste skolorna och förskolorna skära ner på annat. Ändå försökte politikerna tidigare skylla på felräkningar, något som "Mitt i Haninge" försöker med än idag.
Om inga förändringar görs från nuläget kommer många tjänster att försvinna och flera vikariat kommer inte tillsättas. Detta ger en totalt ohållbar situation för våra barn och för de anställda inom skolan och barnomsorgen. Haninges skola och barnomsorg hör redan i dagsläget till landets sämsta och Haninge är en av de kommuner som satsar minst på barnen. Nu skall det skäras ner ännu mer. Det mest upprörande är att dessa nedskärningar kommer i en tid då vårt land går bra, våra företag blomstar. Sverige har aldrig varit rikare än det är idag, miljardregnet på börsen tycks aldrig upphöra, och ändå skall vi skära ner för våra barn. Haninge kommun har överskott från 2006 (ca 40 miljoner i den löpande verksamheten och ca 60 miljoner av engångskaraktär) och ett planerat överskott i 2007 års budget på 60 miljoner kronor och ändå tänker politikerna försämra situationen för våra barn ytterligare.
Det som krävs nu är stora protester för att visa att vi föräldrar, vi invånare, inte tolererar mer besparingar på våra barn. Måndagen den 2 april har kommunfullmäktige sammanträde i kommunhuset och kl. 16.00 kommer de att höra föräldrarnas, barnens, de anställdas upprördhet och protester precis utanför fönstret. Så, du som läser detta, ta med alla du känner och visa ditt missnöje!
Tobias Lindberg
fredag 23 mars 2007
Inslag om nedskärningarna på SVT:s ABC
I går (torsdag 22/3) sände SVT.s ABC ett inslag om den allvarliga situationen för Vikingaskolan och förskolorna i Vikingaskolans rektorsområde där budgeten har ett underskott på 6,6 miljoner kronor vilket gör att rektorsområdet måste skära ner rejält på verksamheten.
Nedskärningarna slår på flera sätt. Hela 31 tjänster på både skolan och förskolorna utpekas som övertaliga av totalt 170 tjänster på hela rektorsområdet. Flera vikariat kommer inte tillsättas. Även andra besparingar kommer att göras och som ett exempel kan nämnas att matkostnaden kommer att dras ned från dagens 7 kronor till 6 kronor per elev och dag.
Läs artikeln om ABC.s reportage
Mats Kempe, förälder på en av förskolorna, intervjuvades och uttryckte sin oro över barnens situation. Han nämner att om försämringarna genomförs så blir man som förälder väldigt osäker på om man kommer kunna bo kvar. Sedan undrar han om det inte i de stora klasserna som det kommer bli, med ca 30 barn redan i 1.an, kommer att bli svårare för barnen att lära sig läsa och skriva.
Tobias Lindberg
Nedskärningarna slår på flera sätt. Hela 31 tjänster på både skolan och förskolorna utpekas som övertaliga av totalt 170 tjänster på hela rektorsområdet. Flera vikariat kommer inte tillsättas. Även andra besparingar kommer att göras och som ett exempel kan nämnas att matkostnaden kommer att dras ned från dagens 7 kronor till 6 kronor per elev och dag.
Läs artikeln om ABC.s reportage
Mats Kempe, förälder på en av förskolorna, intervjuvades och uttryckte sin oro över barnens situation. Han nämner att om försämringarna genomförs så blir man som förälder väldigt osäker på om man kommer kunna bo kvar. Sedan undrar han om det inte i de stora klasserna som det kommer bli, med ca 30 barn redan i 1.an, kommer att bli svårare för barnen att lära sig läsa och skriva.
Tobias Lindberg
torsdag 22 mars 2007
Stoppa hotet om skolslakt
Artikel ur Offensiv
120 skoljobb fortfarande hotade i Haninge • S och v gör upp med högeralliansen
Hoten mot skolan finns kvar. Enbart inom Vikingaskolans rektorsområde i Handen är 31 anställda varslade om ”övertalighet”. Förra veckan påstod högeralliansen att de, efter en uppgörelse med socialdemokraterna och vänsterpartiet, ”bara” ska skära ner 20 miljoner. Men även det kan innebära att 120 jobb försvinner. Protesterna växer nu bland föräldrarna.
Visserligen har högeralliansen i Haninge (m, fp, kd, c, mp) backat från det första förslaget om att skära bort 240 jobb efter att 400 elever, föräldrar och lärare demonstrerade utanför Barn- och utbildningsnämndens möte den 20 februari. Men hoten är fortfarande så stora att det innebär rena skolslakten i en kommun som redan satsar katastrofalt lite på barn och ungdom.
Minus 4 000 kr per elev
Politikerna har försökt mörka nedskärningarna och hur stora de är. Först försökte de ge bilden av att nedskärningarna berodde på ett ”räknefel”. Nu vill de att folk ska tro att de backar från nedskärningarna trots att de inte gör det!
Föräldrar på Vikingaskolan har fått följande information:
• 4 000 kronor per elev skärs bort!
• Klasserna på lågstadiet kommer att ha över 30 elever i lokaler gjorda för 15 elever.
Lärarfacken har påpekat att nedskärningarna för 2007 låter mindre hårda eftersom de genomförs i slutet av året. Men effekten blir att ännu fler lärare och skolpersonal varslas om övertalighet.
Mörkning och bluffar– Bara massiva protester och kamp kan stoppa förslagen, men det är bråttom, säger Elevkampanjens ordförande Lina Thörnblom som också är kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge.
Istället för full information till föräldrar, elever och personal har s och v gjort upp i hemliga förhandlingar med högeralliansen.
– S och v har inte deltagit i protesterna och vill ha fred i kommunfullmäktige. Därför har de gjort upp med de värsta nedskärarpartierna, säger Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge.
Uppgörelsen sägs ge ett ”räddningpaket” på 39 miljoner. Men exempelvis för Vikingaskolan innebär det bara att nedskärningarna minskar från 7,5 miljoner kronor till 6,6 miljoner.
En stor del av de extra pengarna kommer att gå till höjda hyror för skollokaler med 22,8 miljoner!
– Men skollokalerna ägs av kommunens eget bolag, Tornberget. Kommunen kan därför själv besluta om hyror. Nu får Tornberget miljoner eftersom högerpartierna tycker att skolan ”fått för mycket”, säger Mattias Bernhardsson.
Enligt uppgift har friskolorna fått en del av de nya pengarna.
För att rädda skolan krävs kamp, inte hemliga uppgörelser. Den enda effekten av rökridåerna är att alla berörda får ännu sämre information.
Rättvisepartiet Socialisterna står för:
• Pappren på bordet! Full insyn för elever, personal och föräldrar.
• Stoppa alla nedskärningarna. Rusta upp skola och förskola.
• För ett nytt arbetarparti.
Per-Åke Westerlund
120 skoljobb fortfarande hotade i Haninge • S och v gör upp med högeralliansen
Hoten mot skolan finns kvar. Enbart inom Vikingaskolans rektorsområde i Handen är 31 anställda varslade om ”övertalighet”. Förra veckan påstod högeralliansen att de, efter en uppgörelse med socialdemokraterna och vänsterpartiet, ”bara” ska skära ner 20 miljoner. Men även det kan innebära att 120 jobb försvinner. Protesterna växer nu bland föräldrarna.
Visserligen har högeralliansen i Haninge (m, fp, kd, c, mp) backat från det första förslaget om att skära bort 240 jobb efter att 400 elever, föräldrar och lärare demonstrerade utanför Barn- och utbildningsnämndens möte den 20 februari. Men hoten är fortfarande så stora att det innebär rena skolslakten i en kommun som redan satsar katastrofalt lite på barn och ungdom.
Minus 4 000 kr per elev
Politikerna har försökt mörka nedskärningarna och hur stora de är. Först försökte de ge bilden av att nedskärningarna berodde på ett ”räknefel”. Nu vill de att folk ska tro att de backar från nedskärningarna trots att de inte gör det!
Föräldrar på Vikingaskolan har fått följande information:
• 4 000 kronor per elev skärs bort!
• Klasserna på lågstadiet kommer att ha över 30 elever i lokaler gjorda för 15 elever.
Lärarfacken har påpekat att nedskärningarna för 2007 låter mindre hårda eftersom de genomförs i slutet av året. Men effekten blir att ännu fler lärare och skolpersonal varslas om övertalighet.
Mörkning och bluffar– Bara massiva protester och kamp kan stoppa förslagen, men det är bråttom, säger Elevkampanjens ordförande Lina Thörnblom som också är kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge.
Istället för full information till föräldrar, elever och personal har s och v gjort upp i hemliga förhandlingar med högeralliansen.
– S och v har inte deltagit i protesterna och vill ha fred i kommunfullmäktige. Därför har de gjort upp med de värsta nedskärarpartierna, säger Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge.
Uppgörelsen sägs ge ett ”räddningpaket” på 39 miljoner. Men exempelvis för Vikingaskolan innebär det bara att nedskärningarna minskar från 7,5 miljoner kronor till 6,6 miljoner.
En stor del av de extra pengarna kommer att gå till höjda hyror för skollokaler med 22,8 miljoner!
– Men skollokalerna ägs av kommunens eget bolag, Tornberget. Kommunen kan därför själv besluta om hyror. Nu får Tornberget miljoner eftersom högerpartierna tycker att skolan ”fått för mycket”, säger Mattias Bernhardsson.
Enligt uppgift har friskolorna fått en del av de nya pengarna.
För att rädda skolan krävs kamp, inte hemliga uppgörelser. Den enda effekten av rökridåerna är att alla berörda får ännu sämre information.
Rättvisepartiet Socialisterna står för:
• Pappren på bordet! Full insyn för elever, personal och föräldrar.
• Stoppa alla nedskärningarna. Rusta upp skola och förskola.
• För ett nytt arbetarparti.
Per-Åke Westerlund
Planerna som elever, personal och föräldrar inte får se
Nedskärningar 2007: 20 miljoner
Jobb bort: ca 120
Exemplet Vikingaskolan
Inom Vikingaskolans rektorsområde har 31 av 170 anställda varslats att de är ”övertaliga”, d v s måste sluta. Det motsvarar en neddragning på 6,6 miljoner.
Det betyder:
• skolklasser på över 30 elever på lågstadiet.
• skolsköterska och kurator får gå ner på halvtid.
• bara en speciallärare kvar.
• inköpsstopp.
Elever, föräldrar och personal måste kräva information om vilka nedskärningar som väntar andra skolor /rektorsområden.
Nedskärningshot som finns kvar:
• Vuxenutbildningen: 5,5 miljoner skärs ner på Centrum Vux.
• Hot om skolnedläggning
• Öppna förskolor stängs: Familjecentralerna i Brandbergen och Jordbro hotas med stängning.
• Inga nya förskoleavdelningar
• Barnomsorgen: Förskolan ökar från 5,5 barn/anställd till 6,5 barn/anställd och fritidshemmen ökar från 22 barn/anställd till 28 barn/anställd. Vistelsetiden för barn till arbetssökande och föräldralediga begränsas till max 25 timmar i veckan.
• Grundskolan: 4 000 kronor per elev ska skäras ner. Lärartätheten minskar från 8 lärare per 100 elever till 6 lärare per 100 elever.
Plan på skolmatsavgift stoppad!
Det enda besparingsförslaget i tjänsteutlåtande 22/07, kallat Arbetsmaterialet, som politikerna lovat att inte genomföra är avgifter på skolluncher på gymnasiet.
Formuleringarna i det nu kasserade förslaget är ändå skandallösa. Man räknade kallt med att 40 procent skulle sluta äta och föreslog ett ”kontrollsystem” för att hålla borta ”obehöriga snyltgäster” (fattiga barn).
Den massiva kampen som stoppade den förra skolmatsavgiften avskräcker nu högeralliansen från att försöka igen!
Jobb bort: ca 120
Exemplet Vikingaskolan
Inom Vikingaskolans rektorsområde har 31 av 170 anställda varslats att de är ”övertaliga”, d v s måste sluta. Det motsvarar en neddragning på 6,6 miljoner.
Det betyder:
• skolklasser på över 30 elever på lågstadiet.
• skolsköterska och kurator får gå ner på halvtid.
• bara en speciallärare kvar.
• inköpsstopp.
Elever, föräldrar och personal måste kräva information om vilka nedskärningar som väntar andra skolor /rektorsområden.
Nedskärningshot som finns kvar:
• Vuxenutbildningen: 5,5 miljoner skärs ner på Centrum Vux.
• Hot om skolnedläggning
• Öppna förskolor stängs: Familjecentralerna i Brandbergen och Jordbro hotas med stängning.
• Inga nya förskoleavdelningar
• Barnomsorgen: Förskolan ökar från 5,5 barn/anställd till 6,5 barn/anställd och fritidshemmen ökar från 22 barn/anställd till 28 barn/anställd. Vistelsetiden för barn till arbetssökande och föräldralediga begränsas till max 25 timmar i veckan.
• Grundskolan: 4 000 kronor per elev ska skäras ner. Lärartätheten minskar från 8 lärare per 100 elever till 6 lärare per 100 elever.
Plan på skolmatsavgift stoppad!
Det enda besparingsförslaget i tjänsteutlåtande 22/07, kallat Arbetsmaterialet, som politikerna lovat att inte genomföra är avgifter på skolluncher på gymnasiet.
Formuleringarna i det nu kasserade förslaget är ändå skandallösa. Man räknade kallt med att 40 procent skulle sluta äta och föreslog ett ”kontrollsystem” för att hålla borta ”obehöriga snyltgäster” (fattiga barn).
Den massiva kampen som stoppade den förra skolmatsavgiften avskräcker nu högeralliansen från att försöka igen!
Det finns pengar
Artikel ur Offensiv
Efter 15 års nedskärningar är Haninges skolor, barn- och äldreomsorg, vård och fritid utblottade. Barnfattigdomen är stor och arbetslösheten är hög. Haninge behöver en krisplan för upprustning. Men var ska pengarna tas?
Nedskärningarna på skolan blir än mer skrämmande när man ser mot vilken bakgrund de genomförs.
Satsar minst på skolan
Redan idag satsar Haninge minst pengar per barn i hela landet och barngrupperna i förskolan tillhör de största i landet.
När socialdemokraterna och folkpartiet styrde Haninge satsades det hela 14 procent mindre på grundskoleundervisningen än i andra förortskommuner.
Detta ledde till att hela 17 procent av grundskoleeleverna inte nådde kraven för att börja gymnasiet och 46 procent av gymnasieeleverna hoppade av sin utbildning.
Nedskärningarna i skolan leder till ännu större problem på sikt då både arbetslöshet och socialbidrag kostar mycket för samhället.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kräver därför inte bara ett stopp för dagens nedskärningar utan en omfattande upprustning.
Här vill vi ta pengar:
- Haninge kommun har överskott på 97,5 miljoner kronor från 2006 och räknar med ett överskott på 60 miljoner för 2007.
- Om löner och arvoden och kostnader för politiker och konsulter skärs ner enligt RS förslag ger det 40 miljoner kronor.
Haninges dåliga ekonomi beror också på att staten minskat statsbidragen till Haninge precis som med andra kommuner.
I dag pekar statens överskott mot hela 121 miljarder.
Vad som behövs är landsomfattande kamp mot hela regeringens högerpolitik, mot privatiseringar och kamp för att kräva pengarna tillbaka till kommuner och landsting.
Mattias Bernhardsson
Efter 15 års nedskärningar är Haninges skolor, barn- och äldreomsorg, vård och fritid utblottade. Barnfattigdomen är stor och arbetslösheten är hög. Haninge behöver en krisplan för upprustning. Men var ska pengarna tas?
Nedskärningarna på skolan blir än mer skrämmande när man ser mot vilken bakgrund de genomförs.
Satsar minst på skolan
Redan idag satsar Haninge minst pengar per barn i hela landet och barngrupperna i förskolan tillhör de största i landet.
När socialdemokraterna och folkpartiet styrde Haninge satsades det hela 14 procent mindre på grundskoleundervisningen än i andra förortskommuner.
Detta ledde till att hela 17 procent av grundskoleeleverna inte nådde kraven för att börja gymnasiet och 46 procent av gymnasieeleverna hoppade av sin utbildning.
Nedskärningarna i skolan leder till ännu större problem på sikt då både arbetslöshet och socialbidrag kostar mycket för samhället.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kräver därför inte bara ett stopp för dagens nedskärningar utan en omfattande upprustning.
Här vill vi ta pengar:
- Haninge kommun har överskott på 97,5 miljoner kronor från 2006 och räknar med ett överskott på 60 miljoner för 2007.
- Om löner och arvoden och kostnader för politiker och konsulter skärs ner enligt RS förslag ger det 40 miljoner kronor.
Haninges dåliga ekonomi beror också på att staten minskat statsbidragen till Haninge precis som med andra kommuner.
I dag pekar statens överskott mot hela 121 miljarder.
Vad som behövs är landsomfattande kamp mot hela regeringens högerpolitik, mot privatiseringar och kamp för att kräva pengarna tillbaka till kommuner och landsting.
Mattias Bernhardsson
torsdag 15 mars 2007
Haninges högerstyre tvingas backa
Artikel ur Offensiv
24 miljoner extra till skolan • Ny pakt med högern, s och v • Fortfarande hot om nedskärningar
Högeralliansen har tvingats backa från förslagen om de största skolnedskärningarna någonsin i Haninge – kanske i hela landet.
– Det här visar att kamp lönar sig. Men faran är långt ifrån över, fortfarande ska skolorna skära ner 20 miljoner, säger Lina Thörnblom.
Det var i slutet av januari bomben exploderade. 240 skoljobb skulle skäras ner. Det skulle t ex innebära vart fjärde jobb på Brandbergsskolan.
Protesterna startade omedelbart. Elevkampanjen och Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kampanjade på skolorna och grupper av elever blev aktiva på i stort sett alla skolor.
Föräldrarna hade stormöten, ringde politiker och ställde frågor till rektorerna.
Den 20 februari demonstrerade över 400 personer – elever, föräldrar, skolpersonal – utanför barn- och utbildningsnämndens möte. Det var ett samarrangemang mellan Elevkampanjen och föräldragrupperna.
Redan då märktes politikernas nervositet. De ökade trycket på rektorerna för att försöka stoppa demonstrationen. Gilbert De Wendel, moderat kommunstyrelseordförande, höll en presskonferens strax innan och sade att skolan skulle få extra pengar. Han kom också till demonstrationen, tillsammans med Martina Mossberg, barn- och utbildningsnämndens ordförande (m). Där fick de se vilket starkt stöd Rättvisepartiet Socialisternas talare fick för uppmaningen till skolstrejk och upptrappad kamp.
Högeralliansen hoppades ändå att pratet om nya pengar skulle räcka. De ansträngde sig ännu mer för att hindra elever att delta i skolstrejken den 7 februari. Trots detta deltog över 100 elever från minst åtta skolor.
Samtidigt läckte de nya hoten om nedskärningar ut. Det gällde bland annat:
• Hot om lunchavgifter på gymnasiet igen, kanske med 400 kronor i månaden!
• 130 skoljobb var fortfarande hotade: lärare, vaktmästare, kökspersonal, barnskötare.
• Barngrupperna i barnomsorgen skulle bli större igen!
Men att detta skulle provocera fram nya större protester gjorde politikerna oroliga. Elevkampanjen och RS var redan i full gång för en ny skolstrejk och fortsatta protester.
Politikerna minns kampen mot skolmatsavgiften– Bara massiva protester och kamp kan stoppa förslagen, men det är bråttom, sade Elevkampanjens ordförande Lina Thörnblom som också är kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge.
Politikerna mindes också vad som hände när lunchavgifter infördes under hösten 2004 på gymnasierna i Haninge. Elevkampanjen och Rättvisepartiet Socialisterna organiserade då en kampanj med skolstrejk, massbojkott av avgiften och demonstrationer. Efter sex månader tvingades politikerna att backa.
Den kamprörelsen ville inte politikerna uppleva igen. Dessutom erbjöds högeralliansen en räddningsplanka från socialdemokraterna och vänsterpartiet.
I en ny uppgörelse mellan dessa partier och högeralliansen sägs nu att skolan får ytterligare ett stödpaket på 24 miljoner kronor, utöver de 15 miljoner som utlovades den 20 februari.
”Dock kvarstår ett sparbeting på cirka 20 miljoner kronor som ska hämtas hem under 2007”, sägs i ett pressmeddelande Offensiv fått i skrivande stund.
Fortsatt kampberedskap”Nu när majoritet och opposition är överens om hur problemen ska hanteras finns förutsättningen för att gemensamt arbeta framåt för skolornas och barnens bästa” säger Martina Mossberg (m) i pressmeddelandet.
Men ”oppositionen” är inte (s) och (v) utan föräldrar, elever och skolpersonal – som inte heller denna gång tillfrågats om sina åsikter. Hela manövern stinker av försök att rädda ansiktet på politikerna, inte av omsorg om skolan och Haninges framtid.
Att de tvingats backa är ändå en stor framgång för kampen.
Men vi vet ännu inte vad de 20 miljonerna i nedskärningshot innebär. Därför krävs fortsatt kampberedskap och kontroll av de konkreta hoten på varje skola och förskola.
Mattias Bernhardsson
24 miljoner extra till skolan • Ny pakt med högern, s och v • Fortfarande hot om nedskärningar
Högeralliansen har tvingats backa från förslagen om de största skolnedskärningarna någonsin i Haninge – kanske i hela landet.
– Det här visar att kamp lönar sig. Men faran är långt ifrån över, fortfarande ska skolorna skära ner 20 miljoner, säger Lina Thörnblom.
Det var i slutet av januari bomben exploderade. 240 skoljobb skulle skäras ner. Det skulle t ex innebära vart fjärde jobb på Brandbergsskolan.
Protesterna startade omedelbart. Elevkampanjen och Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kampanjade på skolorna och grupper av elever blev aktiva på i stort sett alla skolor.
Föräldrarna hade stormöten, ringde politiker och ställde frågor till rektorerna.
Den 20 februari demonstrerade över 400 personer – elever, föräldrar, skolpersonal – utanför barn- och utbildningsnämndens möte. Det var ett samarrangemang mellan Elevkampanjen och föräldragrupperna.
Redan då märktes politikernas nervositet. De ökade trycket på rektorerna för att försöka stoppa demonstrationen. Gilbert De Wendel, moderat kommunstyrelseordförande, höll en presskonferens strax innan och sade att skolan skulle få extra pengar. Han kom också till demonstrationen, tillsammans med Martina Mossberg, barn- och utbildningsnämndens ordförande (m). Där fick de se vilket starkt stöd Rättvisepartiet Socialisternas talare fick för uppmaningen till skolstrejk och upptrappad kamp.
Högeralliansen hoppades ändå att pratet om nya pengar skulle räcka. De ansträngde sig ännu mer för att hindra elever att delta i skolstrejken den 7 februari. Trots detta deltog över 100 elever från minst åtta skolor.
Samtidigt läckte de nya hoten om nedskärningar ut. Det gällde bland annat:
• Hot om lunchavgifter på gymnasiet igen, kanske med 400 kronor i månaden!
• 130 skoljobb var fortfarande hotade: lärare, vaktmästare, kökspersonal, barnskötare.
• Barngrupperna i barnomsorgen skulle bli större igen!
Men att detta skulle provocera fram nya större protester gjorde politikerna oroliga. Elevkampanjen och RS var redan i full gång för en ny skolstrejk och fortsatta protester.
Politikerna minns kampen mot skolmatsavgiften– Bara massiva protester och kamp kan stoppa förslagen, men det är bråttom, sade Elevkampanjens ordförande Lina Thörnblom som också är kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge.
Politikerna mindes också vad som hände när lunchavgifter infördes under hösten 2004 på gymnasierna i Haninge. Elevkampanjen och Rättvisepartiet Socialisterna organiserade då en kampanj med skolstrejk, massbojkott av avgiften och demonstrationer. Efter sex månader tvingades politikerna att backa.
Den kamprörelsen ville inte politikerna uppleva igen. Dessutom erbjöds högeralliansen en räddningsplanka från socialdemokraterna och vänsterpartiet.
I en ny uppgörelse mellan dessa partier och högeralliansen sägs nu att skolan får ytterligare ett stödpaket på 24 miljoner kronor, utöver de 15 miljoner som utlovades den 20 februari.
”Dock kvarstår ett sparbeting på cirka 20 miljoner kronor som ska hämtas hem under 2007”, sägs i ett pressmeddelande Offensiv fått i skrivande stund.
Fortsatt kampberedskap”Nu när majoritet och opposition är överens om hur problemen ska hanteras finns förutsättningen för att gemensamt arbeta framåt för skolornas och barnens bästa” säger Martina Mossberg (m) i pressmeddelandet.
Men ”oppositionen” är inte (s) och (v) utan föräldrar, elever och skolpersonal – som inte heller denna gång tillfrågats om sina åsikter. Hela manövern stinker av försök att rädda ansiktet på politikerna, inte av omsorg om skolan och Haninges framtid.
Att de tvingats backa är ändå en stor framgång för kampen.
Men vi vet ännu inte vad de 20 miljonerna i nedskärningshot innebär. Därför krävs fortsatt kampberedskap och kontroll av de konkreta hoten på varje skola och förskola.
Mattias Bernhardsson
Rektorer försökte tysta protesterna
Artikel ur Offensiv
Hundratals elever och föräldrar i Haninge har reagerat på skolnedskärningarna med kamp och aktivitet. Samtidigt svarar politiker och rektorer med hot och förbud mot elever som organiserar motståndet.
Från början var det rektorer som slog larm – men nu har dom skrämts till tystnad och till att agera mot eleverna. Nästan alla rektorer försöker nu inskränka demokratin för elever och organisationer, trots att de vet vad nedskärningarna kommer att innebära om de genomförs.
Kan rektorer stoppa elever från att skriva, trycka eller dela ut flygblad?– Nej! Justitieombudsmannen (JO) slår fast att ”... en skola inte har rätt att förhandsgranska, förbjuda eller censurera tryckt material som används i samband med politisk information” (JO:s beslut 1987, dnr 2628-1897, samt JO:s ämbetsberättelse 1991/92 s. 346).
Inför skolstrejken 7 mars hotades elever med att de skulle få IG (underkänt) om de deltog på demonstrationen.
Sådana hot är helt tagna ur luften då det helt enkelt inte är möjligt att ge en elev IG för en eller två förlorade timmar. En elev kan få streck i ett ämne men bara om frånvarotiden är 60 procent av hela terminen.
Det vore mer sanningsenligt att säga att många fler elever riskerar att inte nå kunskapasmålen alls om de inte demonsterar och stoppar nedskärningarna. Hur kan en rektor som säger sig värna om elevernas utbildning tycka att nån timmes frånvaro för demonstration är dåligt när det verkliga hotet är lärarlösa lektioner om inte nedskärningarna stoppas?
Många rektorer säger helt enkelt att ”det inte får finnas någon politik på skolan”.
Detta stämmer absolut inte. Skolan hotas just nu av högeralliansens politik – då är ju svaret en annan politik!
Dessutom så har alla – även elever – enligt grundlagen rätt till yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och föreningsfrihet. Detta gäller också skolan och ingen rektor har rätt inskränka dessa rättigheter.
Skolverkets allmänna läroplan säger att ”skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.”
Förutom att skolans egna elever har rätt att organisera sig och bedriva politisk verksamhet så har även Elevkampanjen och Rättvisepartiet Socialisterna som alla andra föreningar rätt till det.
Rektorerna har till och med sagt att ”bara riksdagspartier är tillåtna, annars måste vi släppa in rasistpartier också”.
Detta är nonsens! Ska man stoppa rasistpartier genom att förbjuda alla andra att verka på skolan?
Skollagen (Lag 1999:886) säger tydligt att skolan aktivt ska motverka rasism och där ingår att stoppa rasistiska organisationer att komma ut på skolorna.
Elever, inklusive Elevkampanjen, kämpar ju för att stoppa nedskärningarna. Rasistpartierna står för våld och diskriminering (och vill skära ner i skolan!). Hur kan någon jämföra dessa två?
Politikerna vill att besluten ska tas bakom stängda dörrar, utan insyn och utan att någon ifrågasätter. Därför hittar de på nya regler för att utestänga eller stoppa de som protesterar mot nedskärningarna.
Det är viktigt att alla elever och föräldrar står på sig och försvarar demokratin.
Mattias Bernhardsson
Hundratals elever och föräldrar i Haninge har reagerat på skolnedskärningarna med kamp och aktivitet. Samtidigt svarar politiker och rektorer med hot och förbud mot elever som organiserar motståndet.
Från början var det rektorer som slog larm – men nu har dom skrämts till tystnad och till att agera mot eleverna. Nästan alla rektorer försöker nu inskränka demokratin för elever och organisationer, trots att de vet vad nedskärningarna kommer att innebära om de genomförs.
Kan rektorer stoppa elever från att skriva, trycka eller dela ut flygblad?– Nej! Justitieombudsmannen (JO) slår fast att ”... en skola inte har rätt att förhandsgranska, förbjuda eller censurera tryckt material som används i samband med politisk information” (JO:s beslut 1987, dnr 2628-1897, samt JO:s ämbetsberättelse 1991/92 s. 346).
Inför skolstrejken 7 mars hotades elever med att de skulle få IG (underkänt) om de deltog på demonstrationen.
Sådana hot är helt tagna ur luften då det helt enkelt inte är möjligt att ge en elev IG för en eller två förlorade timmar. En elev kan få streck i ett ämne men bara om frånvarotiden är 60 procent av hela terminen.
Det vore mer sanningsenligt att säga att många fler elever riskerar att inte nå kunskapasmålen alls om de inte demonsterar och stoppar nedskärningarna. Hur kan en rektor som säger sig värna om elevernas utbildning tycka att nån timmes frånvaro för demonstration är dåligt när det verkliga hotet är lärarlösa lektioner om inte nedskärningarna stoppas?
Många rektorer säger helt enkelt att ”det inte får finnas någon politik på skolan”.
Detta stämmer absolut inte. Skolan hotas just nu av högeralliansens politik – då är ju svaret en annan politik!
Dessutom så har alla – även elever – enligt grundlagen rätt till yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och föreningsfrihet. Detta gäller också skolan och ingen rektor har rätt inskränka dessa rättigheter.
Skolverkets allmänna läroplan säger att ”skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.”
Förutom att skolans egna elever har rätt att organisera sig och bedriva politisk verksamhet så har även Elevkampanjen och Rättvisepartiet Socialisterna som alla andra föreningar rätt till det.
Rektorerna har till och med sagt att ”bara riksdagspartier är tillåtna, annars måste vi släppa in rasistpartier också”.
Detta är nonsens! Ska man stoppa rasistpartier genom att förbjuda alla andra att verka på skolan?
Skollagen (Lag 1999:886) säger tydligt att skolan aktivt ska motverka rasism och där ingår att stoppa rasistiska organisationer att komma ut på skolorna.
Elever, inklusive Elevkampanjen, kämpar ju för att stoppa nedskärningarna. Rasistpartierna står för våld och diskriminering (och vill skära ner i skolan!). Hur kan någon jämföra dessa två?
Politikerna vill att besluten ska tas bakom stängda dörrar, utan insyn och utan att någon ifrågasätter. Därför hittar de på nya regler för att utestänga eller stoppa de som protesterar mot nedskärningarna.
Det är viktigt att alla elever och föräldrar står på sig och försvarar demokratin.
Mattias Bernhardsson
torsdag 8 mars 2007
Skolstrejk i Haninge
Artikel ur Offensiv
Kampen fortsätter efter politikernas reträtt från 240 till 130 skoljobb
Genom att skjuta till 15 miljoner och skriva ner antalet hotade skoljobb visar den borgerliga kommunledningen i Haninge att de har börjat inse vidden av proteststormen.
Nedskärningarna är dock fortfarande den största attacken någonsin mot skolan. Elevkampanjen, som varslat om strejk på skolorna den 7 mars, fortsätter kampen för att stoppa alla nedskärningar och rusta upp skolan.
Högeralliansen i Haninge (m, fp, kd, c, mp) är uppskrämda efter att 400 elever, föräldrar och lärare demonstrerade utanför Barn- och utbildningsnämndens möte den 20 februari.
Först ville politikerna skära bort hela 240 tjänster i skola och förskola, nu backar de till 130 tjänster.
– Politikerna måste backa på alla nedskärningar, säger Elevkampanjens ordförande Lina Thörnblom som också är kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge och en av de många talarna på skolstrejken.
Politikerna har försökt mörka fakta om nedskärningarna och hur stora de är. De har till och med sagt att nedskärningarna beror på ett ”räknefel”.
Högerstyret ljuger
Men siffrorna visar att de ljuger.
– Politikerna ljuger för att slippa förklara varför de vill ta pengar från skolan, säger Lina Thörnblom.
– Av de 49,5 miljoner som ska skäras ner så beror enbart 5,8 miljoner på den s k ”felräkningen”, förklarar Mattias Bernhardsson som är kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna och själv en av de som Barn- och Utbildningsförvaltningen vägrat lämna ut information till. Materialet är ”inte offentligt”, säger de till alla som frågar.
Nedskärningarna kommer att slå hårt om de genomförs. På flera förskolor säger personal att de inte kommer att kunna garantera barnens säkerhet.
Kampanjen fortsätter
På samtliga skolor kommer klassernas storlek att öka drastiskt från en nivå som redan tillhör landets största. Den centrala administrationen ska skäras ner med minst 15-20 procent och vuxenutbildningen med 5,5 miljoner kronor. Vistelsetiden på förskolan för barn till arbetssökande och föräldralediga ska begränsas till max 25 timmar i veckan.
Skolstrejken den 7 mars kommer att följas av protester vid kommunfullmäktige den 2 april och Rättvisepartiet Socialisterna kommer att gå ut med ett massflygblad i 20 000 dörrar.
------------------------------------------------------
Så drabbas skolor och förskolor:
Jordbro/ Västerhaninge / Tungelsta
Skolor/förskolor: Alla!
Nedskärning: 18,8 miljoner.
Tjänster bort: 49,2
Övrigt: Ribbyskolans kafeteria stängs, frukost och salladsbord avskaffas.
Brandbergen / Vendelsö
Skolor/förskolor: Alla!
Nedskärning: 17,6 miljoner.
Tjänster bort: 45,6
Handen / Skärgården
Skolor/förskolor: Alla!
Nedskärning: 13,1 miljoner.
Tjänster bort: 34,3
Rektorerna befarar mycket större klasser, att färre elever kommer nå kunskapsmålen och att stöd av specialpedagoger upphör nästan helt, liksom arbetet med elevers ohälsa. Det betyder stor risk för ökade sjukskrivningar, väldigt stora barngrupper och att barnens säkerhet inte längre kan garanteras!
Kampen fortsätter efter politikernas reträtt från 240 till 130 skoljobb
Genom att skjuta till 15 miljoner och skriva ner antalet hotade skoljobb visar den borgerliga kommunledningen i Haninge att de har börjat inse vidden av proteststormen.
Nedskärningarna är dock fortfarande den största attacken någonsin mot skolan. Elevkampanjen, som varslat om strejk på skolorna den 7 mars, fortsätter kampen för att stoppa alla nedskärningar och rusta upp skolan.
Högeralliansen i Haninge (m, fp, kd, c, mp) är uppskrämda efter att 400 elever, föräldrar och lärare demonstrerade utanför Barn- och utbildningsnämndens möte den 20 februari.
Först ville politikerna skära bort hela 240 tjänster i skola och förskola, nu backar de till 130 tjänster.
– Politikerna måste backa på alla nedskärningar, säger Elevkampanjens ordförande Lina Thörnblom som också är kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge och en av de många talarna på skolstrejken.
Politikerna har försökt mörka fakta om nedskärningarna och hur stora de är. De har till och med sagt att nedskärningarna beror på ett ”räknefel”.
Högerstyret ljuger
Men siffrorna visar att de ljuger.
– Politikerna ljuger för att slippa förklara varför de vill ta pengar från skolan, säger Lina Thörnblom.
– Av de 49,5 miljoner som ska skäras ner så beror enbart 5,8 miljoner på den s k ”felräkningen”, förklarar Mattias Bernhardsson som är kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna och själv en av de som Barn- och Utbildningsförvaltningen vägrat lämna ut information till. Materialet är ”inte offentligt”, säger de till alla som frågar.
Nedskärningarna kommer att slå hårt om de genomförs. På flera förskolor säger personal att de inte kommer att kunna garantera barnens säkerhet.
Kampanjen fortsätter
På samtliga skolor kommer klassernas storlek att öka drastiskt från en nivå som redan tillhör landets största. Den centrala administrationen ska skäras ner med minst 15-20 procent och vuxenutbildningen med 5,5 miljoner kronor. Vistelsetiden på förskolan för barn till arbetssökande och föräldralediga ska begränsas till max 25 timmar i veckan.
Skolstrejken den 7 mars kommer att följas av protester vid kommunfullmäktige den 2 april och Rättvisepartiet Socialisterna kommer att gå ut med ett massflygblad i 20 000 dörrar.
------------------------------------------------------
Så drabbas skolor och förskolor:
Jordbro/ Västerhaninge / Tungelsta
Skolor/förskolor: Alla!
Nedskärning: 18,8 miljoner.
Tjänster bort: 49,2
Övrigt: Ribbyskolans kafeteria stängs, frukost och salladsbord avskaffas.
Brandbergen / Vendelsö
Skolor/förskolor: Alla!
Nedskärning: 17,6 miljoner.
Tjänster bort: 45,6
Handen / Skärgården
Skolor/förskolor: Alla!
Nedskärning: 13,1 miljoner.
Tjänster bort: 34,3
Rektorerna befarar mycket större klasser, att färre elever kommer nå kunskapsmålen och att stöd av specialpedagoger upphör nästan helt, liksom arbetet med elevers ohälsa. Det betyder stor risk för ökade sjukskrivningar, väldigt stora barngrupper och att barnens säkerhet inte längre kan garanteras!
torsdag 1 mars 2007
Skolstrejk 7 mars
Artikel ur Offensiv
”Kampen är inte över”. Så inleds flygbladet som elever på Dalarö skola delar ut inför skolstrejken och demonstrationen den 7 mars mot nedskärningarna på upp emot 60 miljoner kronor i skola och förskola i Haninge kommun.
Den 20 februari hade Elevkampanjen tillsammans med föräldrarnätverket i Haninge en demonstration med 400 protesterande. Lärare som hade tagit med sig sina klasser, föräldrar, mor- och farföräldrar och andra Haningebor hade samlats för att pressa politikerna innan Barn- och Utbildningsnämndens möte.
Undanflykter
De borgerliga politikerna kom med ursäkter och undanflykter på presskonferensen som hölls två timmar innan mötet. Där sa man att man ”bara” skulle skära ner med hälften, alltså avskeda 120 anställda istället för 240, några siffror ville man inte uppge. På nämndmötet beslutades att för att hålla sig inom budgetramarna för 2007 så ska man genomföra nedskärningar i skola och förskola. Totalt så är det ett underskott på cirka 40 miljoner kronor i nämnden. Förslaget till kommunfullmäktige är att tillföra 15 miljoner av de 17,5 miljoner kronor som man har räknat fel på tidigare, men de ska sedan betalas tillbaka innan årsskiftet 2009/2010. Resten av pengarna ska skäras ned under år 2007.
Komvux och förskola
Man beslutade också att skära ned inom Centrumvux med 5,5 miljoner kronor, att begränsa vistelsetiden på förskolan för barn vars föräldrar är arbetssökande eller föräldralediga till 25 timmar i veckan och att minska den centrala administrationen med 15-20 procent.
Enligt rapporter ifrån BRIS respektive Rädda Barnen så är Haninge en av de kommuner som satsar minst på skolor och förskolor i landet. De borgerliga partierna lovade vitt och brett i valet att man skulle satsa på skolorna i Haninge, att man nu skulle ta sig upp på genomsnittsnivån för resten av landet. Haninge kommun har en barnfattigdom på 14,3 procent och hamnar då på plats 244 av landets 290 kommuner. Nu slår man undan benen på barn och ungdomar i Haninge igen.
Rättvisepartiet Socialisterna och Elevkampanjen mobiliserar nu tillsammans med föräldrar till en ny demonstration den 7 mars och uppmanar till skolstrejk emot nedskärningarna.
Efter att för två år sedan ha vunnit kampen mot skollunchavgifterna på gymnasierna i Haninge just genom skolstrejker, demonstrationer och en bojkottskampanj, kan vi även vinna den här kampen.
Haninge kommun gjorde under 2006 ett överskott på strax under 100 miljoner kronor. Även år 2007 finns det ett budgeterat överskott på cirka 60 miljoner kronor. Borgarna tillsammans med miljöpartiet, som styr i Haninge, anser att ”budget i balans” och ”budgetdisciplin” är viktigare än elevers utbildning och framtid.
Överskottet till behoven!
Elevkampanjen och Rättvisepartiet Socialisterna kräver att överskottet ska användas för att täcka de behov som finns i skolor och förskolor i Haninge.
Lina Thörnblom,
ordförande Elevkampanjen och kommunfullmäktigeledamot för RS i Haninge
”Kampen är inte över”. Så inleds flygbladet som elever på Dalarö skola delar ut inför skolstrejken och demonstrationen den 7 mars mot nedskärningarna på upp emot 60 miljoner kronor i skola och förskola i Haninge kommun.
Den 20 februari hade Elevkampanjen tillsammans med föräldrarnätverket i Haninge en demonstration med 400 protesterande. Lärare som hade tagit med sig sina klasser, föräldrar, mor- och farföräldrar och andra Haningebor hade samlats för att pressa politikerna innan Barn- och Utbildningsnämndens möte.
Undanflykter
De borgerliga politikerna kom med ursäkter och undanflykter på presskonferensen som hölls två timmar innan mötet. Där sa man att man ”bara” skulle skära ner med hälften, alltså avskeda 120 anställda istället för 240, några siffror ville man inte uppge. På nämndmötet beslutades att för att hålla sig inom budgetramarna för 2007 så ska man genomföra nedskärningar i skola och förskola. Totalt så är det ett underskott på cirka 40 miljoner kronor i nämnden. Förslaget till kommunfullmäktige är att tillföra 15 miljoner av de 17,5 miljoner kronor som man har räknat fel på tidigare, men de ska sedan betalas tillbaka innan årsskiftet 2009/2010. Resten av pengarna ska skäras ned under år 2007.
Komvux och förskola
Man beslutade också att skära ned inom Centrumvux med 5,5 miljoner kronor, att begränsa vistelsetiden på förskolan för barn vars föräldrar är arbetssökande eller föräldralediga till 25 timmar i veckan och att minska den centrala administrationen med 15-20 procent.
Enligt rapporter ifrån BRIS respektive Rädda Barnen så är Haninge en av de kommuner som satsar minst på skolor och förskolor i landet. De borgerliga partierna lovade vitt och brett i valet att man skulle satsa på skolorna i Haninge, att man nu skulle ta sig upp på genomsnittsnivån för resten av landet. Haninge kommun har en barnfattigdom på 14,3 procent och hamnar då på plats 244 av landets 290 kommuner. Nu slår man undan benen på barn och ungdomar i Haninge igen.
Rättvisepartiet Socialisterna och Elevkampanjen mobiliserar nu tillsammans med föräldrar till en ny demonstration den 7 mars och uppmanar till skolstrejk emot nedskärningarna.
Efter att för två år sedan ha vunnit kampen mot skollunchavgifterna på gymnasierna i Haninge just genom skolstrejker, demonstrationer och en bojkottskampanj, kan vi även vinna den här kampen.
Haninge kommun gjorde under 2006 ett överskott på strax under 100 miljoner kronor. Även år 2007 finns det ett budgeterat överskott på cirka 60 miljoner kronor. Borgarna tillsammans med miljöpartiet, som styr i Haninge, anser att ”budget i balans” och ”budgetdisciplin” är viktigare än elevers utbildning och framtid.
Överskottet till behoven!
Elevkampanjen och Rättvisepartiet Socialisterna kräver att överskottet ska användas för att täcka de behov som finns i skolor och förskolor i Haninge.
Lina Thörnblom,
ordförande Elevkampanjen och kommunfullmäktigeledamot för RS i Haninge
torsdag 22 februari 2007
Elever reser motstånd
Artikel ur Offensiv
400 elever, föräldrar och lärare slöt upp på tisdagen den 20 februari för att protestera emot borgaralliansens enorma nedskärningspaket på för- och grundskolan i Haninge.
Tal av föräldrar, lärare och elever varvades med rap-band och talkörer för att försvara personalen på skolan och förskolan.
Demonstrationens konferencierer Maria Kirby från Föräldrar i Haninge och Joel Eriksson från Elevkampanjen pressade de ansvariga politikerna i Barn- och utbildningsnämnden hårt.
”Några måste sparkas”
– Njae, några måste vi ju sparka om vi ska slippa lägga ner skolor, svarade Martina Mossberg (m) undvikande.
– Vilka ska få sparken och vad är det för idé att ha skolor kvar om det inte finns några lärare? Sluta prata politikersnack och tala sanning!, hördes en arg förälder ropa från demonstrationen.
Varken Martina Mossberg eller Gilbert de Wendel (m) kunde svara demonstranterna på hur många man vill sparka, men på Barn- och utbildningsnämndens möte nämndes 230 anställda, trots att ”minst 15 miljoner” kronor skulle skjutas till i budgeten.
Gilbert de Wendel försökte med att det skulle klaras genom naturliga avgångar (förstås helt utan underlag), men som Maria Kirby från Föräldrar i Haninge sa, så hjälper det hur som helst inte barnen och personalen i skolan som får klara sig med mindre resurser.
Haninge går med vinst
– Det går helt enkelt inte att spara mer i Haninges skolor, sa Maria Kirby.
Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson visade i sitt tal att det visst finns pengar för att stoppa nedskärningarna:
– Kommunledningen räknar med ett överskott på 60 miljoner kronor för i år, lika mycket som de vill skära ner på skola och förskola.
– Nedskärningarna är också lika stora som kostnaden för politiker- och konsultarvodena, fortsatte Mattias Bernhardsson.
– Den här demonstrationen är en varning! Om de inte drar tillbaka attackerna på skolan, måste vi trappa upp med hårdare tag som skolstrejk, avslutade Mattias sitt tal.
Efter demonstrationen tågade eleverna genom Haninge centrum till kommunhuset ropandes ”Vad ska vi göra? Rädda skolan!”, för att ytterligare pressa politikerna på BUN:s möte som hölls bakom stängda dörrar.
Upptrappad kamp
Elevkampanjen höll möte strax efter demonstrationen med representanter från flera skolor, där beslut togs om att varsla om skolstrejk i hela Haninge den 7 mars.
Alla vet vad som står på spel. Rektorerna har gett skräckrapporter om vad nedskärningsförslagen innebär, där t ex Brandbergsskolan har beskrivit hur arbetet med elevers ohälsa upphör, specialpedagoger försvinner och personalen minskas med 17 tjänster, hela 25 procent.
Samtidigt gör Haninge en vinst på 98 miljoner kronor för 2006 och har budgeterat för en vinst på 60 miljoner kronor för 2007. Detta visar att pengarna finns. Att nedskärningar ändå står fast visar att kommunledningen anser att Haninges barn och lärare har det för bra och har ”för stor kostym”. Bara fortsatt och upptrappad kamp kan stoppa nedskärningarna.
Jonas Brännberg
Lina Thörnblom
--------------------------------------------------
Röster från demonstrationen:
Mikaela Andric, Elin von Gerber Olinder, André Schibort och Patrick Robertsson går i 8:an på Ribbyskolan:
– Vi vill ha kvar våra lärare!
– Och inte större klasser.
– Bättre skolmat och sånt.
Ellen Videll och Beatrice Gustavsson åk 9, Ribbyskolan:
– Vi är här för att visa att vi bryr oss.
– För att allting försämras.
– Jag vet inte om politikerna kommer att bry sig, men de kanske i alla fall reagerar.
Mikaela Maturama och Nakisa Zakeri går i 9:an:
– Vi kommer inte själva att beröras eftersom vi går ut, men vi har kompisar och småsyskon som drabbas.
Intervjuer: Ulrika Waaranperä
400 elever, föräldrar och lärare slöt upp på tisdagen den 20 februari för att protestera emot borgaralliansens enorma nedskärningspaket på för- och grundskolan i Haninge.
Tal av föräldrar, lärare och elever varvades med rap-band och talkörer för att försvara personalen på skolan och förskolan.
Demonstrationens konferencierer Maria Kirby från Föräldrar i Haninge och Joel Eriksson från Elevkampanjen pressade de ansvariga politikerna i Barn- och utbildningsnämnden hårt.
”Några måste sparkas”
– Njae, några måste vi ju sparka om vi ska slippa lägga ner skolor, svarade Martina Mossberg (m) undvikande.
– Vilka ska få sparken och vad är det för idé att ha skolor kvar om det inte finns några lärare? Sluta prata politikersnack och tala sanning!, hördes en arg förälder ropa från demonstrationen.
Varken Martina Mossberg eller Gilbert de Wendel (m) kunde svara demonstranterna på hur många man vill sparka, men på Barn- och utbildningsnämndens möte nämndes 230 anställda, trots att ”minst 15 miljoner” kronor skulle skjutas till i budgeten.
Gilbert de Wendel försökte med att det skulle klaras genom naturliga avgångar (förstås helt utan underlag), men som Maria Kirby från Föräldrar i Haninge sa, så hjälper det hur som helst inte barnen och personalen i skolan som får klara sig med mindre resurser.
Haninge går med vinst
– Det går helt enkelt inte att spara mer i Haninges skolor, sa Maria Kirby.
Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson visade i sitt tal att det visst finns pengar för att stoppa nedskärningarna:
– Kommunledningen räknar med ett överskott på 60 miljoner kronor för i år, lika mycket som de vill skära ner på skola och förskola.
– Nedskärningarna är också lika stora som kostnaden för politiker- och konsultarvodena, fortsatte Mattias Bernhardsson.
– Den här demonstrationen är en varning! Om de inte drar tillbaka attackerna på skolan, måste vi trappa upp med hårdare tag som skolstrejk, avslutade Mattias sitt tal.
Efter demonstrationen tågade eleverna genom Haninge centrum till kommunhuset ropandes ”Vad ska vi göra? Rädda skolan!”, för att ytterligare pressa politikerna på BUN:s möte som hölls bakom stängda dörrar.
Upptrappad kamp
Elevkampanjen höll möte strax efter demonstrationen med representanter från flera skolor, där beslut togs om att varsla om skolstrejk i hela Haninge den 7 mars.
Alla vet vad som står på spel. Rektorerna har gett skräckrapporter om vad nedskärningsförslagen innebär, där t ex Brandbergsskolan har beskrivit hur arbetet med elevers ohälsa upphör, specialpedagoger försvinner och personalen minskas med 17 tjänster, hela 25 procent.
Samtidigt gör Haninge en vinst på 98 miljoner kronor för 2006 och har budgeterat för en vinst på 60 miljoner kronor för 2007. Detta visar att pengarna finns. Att nedskärningar ändå står fast visar att kommunledningen anser att Haninges barn och lärare har det för bra och har ”för stor kostym”. Bara fortsatt och upptrappad kamp kan stoppa nedskärningarna.
Jonas Brännberg
Lina Thörnblom
--------------------------------------------------
Röster från demonstrationen:
Mikaela Andric, Elin von Gerber Olinder, André Schibort och Patrick Robertsson går i 8:an på Ribbyskolan:
– Vi vill ha kvar våra lärare!
– Och inte större klasser.
– Bättre skolmat och sånt.
Ellen Videll och Beatrice Gustavsson åk 9, Ribbyskolan:
– Vi är här för att visa att vi bryr oss.
– För att allting försämras.
– Jag vet inte om politikerna kommer att bry sig, men de kanske i alla fall reagerar.
Mikaela Maturama och Nakisa Zakeri går i 9:an:
– Vi kommer inte själva att beröras eftersom vi går ut, men vi har kompisar och småsyskon som drabbas.
Intervjuer: Ulrika Waaranperä
Skolstrejk nästa steg
Artikel ur Offensiv
Stor protestdemonstration, men hotet om skolslakt kvar i Haninge
Poseidons torg i Haninge förvandlades i tisdags till ett jättelikt protestmöte mot kommunens skolnedskärningar.
Över 400 elever, föräldrar och lärare slöt upp till demonstrationen med Elevkampanjen och Föräldrar I Haninge, för att protestera mot högeralliansens enorma nedskärningspaket på för- och grundskola.
Trots högkonjunktur och ett rekordöverskott på 98 miljoner kronor år 2006, har högeralliansen planerat en massaker på skolan. Hotet mot skolan har aktiverat många föräldrar, som bildat kampanjgrupper och mobiliserat till demonstrationen.
Politikerna är väldigt pressade och försökte blidka kamprörelsen genom att utlysa en presskonferens timmen innan demonstrationen, där de lovade att ”skjuta till 15 miljoner kronor”. Martina Mossberg (m) upprepade detta när hon utfrågades på demonstrationen, men möttes av burop och talkörer. Uppmaningar om skolstrejk, från Lina Thörnblom, Elevkampanjens ordförande och kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna, besvarades däremot med jubel.
Hotet om jättelika nedskärningar ligger fast, vilket visades när högeralliansen (m, fp, kd, c och mp) klubbade igenom nedskärningarna på Barn- och Utbildningsnämndens möte som hölls direkt efter demonstrationen.
230 tjänster bort
230 jobb och 60 miljoner kronor ska fortfarande skäras bort. Det var budet på politikernas möte, men hur det drabbar varje skola preciseras inte!
Fortfarande är det många som inte vet vad politikerna planerar, och på några skolor har elever som vill demonstrera hotats med repressalier.
I tisdagens beslut nämns dessutom att den centrala administrationen ska skäras ner med minst 15-20 procent och vuxenutbildningen med 5,5 miljoner kronor. Tiden på förskolan för barn till arbetssökande och föräldralediga ska begränsas till max 25 timmar i veckan.
Kampen måste nu trappas upp. Elevkampanjen höll möte strax efter demonstrationen med elever från flera skolor. Beslut togs att varsla om skolstrejk i hela Haninge den 7 mars. Inför detta planeras stormöten och andra kampanjaktiviteter på skolorna.
Bara fortsatt kamp kan stoppa nedskärningarna. Med skolstrejker och betalningsbojkott tvingades politikerna i Haninge 2004-2005 att riva upp beslutet om skollunchavgifter i gymnasiet.
Stor protestdemonstration, men hotet om skolslakt kvar i Haninge
Poseidons torg i Haninge förvandlades i tisdags till ett jättelikt protestmöte mot kommunens skolnedskärningar.
Över 400 elever, föräldrar och lärare slöt upp till demonstrationen med Elevkampanjen och Föräldrar I Haninge, för att protestera mot högeralliansens enorma nedskärningspaket på för- och grundskola.
Trots högkonjunktur och ett rekordöverskott på 98 miljoner kronor år 2006, har högeralliansen planerat en massaker på skolan. Hotet mot skolan har aktiverat många föräldrar, som bildat kampanjgrupper och mobiliserat till demonstrationen.
Politikerna är väldigt pressade och försökte blidka kamprörelsen genom att utlysa en presskonferens timmen innan demonstrationen, där de lovade att ”skjuta till 15 miljoner kronor”. Martina Mossberg (m) upprepade detta när hon utfrågades på demonstrationen, men möttes av burop och talkörer. Uppmaningar om skolstrejk, från Lina Thörnblom, Elevkampanjens ordförande och kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna, besvarades däremot med jubel.
Hotet om jättelika nedskärningar ligger fast, vilket visades när högeralliansen (m, fp, kd, c och mp) klubbade igenom nedskärningarna på Barn- och Utbildningsnämndens möte som hölls direkt efter demonstrationen.
230 tjänster bort
230 jobb och 60 miljoner kronor ska fortfarande skäras bort. Det var budet på politikernas möte, men hur det drabbar varje skola preciseras inte!
Fortfarande är det många som inte vet vad politikerna planerar, och på några skolor har elever som vill demonstrera hotats med repressalier.
I tisdagens beslut nämns dessutom att den centrala administrationen ska skäras ner med minst 15-20 procent och vuxenutbildningen med 5,5 miljoner kronor. Tiden på förskolan för barn till arbetssökande och föräldralediga ska begränsas till max 25 timmar i veckan.
Kampen måste nu trappas upp. Elevkampanjen höll möte strax efter demonstrationen med elever från flera skolor. Beslut togs att varsla om skolstrejk i hela Haninge den 7 mars. Inför detta planeras stormöten och andra kampanjaktiviteter på skolorna.
Bara fortsatt kamp kan stoppa nedskärningarna. Med skolstrejker och betalningsbojkott tvingades politikerna i Haninge 2004-2005 att riva upp beslutet om skollunchavgifter i gymnasiet.
torsdag 15 februari 2007
Nu behövs skolstrejk
Artikel ur Offensiv
Stoppa den största skolslakten någonsin i Haninge!
Uppemot 240 jobb är hotade inom skola och barnomsorg i Haninge av den styrande högeralliansen (m, fp, c, kd, mp). Nu behövs kamp från elever, föräldrar, personal och alla Haningebor för att stoppa nedskärningarna.
Ute på förskolor och skolor som är drabbade i Haninge är stämningen upprörd. Kommunledningen lägger locket på och sätter press på rektorer för att undvika kampstämningar.
Personalen ovetande
Det finns fortfarande personal som inte vet om att det planeras nedskärningar på över 40 miljoner kronor inom barn- och utbildningsnämnden. Gör man om denna siffra till tjänster innebär det 233 stycken.
Bara i Brandbergen och Vendelsö har 35 lärare, 25 barnskötare, 10 specialpedagoger, 5 biträdande rektorer och 10 övriga anställda varslats om övertalighet, enligt en förskollärare i Brandbergen.
Facken säger att de inget kan göra för att man inte har varslat om avsked utan om övertalighet, men det spelar ju ingen roll för oss övriga, vi är ju i vilket fall färre kvar på arbetsplatserna.
4 miljoner från en skola
I Kvarnbäcksområdet i Jordbro, som innefattar både skola och förskola, ska man skära ned 4 miljoner kronor.
I måndags hölls ett föräldramöte där rektorn förklarade vad som planeras. Stämningen var upprörd och föräldrar undrade varför rektorn inte har gått ut med detta tidigare när han har vetat om vad som skulle hända i två månader. Rektorerna blev informerade om besparingarna redan den 10 december.
Uppenbarligen är inte det här något som oroar kommunledningen i och med att det inte ens står med på dagordningen för nästa kommunstyrelsemöte. Kommunalrådet Gilbert de Wendel (m) har heller inga svar.
– Vi vet ingenting nu. Rektorerna ska göra konsekvensanalyser och efter det kommer vi se hur vi kan göra det bästa av situationen, säger han.
Rättvisepartiet Socialisterna har tillsammans med Elevkampanjen startat en kampanj mot nedskärningarna.
För två år sedan lyckades vi tillsammans med elever och föräldrar att genom stora protester, skolstrejker och en bojkottskampanj stoppa den införda skolmatsavgiften.
Vi måste göra det känt för folk vad som försiggår och vi måste kämpa på samma sätt som för två år sedan
Breda protester!
Det är bara breda protester som kan stoppa attackerna på skolan och barnomsorgen. Nästa steg borde bli en skolstrejk.
Lina Thörnblom
Stoppa den största skolslakten någonsin i Haninge!
Uppemot 240 jobb är hotade inom skola och barnomsorg i Haninge av den styrande högeralliansen (m, fp, c, kd, mp). Nu behövs kamp från elever, föräldrar, personal och alla Haningebor för att stoppa nedskärningarna.
Ute på förskolor och skolor som är drabbade i Haninge är stämningen upprörd. Kommunledningen lägger locket på och sätter press på rektorer för att undvika kampstämningar.
Personalen ovetande
Det finns fortfarande personal som inte vet om att det planeras nedskärningar på över 40 miljoner kronor inom barn- och utbildningsnämnden. Gör man om denna siffra till tjänster innebär det 233 stycken.
Bara i Brandbergen och Vendelsö har 35 lärare, 25 barnskötare, 10 specialpedagoger, 5 biträdande rektorer och 10 övriga anställda varslats om övertalighet, enligt en förskollärare i Brandbergen.
Facken säger att de inget kan göra för att man inte har varslat om avsked utan om övertalighet, men det spelar ju ingen roll för oss övriga, vi är ju i vilket fall färre kvar på arbetsplatserna.
4 miljoner från en skola
I Kvarnbäcksområdet i Jordbro, som innefattar både skola och förskola, ska man skära ned 4 miljoner kronor.
I måndags hölls ett föräldramöte där rektorn förklarade vad som planeras. Stämningen var upprörd och föräldrar undrade varför rektorn inte har gått ut med detta tidigare när han har vetat om vad som skulle hända i två månader. Rektorerna blev informerade om besparingarna redan den 10 december.
Uppenbarligen är inte det här något som oroar kommunledningen i och med att det inte ens står med på dagordningen för nästa kommunstyrelsemöte. Kommunalrådet Gilbert de Wendel (m) har heller inga svar.
– Vi vet ingenting nu. Rektorerna ska göra konsekvensanalyser och efter det kommer vi se hur vi kan göra det bästa av situationen, säger han.
Rättvisepartiet Socialisterna har tillsammans med Elevkampanjen startat en kampanj mot nedskärningarna.
För två år sedan lyckades vi tillsammans med elever och föräldrar att genom stora protester, skolstrejker och en bojkottskampanj stoppa den införda skolmatsavgiften.
Vi måste göra det känt för folk vad som försiggår och vi måste kämpa på samma sätt som för två år sedan
Breda protester!
Det är bara breda protester som kan stoppa attackerna på skolan och barnomsorgen. Nästa steg borde bli en skolstrejk.
Lina Thörnblom
100-tals lärarjobb hotade i Haninge
Artikel ur Offensiv
– Vi måste ta strid, säger Elevkampanjen och föräldrar
På 1990-talet blev Haninge ökänt för alla nedskärningar inom skola och barnomsorg – ”på grund av dom dåliga tiderna”. Men nu – med överskott i kommunen och ”goda tider” – kommer de värsta nedskärningsförslagen någonsin.
– Min mamma som är studierektor har räknat ut att hon måste skära bort sitt eget jobb och ytterligare 11 anställda på sin skola. Det berättade en av många arga Haningebor som skrev på Rättvisepartiet Socialisternas namnlistor i lördags.
– Vi har bildat en föräldragrupp mot nedskärningshoten på vårt dagis, sa en förälder.
– Eleverna planerade strejk, men övertalades tyvärr av rektorn att avstå, sa en annan.
Konsekvenser
Listan på högeralliansens försämringar tar aldrig slut:
• 17 jobb på Brandbergsskolan.
• 20 jobb på Ribbyskolan.
Minst lika många blir det på andra högstadieskolor: Kvarnbäck, Vendelsö o s v.
Inte felräkning
Konsekvenserna blir förödande: större klasser, ingen rastverksamhet eller skolhälsovård, bort med allt extra stöd till elever med särskilda behov. Alltsammans leder det till en skola utan trivsel och med sämre undervisning.
Moderaternas skolpolitiker Martina Mossberg låtsas som om det handlar om en felräkning av statens bidrag, men det är en bluff. Av 3,7 miljoner kronor i föreslagna nedskärningar på Brandbergsskolan handlar 350 000 kronor om dessa pengar.
Det finns pengar!
Resten är nya rena nedskärningar av högerpolitiker som tycker att skolan fått ”för mycket pengar”.
– Kommunen har ett överskott på 100 miljoner kronor – dubbelt mer än skolnedskärningarna. Det som nu behövs är kamp från elever, föräldrar, personal och alla Haningebor, säger Lina Thörnblom, ordförande i Elevkampanjen och kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna.
– Vi måste ta strid, säger Elevkampanjen och föräldrar
På 1990-talet blev Haninge ökänt för alla nedskärningar inom skola och barnomsorg – ”på grund av dom dåliga tiderna”. Men nu – med överskott i kommunen och ”goda tider” – kommer de värsta nedskärningsförslagen någonsin.
– Min mamma som är studierektor har räknat ut att hon måste skära bort sitt eget jobb och ytterligare 11 anställda på sin skola. Det berättade en av många arga Haningebor som skrev på Rättvisepartiet Socialisternas namnlistor i lördags.
– Vi har bildat en föräldragrupp mot nedskärningshoten på vårt dagis, sa en förälder.
– Eleverna planerade strejk, men övertalades tyvärr av rektorn att avstå, sa en annan.
Konsekvenser
Listan på högeralliansens försämringar tar aldrig slut:
• 17 jobb på Brandbergsskolan.
• 20 jobb på Ribbyskolan.
Minst lika många blir det på andra högstadieskolor: Kvarnbäck, Vendelsö o s v.
Inte felräkning
Konsekvenserna blir förödande: större klasser, ingen rastverksamhet eller skolhälsovård, bort med allt extra stöd till elever med särskilda behov. Alltsammans leder det till en skola utan trivsel och med sämre undervisning.
Moderaternas skolpolitiker Martina Mossberg låtsas som om det handlar om en felräkning av statens bidrag, men det är en bluff. Av 3,7 miljoner kronor i föreslagna nedskärningar på Brandbergsskolan handlar 350 000 kronor om dessa pengar.
Det finns pengar!
Resten är nya rena nedskärningar av högerpolitiker som tycker att skolan fått ”för mycket pengar”.
– Kommunen har ett överskott på 100 miljoner kronor – dubbelt mer än skolnedskärningarna. Det som nu behövs är kamp från elever, föräldrar, personal och alla Haningebor, säger Lina Thörnblom, ordförande i Elevkampanjen och kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna.
torsdag 8 februari 2007
Rör inte våra lärare
Artikel ur Offensiv
Högeralliansen hotar sparka 240 i skola och förskola
Högeralliansen i Haninge hotar att sparka 240 anställda i Haninges skolor och förskolor. Men nedskärningarna beror inte på att det saknas pengar i kommunen. Det finns ett överskott i Haninge på närmare 100 miljoner kronor!
S satsade inte på skolan
– Även de senaste åren, då socialdemokraterna styrde, satsades det så mycket som 14 procent mindre på undervisningen i Haninge jämfört med övriga förortskommuner, vilket visar det enorma behovet av satsningar, säger Elevkampanjens ordförande Lina Thörnblom, tillika kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge.
På Ribbyskolan riskerar upp till tjugo lärare att avskedas, kafeterian ska läggas ner och klasserna blir större.
Kjell Nordén, vaktmästare på skolan, påpekar att det här inte är den första nedskärningen.
– De senaste mandatperioderna har socialdemokraterna skurit ner flitigt. Jag själv har förlorat min kollega och måste nu jobba för två, vilket innebär massor med övertid, säger han.
Ilskan bland lärare och elever är stor. De resurslärare som nu finns är hotade.
Högeralliansen hotar sparka 240 i skola och förskola
Högeralliansen i Haninge hotar att sparka 240 anställda i Haninges skolor och förskolor. Men nedskärningarna beror inte på att det saknas pengar i kommunen. Det finns ett överskott i Haninge på närmare 100 miljoner kronor!
S satsade inte på skolan
– Även de senaste åren, då socialdemokraterna styrde, satsades det så mycket som 14 procent mindre på undervisningen i Haninge jämfört med övriga förortskommuner, vilket visar det enorma behovet av satsningar, säger Elevkampanjens ordförande Lina Thörnblom, tillika kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge.
På Ribbyskolan riskerar upp till tjugo lärare att avskedas, kafeterian ska läggas ner och klasserna blir större.
Kjell Nordén, vaktmästare på skolan, påpekar att det här inte är den första nedskärningen.
– De senaste mandatperioderna har socialdemokraterna skurit ner flitigt. Jag själv har förlorat min kollega och måste nu jobba för två, vilket innebär massor med övertid, säger han.
Ilskan bland lärare och elever är stor. De resurslärare som nu finns är hotade.
Frank Worthington och elever
Demonstration planeras
Frank Worthington, resurslärare på skolan, ger svar på tal:
– Nu har politikerna gått för långt. Demonstrationen som elevrådet planerar har fullt stöd bland oss lärare. Nu finns det rykten att personal blivit hotade att bli av med jobbet om de demonstrerar, trots att detta är en demokratisk rättighet. Om de där uppe skiter i demokratin, ja då är det här så nära revolution man kan komma. Jag är beredd att kämpa tills nedskärningarna stoppas!
Lina Thörnblom stödjer elevernas och lärarnas planer på protester:
– Vad som nu krävs är elev- och lärarstrejker.
– Vår kamp tillsammans med eleverna som stoppade skollunchavgiften visar att kamp lönar sig.
Joel Eriksson
Demonstration planeras
Frank Worthington, resurslärare på skolan, ger svar på tal:
– Nu har politikerna gått för långt. Demonstrationen som elevrådet planerar har fullt stöd bland oss lärare. Nu finns det rykten att personal blivit hotade att bli av med jobbet om de demonstrerar, trots att detta är en demokratisk rättighet. Om de där uppe skiter i demokratin, ja då är det här så nära revolution man kan komma. Jag är beredd att kämpa tills nedskärningarna stoppas!
Lina Thörnblom stödjer elevernas och lärarnas planer på protester:
– Vad som nu krävs är elev- och lärarstrejker.
– Vår kamp tillsammans med eleverna som stoppade skollunchavgiften visar att kamp lönar sig.
Joel Eriksson
Ingen ska tjäna under 18 000
Artikel ur Offensiv
Istället för höjda arvoden – satsa på skola och omsorg
Idag tjänar mer än tusen anställda i Haninge kommun under 18 000. Det är var fjärde anställd. Vi kräver därför att ingen ska tjäna under 18 000 kronor i månaden, sa Mattias Bernhardsson, Rättvisepartiet Socialisterna (RS), i en av många debatter under Haninges kommunfullmäktige den 5 februari.
– RS stöd till kamp för högre löner skulle betyda anarki på arbetsmarknaden, var svaret från Raymond Svensson, centerpartiet, som talade för alliansen.
Mattias Bernardsson svarade med att hänvisa till direktörernas guldregn, som alliansen applåderar. Och när centerpartisten påstod att kompetens var ett av kriterierna för löner i kommunen påpekade Mattias att Raymond Svensson i så fall riskerade en rejäl sänkning av sin ersättning på 30 000 som deltidspolitiker.
Jordbromalmsskolan
Ingen talare från något av de andra partierna gav stöd till kravet på löneökningar för kommunens många lågavlönade barnskötare, lokalvårdare, undersköterskor, bespisningspersonal m fl.
RS tog också initiativ till en debatt om den nedläggningshotade Jordbromalmsskolan. Där verkade nu särskilt socialdemokraterna backa, efter att ha förstått att opinionen i Jordbro är emot en nedläggning. Definitivt förslag om skolorna i Jordbro kommer från moderatalliansen i april.
Politiker på arbetarlön
Kjell Bjerreholm (fp) pressades hårt av Mattias Bernhardsson om kravet på taklyftar i äldreomsorgen. Mattias betonade hur personalen kämpat för bättre arbetsmiljö, sedan i december även med stöd av Arbetsmiljöverket som skrivit en skarp rapport om Haninges äldreomsorg. Bjerreholm verkade mer orolig för budgeten än för personalens ryggar.
På frågor från Lina Thörnblom gavs löften om bättre belysning i Jordbro, medan kommunledningen inte är beredd att se till att Brandbergen får tillbaka sin fotbollsplan.
Till sist fick Lina Thörnblom, RS, stöd från en socialdemokrat och en vänsterpartist för kravet att ledamöter i kommunala styrelser enbart ska få ersättning för förlorad inkomst, inte de höga arvoden kommunpolitikerna föreslagit till sig själva.
Per-Åke Westerlund
Istället för höjda arvoden – satsa på skola och omsorg
Idag tjänar mer än tusen anställda i Haninge kommun under 18 000. Det är var fjärde anställd. Vi kräver därför att ingen ska tjäna under 18 000 kronor i månaden, sa Mattias Bernhardsson, Rättvisepartiet Socialisterna (RS), i en av många debatter under Haninges kommunfullmäktige den 5 februari.
– RS stöd till kamp för högre löner skulle betyda anarki på arbetsmarknaden, var svaret från Raymond Svensson, centerpartiet, som talade för alliansen.
Mattias Bernardsson svarade med att hänvisa till direktörernas guldregn, som alliansen applåderar. Och när centerpartisten påstod att kompetens var ett av kriterierna för löner i kommunen påpekade Mattias att Raymond Svensson i så fall riskerade en rejäl sänkning av sin ersättning på 30 000 som deltidspolitiker.
Jordbromalmsskolan
Ingen talare från något av de andra partierna gav stöd till kravet på löneökningar för kommunens många lågavlönade barnskötare, lokalvårdare, undersköterskor, bespisningspersonal m fl.
RS tog också initiativ till en debatt om den nedläggningshotade Jordbromalmsskolan. Där verkade nu särskilt socialdemokraterna backa, efter att ha förstått att opinionen i Jordbro är emot en nedläggning. Definitivt förslag om skolorna i Jordbro kommer från moderatalliansen i april.
Politiker på arbetarlön
Kjell Bjerreholm (fp) pressades hårt av Mattias Bernhardsson om kravet på taklyftar i äldreomsorgen. Mattias betonade hur personalen kämpat för bättre arbetsmiljö, sedan i december även med stöd av Arbetsmiljöverket som skrivit en skarp rapport om Haninges äldreomsorg. Bjerreholm verkade mer orolig för budgeten än för personalens ryggar.
På frågor från Lina Thörnblom gavs löften om bättre belysning i Jordbro, medan kommunledningen inte är beredd att se till att Brandbergen får tillbaka sin fotbollsplan.
Till sist fick Lina Thörnblom, RS, stöd från en socialdemokrat och en vänsterpartist för kravet att ledamöter i kommunala styrelser enbart ska få ersättning för förlorad inkomst, inte de höga arvoden kommunpolitikerna föreslagit till sig själva.
Per-Åke Westerlund
torsdag 25 januari 2007
Stoppade våldtäktsförsök i Jordbro - blev tvåa i omröstningen 'Årets Stockholmare'
| Mattias Bernhardsson och Joel Eriksson. Klipp från Mitt i Haninge |
Joel Eriksson och Mattias Bernhardsson, två medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna, kom på andra plats i valet till Årets Stockholmare i tidningen Stockholm City. De fick 18 procent av rösterna, efter astronauten Christer Fuglesang som fick 60 procent.
Joel Eriksson och Mattias Bernhardsson jagade ifatt och grep en misstänkt våldtäktsman i Jordbro i mars. Under den tredje kvällen i rad den misstänkte mannen överföll unga kvinnor i Höglundaparken var Joel och Mattias på plats och beredda
– Vi kräver bättre belysning här i Jordbro. Men de flesta våldtäkter sker inte i en mörk park i en förort, utan i hemmet. Därför kommer vi också kämpa för fler ökade resurser till kriscentrum och kvinnojouren. Mattias blev invald i Haninge kommunfullmäktige några månader efter att vi valdes till Månadens Stockholmare. Där kommer vi att driva på i de här frågorna, säger Joel Eriksson.
torsdag 11 januari 2007
Hotas med böter
Artikel ur Offensiv
Kommunen tvingas förbättra arbetsmiljön på Haninges äldreboende
Personalen på Handens äldreboende har i flera år varit i strid med Haninge kommuns nedskärningspolitiker, och efter skyddsombudets anmälan till Arbetsmiljöverket får de nu gehör. Om inte kommunen förbättrar arbetsmiljön på äldreboendet hotar Arbetsmiljöverket med ett vite på 200 000 kronor.
– Arbetsmiljön är många resor värre än inom landstinget där jag tidigare arbetat i tio år, säger Sanne Grönholm som är erfaren undersköterska.
Efter länsstyrelsens kritik mot kommunen när det gäller vården av de äldre på Handens äldreboende gjorde politikerna i socialdemokraterna och folkpartiet – den gamla majoriteten – bara några av de nödvändiga förändringarna, på personalens bekostnad. Det är deras hälsa som har riskerats.
När de anställda inte fick gehör för sina klagomål hos ledningen vände de sig till slut till Arbetsmiljöverket.
Kräver åtgärder
Arbetsmiljöverket kräver nu i sitt beslut att Haninge kommun gör en undersökning av arbetsmiljön på Handens äldreboende och kommer med förslag på åtgärder för att förbättra de anställdas arbetsvillkor.
– Eftersom de ansvariga för verksamheten inte har varit hörsamma för personalens krav under en avsevärd tid, så tycker vi att undersökningen av de psykosociala arbetsförhållandena ska utföras av utomstående, menar arbetsmiljöinspektören Marianne von Döbeln vid Arbetsmiljöverket.
Personalen kräver framförallt högre bemanning och att de vikarier som sätts in ska ha kompetens. De kräver också att kommunen anställer t ex lokalvårdare.
Politikerna har under en längre tid av nedskärningar pådyvlat dem allt fler arbetsuppgifter som städning, medicinreglering, dokumentation och administrativt arbete. Nu kräver undersköterskorna att deras riktiga arbetsuppgifter ska respekteras.
Den största arbetsmiljöfrågan efter bemanningen är de tunga lyften. Istället för de takliftar som är monterade på skenor i taket används mobila liftar i dubbelrummen på 175 kg som dras på golven – men de kräver att två deltar i lyften och är inte alls lika säkra som takliftar.
– De mobila liftarna är tunga att dra, vridmomentet gör ont och det händer att vi klämmer våra fötter, berättar Sanne Grönholm.
Rättvisepartiet Socialisternas krav på 16 nya takliftar kommer upp till debatt på kommunfullmäktige i slutet av februari. Och senast den 26 mars måste högeralliansens politiker komma med konkreta förslag på förbättringar till arbetsmiljöverket.
Mattias Bernhardsson
Kommunen tvingas förbättra arbetsmiljön på Haninges äldreboende
Personalen på Handens äldreboende har i flera år varit i strid med Haninge kommuns nedskärningspolitiker, och efter skyddsombudets anmälan till Arbetsmiljöverket får de nu gehör. Om inte kommunen förbättrar arbetsmiljön på äldreboendet hotar Arbetsmiljöverket med ett vite på 200 000 kronor.
– Arbetsmiljön är många resor värre än inom landstinget där jag tidigare arbetat i tio år, säger Sanne Grönholm som är erfaren undersköterska.
Efter länsstyrelsens kritik mot kommunen när det gäller vården av de äldre på Handens äldreboende gjorde politikerna i socialdemokraterna och folkpartiet – den gamla majoriteten – bara några av de nödvändiga förändringarna, på personalens bekostnad. Det är deras hälsa som har riskerats.
När de anställda inte fick gehör för sina klagomål hos ledningen vände de sig till slut till Arbetsmiljöverket.
Kräver åtgärder
Arbetsmiljöverket kräver nu i sitt beslut att Haninge kommun gör en undersökning av arbetsmiljön på Handens äldreboende och kommer med förslag på åtgärder för att förbättra de anställdas arbetsvillkor.
– Eftersom de ansvariga för verksamheten inte har varit hörsamma för personalens krav under en avsevärd tid, så tycker vi att undersökningen av de psykosociala arbetsförhållandena ska utföras av utomstående, menar arbetsmiljöinspektören Marianne von Döbeln vid Arbetsmiljöverket.
Personalen kräver framförallt högre bemanning och att de vikarier som sätts in ska ha kompetens. De kräver också att kommunen anställer t ex lokalvårdare.
Politikerna har under en längre tid av nedskärningar pådyvlat dem allt fler arbetsuppgifter som städning, medicinreglering, dokumentation och administrativt arbete. Nu kräver undersköterskorna att deras riktiga arbetsuppgifter ska respekteras.
Den största arbetsmiljöfrågan efter bemanningen är de tunga lyften. Istället för de takliftar som är monterade på skenor i taket används mobila liftar i dubbelrummen på 175 kg som dras på golven – men de kräver att två deltar i lyften och är inte alls lika säkra som takliftar.
– De mobila liftarna är tunga att dra, vridmomentet gör ont och det händer att vi klämmer våra fötter, berättar Sanne Grönholm.
Rättvisepartiet Socialisternas krav på 16 nya takliftar kommer upp till debatt på kommunfullmäktige i slutet av februari. Och senast den 26 mars måste högeralliansens politiker komma med konkreta förslag på förbättringar till arbetsmiljöverket.
Mattias Bernhardsson
torsdag 14 december 2006
Sanera Fredriks yrkesgymnasium!
Den del av skolan där matsal, elevhall och administrativ del finns, har inte renoverats sedan den byggdes 1962. Elevhallen har samma sorts golv, vilket troligen innebär att det även finns asbest där.Asbest är otroligt skadligt och ligger bakom flera fall av lungsäckscancer i Sverige. Denna sjukdom är obotlig och leder till döden efter några månader. Asbest användes tidigare som brandskyddande material, men i Sverige förbjöds det helt 1976.
Magnus Holstensson sitter i elevrådet på Fredriks gymnasium. Han var en av de som uppdagade undersökningen.Hur är situationen på skolan?
– Det är dålig belysning i klassrummen och dålig ventilation, vilket såklart påverkar prestationen. I ett klassrum så har de lagt takplattor som täcker ventilationen, nu har man tagit bort en platta så att det i stället är ett hål. Det är inte så många som vet om att det är asbest i golven, inte bland lärarna heller.
Hur upptäcktes detta?– Vi har lektioner i miljö och säkerhet och då upptäckte vi att det inte var speciellt säkert här. Vi ringde brandförsvaret och kollade om vårt brandlarm fungerade och Tornberget och kollade om de hade gjort någon utredning på skolan.
Vilka åtgärder har vidtagits?
– Inget har gjorts utom att det sägs att brandlarmet har fixats, men vi vet inte om det fungerar eftersom vi inte haft någon brandövning. Det finns ingen lag som säger att man måste sanera asbest, det enda som sagts är att så länge man inte petar i det så är det ingen fara. Men det går 400 elever varje dag på det här golvet.Undertecknad och Magnus försökte prata med lärarnas skyddsombud på skolan för att se vad han ville göra åt situationen. Men han hänvisade bara till att rektorn förbjudit alla andra att yttra sig i frågan.
Anledningen till att man inte vill uppmärksamma asbestrapporten, är att det är dyrt att renovera. Men det ursäktar inte att man utsätter personal och elever för en hälsorisk.
Rättvisepartiet Socialisterna kräver att hela Fredriks gymnasium renoveras. Man har rustat upp Fredrika Bremers gymnasium, där de teoretiska programmen håller till. Alla måste ha samma chans till bra utbildning och bra lokaler.
Lina Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot för RS i Haninge
torsdag 7 december 2006
Nej till tunga lyft
 |
| Tobias Lindberg och Mattias Bernhardsson från RS testar de mobila lyftarna på Handens äldreboende |
Med låga löner, obekväma arbetstider och högre risk för arbetsskador, utför de ett av samhällets viktigaste välfärdsansvar, nämligen vården och omsorgen av de äldre. I flera år har Haninge kommun ignorerat personalens arbetsmiljö.
På Handens äldreboende utför personalen dagligen många tunga lyft och att ha tillgång till bra hjälpmedel är avgörande för att förhindra skador på både patienter och personal. Men det finns inte takliftar till alla patienter och då måste personalen istället använda mobila liftar som inte är lika bra eller säkra.
– Av 24 patienter har vi bara takliftar åt 8 boende och får därför använda mobila liftar på de övriga 16, berättar Lena Löfberg, administrativ assistent på äldreboendet.
– Normalt sett brukar takliftar vara standard på äldreboenden för boende med särskilda behov, men så är det inte här trots att det egentligen borde vara det, fortsätter Lena.
”Vi klämmer våra fötter”
Huvudskyddsombudet har under många år kämpat för att få takliftar åt alla patienter men inte lyckats få fler än de som finns.
Istället för de takliftar som är monterade på skenor i taket används mobila liftar på 175 kg som dras på golven. Men de kräver att två deltar i lyften och är inte alls lika säkra. En normal dag utför varje anställd 8-12 lyft vilket tar hårt på kroppen.
– Den är tung att dra, vridmomentet gör ont och det händer att vi klämmer våra fötter. Just nu vårdas faktiskt en av våra patienter på sjukhuset efter att ha skadats av en mobil lift, säger Sanne Grönholm som är erfaren undersköterska sen många år.
– Dessutom kan inte patienterna möblera sina rum på ett bra sätt eftersom det måste finnas utrymme att manövrera de mobila liftarna. Med takliftar skulle de äldres personliga saker inte vara i vägen, konstaterar Sanne.
– Vi gillar verkligen vårt jobb, men med otillräckliga hjälpmedel och brist på resurser så blir det trots allt väldigt slitigt, berättar undersköterskan Fatou Elb.
– Idag är utflykter en lyx för de boende och så borde det inte vara, fortsätter Fatou.
Fler arbetsuppgifter
De obekväma lyften är bara en av flera omständigheter som bidrar till sämre arbetsmiljö. När politikerna och konsulterna ska ”spara in” (utom på sig själva) har personalen pådyvlats än fler arbetsmoment, något som inte har märkts i lönekuvertet.
– Vi har fått fler uppgifter: vi städar, sköter medicinreglering, dokumentation och andra administrativa delar, berättar Sanne.
Trots att de anställda i vården och omsorgen är en av de viktigaste hörnstenarna för hela samhället, är de bland de mest underbetalda och riskerar i högre grad att drabbas av arbetsskador och långtidssjukskrivningar. Efter ett och ett halvt decennium av hårda nedskärningar på personalen i Haninge är till exempel sjukfrånvaron bland kommunanställda en femtedel högre än snittet för Stockholms län.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har lämnat in en fråga till äldreomsorgsnämndens ordförande om behovet av takliftar. Den ska besvaras på fullmäktigemötet i februari och om förbättringar inte sker kommer frågan snarast att följas upp av en motion. Dessutom kommer RS interpellation om att införa kommunal minimilön på 18 000 upp för debatt.
Mattias Bernhardsson
kommunfullmäktigeledamot och
Tobias Lindberg
ersättare för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
tisdag 21 november 2006
Bara RS röstade nej till högerstyret
Rättvisepartiet Socialisternas (RS) nyvalda ledamöter Lina Thörnblom och Mattias Bernhardsson gjorde sin debut på Haninges kommunfullmäktigemöte 20 november.
Skillnaderna mellan RS ledamöter och övriga partiers blev genast uppenbara. Elevkampanjens ordförande Lina Thörnblom drog med sina 19 år ner medelåldern en aning, men främst utmärkte sig RS politiskt.
– De borgerliga partiernas plattform för Haninge visar på ett klart och tydligt sätt att den nya majoriteten tänker fortsätta driva den tidigare majoritetens högerpolitik. Fast ett steg längre. Den röda tråden i programmet är segregering och ojämlikhet. Detta gäller till exempel vårdnadsbidraget som är en kvinnofälla..., öppnade Mattias Bernhardsson när han plötsligt avbröts.
– Kom till sak, det är inte den borgerliga plattformen som ska debatteras, sa ordföranden irriterat och slog med sin klubba.
– I så fall går jag direkt till mitt yrkande, fortsatte Mattias: Jag yrkar avslag på samtliga förlslag till hel- och deltidsengagerade politiker, då de utgör ett hot mot gemensam välfärd, ett hot mot skolan, mot jämställdheten och alla lågavlönade.
Detta möttes med spontana applåder från läktaren och förslagen ställdes mot varandra. Enbart RS röstade mot den borgerliga kommunledningen, till och med vänsterpartiet röstade för borgarna.
Lina Thörnblom yrkade för att bevilja kultur- och fritidsnämnden mer pengar till Parkleken i Jordbro, medan alla andra partier röstade för kommunstyrelsens avslag.
Mattias Bernhardsson yrkade att Vänortsrapporten 2005 – då politiker reser till exempelvis Italien – skulle återremmitteras och krävde att den skulle innehålla en utförlig utvärdering av utbytet, samt en ekonomisk redogörelse över kommunens utgifter som resor, boende, uppehälle och representation. Som väntat röstades även detta ner då politiker inte gärna öppet vill stå för sina kostsamma utsvävningar.
RS var också det enda parti som lade fram interpellationer och frågor inför nästa sammanträde; behovet av taklyftar på de äldreboenden där de saknas, Jordbromalmsskolans framtid och resursbehov, bättre belysning i Jordbro, ny fotbollsplan till Brandbergens IF sedan deras förra asfalterats över av fastighetsägaren och kravet om minimilön på 18 000 kronor med en lönetrappa upp till minst 22 000 kronor.
De två invalda sverigedemokraterna (sd) gjorde däremot inte mycket väsen av sig. Enda gångerna de utmärkte sig var när deras röstningsfjärrkontroll krånglade och när det var deras tur att gå fram och lägga sitt röstkort i valurnan. Då utbröt protester från läktaren och två tjejer blev utkastade efter att ha gått till attack mot sd med rop om ”stick härifrån, nassesvin”, ”är det det här ni kallar demokrati?” och ”vad tror ni att ni ska åstadkomma”.
Lina Westerlund
Skillnaderna mellan RS ledamöter och övriga partiers blev genast uppenbara. Elevkampanjens ordförande Lina Thörnblom drog med sina 19 år ner medelåldern en aning, men främst utmärkte sig RS politiskt.
– De borgerliga partiernas plattform för Haninge visar på ett klart och tydligt sätt att den nya majoriteten tänker fortsätta driva den tidigare majoritetens högerpolitik. Fast ett steg längre. Den röda tråden i programmet är segregering och ojämlikhet. Detta gäller till exempel vårdnadsbidraget som är en kvinnofälla..., öppnade Mattias Bernhardsson när han plötsligt avbröts.
– Kom till sak, det är inte den borgerliga plattformen som ska debatteras, sa ordföranden irriterat och slog med sin klubba.
– I så fall går jag direkt till mitt yrkande, fortsatte Mattias: Jag yrkar avslag på samtliga förlslag till hel- och deltidsengagerade politiker, då de utgör ett hot mot gemensam välfärd, ett hot mot skolan, mot jämställdheten och alla lågavlönade.
Detta möttes med spontana applåder från läktaren och förslagen ställdes mot varandra. Enbart RS röstade mot den borgerliga kommunledningen, till och med vänsterpartiet röstade för borgarna.
Lina Thörnblom yrkade för att bevilja kultur- och fritidsnämnden mer pengar till Parkleken i Jordbro, medan alla andra partier röstade för kommunstyrelsens avslag.
Mattias Bernhardsson yrkade att Vänortsrapporten 2005 – då politiker reser till exempelvis Italien – skulle återremmitteras och krävde att den skulle innehålla en utförlig utvärdering av utbytet, samt en ekonomisk redogörelse över kommunens utgifter som resor, boende, uppehälle och representation. Som väntat röstades även detta ner då politiker inte gärna öppet vill stå för sina kostsamma utsvävningar.
RS var också det enda parti som lade fram interpellationer och frågor inför nästa sammanträde; behovet av taklyftar på de äldreboenden där de saknas, Jordbromalmsskolans framtid och resursbehov, bättre belysning i Jordbro, ny fotbollsplan till Brandbergens IF sedan deras förra asfalterats över av fastighetsägaren och kravet om minimilön på 18 000 kronor med en lönetrappa upp till minst 22 000 kronor.
De två invalda sverigedemokraterna (sd) gjorde däremot inte mycket väsen av sig. Enda gångerna de utmärkte sig var när deras röstningsfjärrkontroll krånglade och när det var deras tur att gå fram och lägga sitt röstkort i valurnan. Då utbröt protester från läktaren och två tjejer blev utkastade efter att ha gått till attack mot sd med rop om ”stick härifrån, nassesvin”, ”är det det här ni kallar demokrati?” och ”vad tror ni att ni ska åstadkomma”.
Lina Westerlund
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)