RS överklagar nedläggning av Jordbromalmsskolan till förvaltningsrätten

RS kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson överklagar nedläggningsbeslutet

Mattias Bernhardsson (RS)

Jag överklagar härmed beslutet att lägga ner Jordbromalmsskolan. Beslut fattades tisdagen den 15 mars på ett extrainkallat kommunfullmäktigemöte i Haninge.
Jag överklagar beslutet med hänvisning till kommunallagen under kapitel 2 om "Kommunernas och landstingens befogenheter":
> paragraf 2: "Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat" och
> paragraf 3: "Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det"

Jag vill utöver detta att förvaltningsrätten också utreder om förfarandet kring nedläggningen skett i enlighet med kommunallagen:
24/11 2010: meddelas personalen att skolan avvecklas.
25/11 2010: går ett brev ut till föräldrarna att skolan avvecklas.Varken ledamöter i kommunfullmäktige eller Grund- och förskolenämnden känner då till att skolan ska avvecklas. De enda som känner till är delar av förvaltningen och kommunledningen.
30/11 2010: kommer Jordbromalmsskolans avveckling upp under punkten "delegationsbeslut" på Grund- och förskolenämndens möte. Mötet beslutar att till nämndmötet i december komma med ett förslag för upphörandet med intagning för elever till årskurs 6 i Jordbromalmsskolan till läsåret 11/12 och att ta fram en avvecklingsplan fram tills nämndsammanträdet i februari 2011. Nämndens protokoll från 30/11 innehåller felaktigheter kring vilka som tjänstgjorde och deltog under beslutet och ändras i efterhand.
3/12 2010: meddelas kommunfullmäktige samtidigt som allmännheten om avvecklingen genom media. Kommunledningens pressmeddelande slår fast att "Jordbromalmsskolan avvecklas".
7/3 2011: Nedläggningsbeslutet minoritets-återremmitteras på kommunfullmäktige med motivet att kostnader och hur kommunens ekonomi påverkas skall utredas.
15/3 2011: Kommunledningen har inte utrett enligt återemmitteringsbeslutet med hänvisning till att ekonomi och kostnader inte skulle vara relevant. Ändå angav nämndordföranden Alexandra Anstrell (M) ekonomi och lokalkostnader som orsak i ABC-nytts sändning efter kommunfullmäktigesammanträdet den 7 mars såväl som i Radio Stockholm onsdagen den 16 mars, dagen efter nedläggningsbeslutet.

1. Överklagan enligt 2 kap 2 §:
Alla har rätt till en likvärdig utbildning. Men så är inte fallet i Haninge. Jordbromalmsskolan läggs ner därför att den ligger i det invandrartäta arbetarområdet Jordbro. Skolor i mer välbärgade områden läggs inte ned. Moderaterna, som leder kommunledningen, fick 55 procent av rösterna i Dalarö men bara 12-15 procent i området där Jordbromalmsskolan ligger. Dalarö skola är den enda skola som undantas från att ta emot skolelever från Jordbromalmsskolan.
Den borgerliga majoriteten (M, KD, FP, C, MP) hävdar att det finns en högstadieskola för mycket i Haninge kommun. Därför vill de lägga ner Jordbromalmsskolan.
Majoriteten anför följande argument för nedläggning av just Jordbromalmsskolan; för få elever; för litet elevunderlag; en ekonomisk börda för kommunen; en stökig miljö; och för låga betyg.
Enligt kommunallagen kan "sakliga skäl" utgöra undantag från att behandla alla lika. Men ingen av sak-argumenten håller för en nedläggning. Därför går jag igenom fakta i sak på det som majoriteten anfört enligt följande:

Antal elever:
> Ca 240 elever går på Jordbromalmsskolan medan ca 90 går på Dalarö skola. Nedläggningen av Jordbromalmsskolan innebär att elevernas fria skolval inte respekteras.

Ekonomi:
> Jordbromalmsskolans ekonomiska resultat för 2009 var + 348 000 kr och för 2010 + 273 000 kr medan Dalarö skola gick back med nästan två miljoner: - 914 000 kr 2009 och - 940 000 kr 2010. (Henrik Boström, Ekonom, Kommunstyrelseförvaltningen, Budget & Redovisningsenheten)
> Vid nedläggning kommer skollokalerna stå tomma och kosta kommunen väldigt stora pengar under många år. Dessutom ska elever erbjudas busskort och nya skolbyggnader, troligen baracker, måste byggas för att eleverna ska få plats vid de andra kommunala skolorna. Det finns ingen ingen koll på hur nedläggningen drabbar kommunen ekonomiskt.

Lokalkostnader:
> Dalarö skola har 42 procent dyrare lokalkostnader för högstadiet per elev jämfört med Jordbromalmsskolan. (själv räknat utifrån lokalkostnader och antal elever enligt siffror från Henrik Boström, Ekonom, Kommunstyrelseförvaltningen, Budget & Redovisningsenheten)

En skola för mycket:
> Majoriteten drev igenom på ordiniarie kommunfullmäktigemötet (7 mars) att nyetablerade friskolor ska ges 3 000 kr extra per elev. Grunden för förslaget är att det ska ge fler skolplatser. Hur kan det då finnas en skola för mycket?

Elevunderlag:
> Jordbro är en av de största kommundelarna. Kommunen har skyldighet att erbjuda skolgång i en så stor kommundel. Majoriteten pekar på att enbart 30 procent av eleverna i Jordbro valt Jordbromalmsskolan. Det är en manipulerabar siffra. Faktum är att 60 procent av eleverna i södra Jordbro (det tills nyligen vanliga upptagningsområdet) valde Jordbromalmsskolan. Genom att räkna in norra Jordbro sjunker siffran till ca 40 procent. För bara två år sedan fanns två upptagningsomåden, norra och södra Jordbro. Kvarnbäcksskolan i norra området stängdes pga förluster då många som bor i norra Jordbro valde Handen. Då förvaltningen började räkna in de ca 160 elever från norra området i Jordbromalmsskolans upptagningsområde ges ett intryck av ett större fall i statistiken än i verkligheten. Genom att sedan enbart räkna de som valt Jordbromalmsskolan i första hand, inte hur många som började där, tar man ner siffran till 30 procent.
I jämförelser har Jordbro bättre siffror än Brandbergen där färre valde Brandbergsskolan.

Stökigt:
> Kommunens egen enkät visar att Jordbromalmsskolans högstadium är bäst i test, bl a bäst trivsel, trygghet och inlärning på lektionerna. (http://www.skolweb.haninge.se/templates/Page____42399.aspx)
> Enligt egen jämförelse mellan skolor utifrån siffror från statens folkhälsoinstitut är psykosomatiska besvär ett dubbelt så stort problem på Lyckebyskolan och nästan 4 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
> Likaså är alkohol mer än 4 gånger så stort problem på Lyckebyskolan och 3 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
> Och koncentrationssvårigheter är ett dubbelt så stort problem på Lyckebyskolan och mer än 3 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.

Länkar FHI:
Jordbromalmsskolan: http://www.fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Resultat%20av%20kartl%C3%A4ggning/01%20Stockholms%20l%C3%A4n/0136%20Haninge/Skolor%20i%20kommunen/9_Jordbromalmsskolan_Haninge_0136.pdf
Söderbymalmsskolan: http://www.fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Resultat%20av%20kartl%C3%A4ggning/01%20Stockholms%20l%C3%A4n/0136%20Haninge/Skolor%20i%20kommunen/9_Soderbymalmsskolan_Haninge_0136.pdf
Lyckebyskolan: http://www.fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Resultat%20av%20kartl%C3%A4ggning/01%20Stockholms%20l%C3%A4n/0136%20Haninge/Skolor%20i%20kommunen/9_Lyckebyskolan_Haninge_0136.pdf

Betyg:
> För det första kan man inte jämföra betygsgenomsnitt mellan skolor i helt skilda socialgruppsområden. Elever från Jordbro som valt Jordbromalmsskolan klarar sig faktiskt bättre än elever från Jordbro som valt andra skolor (Jonas Beilerts powerpoint, jonas.beilert@haninge.se). Det är en relevant jämförelse. Nästan alla förberedelseklasser för nyanlända flyktingbarn finns på Jordbromalmsskolan. Det klart att det sänker betygsgenomsnittet. Och genom att skolan tagit emot nyanlända från hela Haninge så har det samtidigt höjt betygsgenomsnittet på de andra skolorna.
> Skolresultaten har förbättrats i takt med att elevantalet sjunkit då eleverna fått mer uppmärksamhet och hjälp. Små skolor och små klasser är något bra.

Slutsatser:
Om det nu finns "en skola för mycket" så är det enligt majoritetens egna kriterier - speciellt ekonomi, elevantal och lokalkostnader - fel att lägga ner Jordbromalmsskolan. Men ingen skola behöver stängas, ens ur ekonomisk synpunkt då kommunen har ett mycket stort ekonomiskt överskott år efter år. Argumentet om "en skola för mycket" är en efterhandskonstruktion då det är uppenbart att majoriteten bestämde sig för att lägga ner Jordbromalmsskolan utan att titta på andra skolors situationer. Orsaken till att det är just Jordbromalmsskolan som stängs är att det berör människor som är mindre välställda. Beslutet innebär en klass- och etnisk diskriminering.

2. Överklagan enligt 2 kap 3 §:
> Nedläggningen kommer påverka eleverna skolresultat och hälsa negativt om de trängs ihop på andra skolor, oavsett om det är i befintliga (och därmed större) klasser eller i baracker. I nämndens riskanalys är det inte utrett hur klasstorlekar, hälsa eller studieresultat påverkas.
> Alla har rätt till en skola i sitt närområde. De elever som idag går på Jordbromalmsskolan kommer att få en restid på minst en timme mer per dag, tid som kunnat läggas på läxläsning.
> Idag finns specialkompetens på Jordbromalmsskolan i form av t ex aspergersklasser. Nedläggning och flytt innebär en mycket stökigare tillvaro för dessa elever.
> Elever som hamnar på t ex Söderbymalmsskolan exponeras för en mer utsatt miljö vad gäller tobak och alkohol (Statens folkhälsoinsitut, se tidigare länk)
> Nedläggningen och avsaknaden av högstadium drabbar handeln i Jordbro centrum och gör kommundelen mindre livskraftig.
> Nedläggningen kommer ha en kraftig tillbakaverkande effekt på hela kommundelen. Närhet till skola är det viktigaste när barnfamiljer väljer bostadsområde. (http://thehub.skanska.com/Upload/10027/2/PRM_Skanska_IUS_Sifo_FINAL.pdf)

Jag som överklagar beslutet är själv Jordbrobo och beslutet angår alla som bor i Jordbro och berörs/drabbas av nedläggningen.
Motståndet mot nedläggning av högstadiet i Jordbro är kompakt bland lärare, elever, föreningar, företagarna i Jordbro centrum m fl. Kampanjen "Uppror för Jordbros framtid" har krävt att nya Höglundaskolan (klar ca 2013) ska ha ett högstadium och att fram tills dess ska Jordbromalmsskolan vara kvar.

Mvh
Mattias Bernhardsson
17/3 2011
Gruppledare / kommunfullmäktigeledamot Rättvisepartiet Socialisterna Haninge

> Läs Mattias Bernhardsson svar på Kommunledningens yttrande på anmälan

Läsvärt i DN om Jordbromalmsskolan

Borgarna drev igenom nedläggning av Jordbromalmsskolan i fullmäktige - RS överklagar

Under gårdagens extrainsatta kommunfullmäktigemöte i Haninge drev den borgarliga majoriteten (M, FP, KD, C och MP) slutligen igenom nedläggningen av Jordbromalmsskolan med tre rösters marginal.
De enskilda miljöpartister och andra ledamöter ur den borgerliga majoriteten som sagt till personal, föräldrar och elever att de är emot nedläggningen röstade ändå för nedläggningen. Partipiskan och en fortsatt plats vid köttgrytan vägde för dessa tyngre än att rakryggad stå för en politisk uppfattning såväl som framtiden för Jordbros unga.
Det extrainkallade mötet var resultatet av att skolans nedläggning återemmitterats (skjutits upp med stöd av en tredjedel av ledamöterna) från förra veckans sammanträde (läs om debatten här). Återemmitteringsgrunden var att kommunledningen skulle utreda de ekonomiska konsekvenserna av skolnedläggningen då skolhyror, investeringskostnader för skolbaracker, busskort m m kommer öka drastiskt.
Men borgarna vägrade helt enkelt besvara detta med hänvisning till att ekonomi och kostnader inte var viktiga. Ändå var det just ekonomi och lokalkostnader som angavs som huvudorsaken för nedläggning i nästan alla inlägg såväl som när den moderate nämndordföranden Alexandra Anstrell (M) framträdde i ABC-nytt i förra veckan och i Radio Stockholm imorse (onsdag 16/3).
Borgarna har ständigt upprepat att för få elever valt Jordbromalmsskolan (240 jämfört med de 92 som går på Dalarö skola) och att resurser ska gå till undervisning istället för lokalkostnader. När vi från Rättvisepartiet Socialisterna frågat hur borgarna kan försvara att vi ska betala för en 100 procent tom skola utan undervisning har de påpassligt sagt att "ekonomi och kostnader är inte viktiga".
I samma stund som ett argument för nedläggning motbevisats med fakta har borgarna bytt fot och kastat in nya argument. Orsaken är att de inte kan svara på varför skolor i välbärgade områden tillåts gå med stora underkott och ha upp till 42 procent dyrare lokalkostnader utan att läggas ner för den sakens skull.
Det är tydligt hur borgarna struntar i Jordbros framtid. Moderaterna fick bara 12-15 procent av rösterna i Jordbro i valet. Under förra veckans debatt skolkade en toppolitiker med hänvisning till vasaloppet (ett lopp som gick dagen innan mötet han skolkade ifrån), under gårdagens debatt skolkade en annan topppolitiker för att se hockey på Hovet och andra borgerliga ledamöter satt och sov på en bänk utanför sammanträdet tills omröstningen då "röstnings-ringklockan" ordföranden sätter igång väckte dem. Då gick de åter in i sammanträdet för att rösta JA till nedläggning utan att ha lyssnat på debatten.
- Ni bara står och maler på, klagade Folkpartiets kommunalråd Peter Olevik Dunder (FP) och försvarade de som sov då det var "svårt att hålla sig vaken" när oppositionen talade.
Nedläggningen är, oavsett vilka nya argument borgarna kastar in eller hur vakna de är, en medveten diskrimining av barn och unga i arbetarfamiljer samt barn och unga av annan etnisk bakrund.
Debatterna i kommunfullmäktige är ett skådespel i sig och blottar borgarnas ihåliga politik. Men för att rädda skolan hade det behövts ännu större protester. Därför är det viktigt att kampanjen "Uppror för Jordbros Framtid" forsätter.
Vi i Rättvisepartiet Socialisterna är de sista att ge upp en strid. Kamp lönar sig. Det visade vi när den tidigare socialdemokratiska majoriteten till slut tvingades avskaffa skollunchavgifterna på gymnasiet. Vi börjar med att överklaga beslutet att lägga ner skolan till förvaltningsrätten för brott mot kommunallagens bestämmelser, bl a att alla ska behandlas lika. Utbildning ska inte vara en klassfråga.

Sanna Tefke, Rättvisepartiet Socialisterna

RS kräver:
> Nya Höglundaskolan ska ha ett högstadium - max 20 elever per klass.
> Fram tills dess ska Jordbromalmsskolan stå kvar.
> Nej till vinstdrivande eller religiösa friskolor.
> Flexibla lokalhyror där skolan betalar för de lokaler de behöver. Tomma lokaler kan nyttjas av andra verksamheter.
> Ett nybyggt Jordbro centrum som kommunen själv äger, med reglerade hyror.
> Ett utvecklingsprogram för Jordbro som jordbroborna själva får rösta fram.
> Använd kommunens vinst på 146 miljoner till skola, omsorg och service.

Beslut om nedläggning av Jordbromalmsskolan skjöts upp en vecka efter hård debatt

Cynthia Gomez Rojas (RS) talar på torget i Jordbro

Utanför måndagens kommunfullmäktigemöte i Haninge protesterade elever och lärare mot nedläggningan av Jordbromalmsskolan.

- Nya Höglundaskolan ska ha ett högstadium med max 20 elevr i varje klass! Fram tills dess ska Jordbromalmsskolan vara kvar! Vi säger också nej till att kommunala skolor ska ersättas av vinstdrivande eller religiösa friskolor. Det behövs ett utvecklingsprogram för Jordbro som jordbromborna själva får rösta fram. Vi kräver att kommunens stora överskott på 146 miljoner kr används till skola, omsorg och service, sa Rättvisepartiet Socialisternas talare Cynthia Gomez Rojas.

Extrastolar fick sättas fram när folk sen vällde in i kommmunfullmäktigesalen. Debatten om Jordbromalmsskolan varade i flera timmar och många gånger fick ordföranden Marietta de Pourbaix-Lundin (M) slå med sin klubba när åhörarna applåderade "fel" talare, närmre bestämt de som talade mot nedläggning.

Borgarnas ordförande i Grund- och förskolenämnden Alexandra Anstrell (M) beklagade i vanlig ordning nedläggningen av skolan med att "det finns en högstadieskola för mycket" i kommunen och att då för få elever valt Jordbromalmsskolan så har de "inget annat val" än att stänga just den skolan. Kommunalrådet Peter olevik Dunder (FP) hävdade att Jordbromalmsskolan var en ekonomisk börda för kommunen.

Mattias Bernhardsson gav svar på tal:

> 340 lever valde Jordbromalmsskolan medan 92 elever valde Dalarö skola.

> Jordbromalmsskolans ekonomiska resultat för 2009 och 2010 var + 348 000 kr och 273 000 kr medan Dalarö skola gick back med nästan två miljoner: - 914 000 kr och - 940 000 kr.

> Dalarö skola har 42 procent dyrare lokalkostnader per elev jämfört med Jordbromalmsskolan.

- Enligt borgarnas logik är det Dalarö skola som borde läggas ner. Vi i RS tycker inte att det finns en skola för mycket, tvärtom. Men dessa fakta talar sitt tydliga språk. Borgarna diskriminerar elever i arbetarområden och gynnar elever i mer välbärgade områden. På Dalarö skola går det 16-18 elever per klass medan det andra kommunala skolor går 22 till över 30 elever per klass. Vi tänker bestrida nedläggningen i länsrätten med stöd av kommunallagen, stycke 2, paragraf två: kommuner ska behandla sina medlemmar lika. Alla har rätt till en likvärdig utbildning!

Anstrell (M) svarade bara på en del: att elevpengen borde gå till undervisning och inte tomma skollokaler.

- Det är politikernas fel att skollokaler slukar skolpengar. Kommunerna började redan under 1990-talet att höja hyrorna för skollokalerna man själva ägde för att på så sätt sno åt sig öronmärkta pengar från staten som skulle gå till skolan. Och det är erat system som innebär att skolor betalar för tomma skollokaler. Vi i RS vill införa flexibla lokalhyror som innebär att man bara betalar för lokaler som används.

Mattias Bernhardsson (RS) svarade också svartmålningen om Jordbromalmsskolan som stökig med hjälp av färsk statistik från folkhälsoinstitutet:

> Psykosomatiska besvär är ett dubbelt så stort problem på Lyckebyskolan och nästan 4 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.

> Alkohol är mer än 4 gånger så stort problem på Lyckebyskolan och 3 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.

> Koncentrationssvårigheter är ett dubbelt så stort problem på Lyckebyskolan och mer än 3 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.

Dessa fakta blev tydligen för mycket att hantera för borgarna som snabbt bytte spår till att hävda att elever på Jordbromalmsskolan har dåliga betyg och inte vill integrera sig! Natasha Ringblom (M) menade att det var för hög koncentration av elever med invandrarbakgrund och de hade allt att vinna på att få komma till andra skolor och "integreras".

Mattias Bernhardsson (RS) begärde replik:

- För det första kan man inte jämföra betygsgenomsnitt mellan skolor i helt skilda socialgruppsområden. Elever från Jordbro som valt Jordbromalmsskolan har bättre betygsgenomsnitt än elever från Jordbro som val andra skolor. Det visar hur bra lärare det finns på skolan. Det var ni politiker som valde att samla alla förberedelseklasser för nyanlända flyktingbarn på Jordbromalmsskolan. Det klart att det sänker betygsgenomsnittet. Och genom att skolan tagit emot nyanlända från hela Haninge så har det samtidigt höjt betygsgenomsnittet på de andra skolorna. Vad borgarna gör är att först besluta att samla alla nyanlända på en skola och sen använda det som argument för nedläggning! Så här ser borgarnas "integration" ut: stänga skolan, ta bort 10 läkare från vårdcentral och ta bort föräldrars möjligheter till trygga anställningar och rätt tillheltid!

Borgarnas idé av integration verkar vara att elever trängs in i större klasser i baracker istället för riktiga skollokaler.

RS, S och V skulle inte fått egen majoritet för att stoppa nedläggningen. Däremot räckte det med en tredjedel av röstarna för att återemittera ärendet med krav på bättre underlag till beslutet. Det innebär att beslutet om nedläggning skjuts till ett extra sammanträde nästa måndag och köper extra tid till kampanjen.

Borgarna röstade också igenom att kommunen ska ge 3 000 kr extra per elev till friskolor som vill etablera sig, något RS varnade för kommer leda till risk för ännu mer skolnedläggningar.

- Det är absurt att ge ytterligare konkurrensfördelar till vinstjagande friskolor samtidigt som man lägger ner Jordbromalmsskolan och det finns enorma behov av upprustning i övriga kommunala skolor efter nedskärningarna bl a 2007, sa Sanna Tefke från RS.

Läs mer om bakgrunden här

Nytt massflygblad om Jordbromalmsskolan och 8 mars

Klicka på flygbladet för större upplösning

Lärarvikarien Åke Almli svarar tidningen Mitt i Haninges artikel om Jordbromalmsskolan

Angående nämnda artikel är den mer eller mindre en avskrivning av en politisk hållning.
Mina kommentarer till citat från denna artikel är följande;
"Grundproblemet är att vi har för många 6-9-skolor och för litet elevunderlag. Årskullarna är just nu mindre. Därför måste vi stänga en skola, förklarar grundskolenämndens ordförande Alexandra Anstrell." (Moderaterna)
Ett "litet elevunderlag" är inget särskilt aktuellt i just Jordbro utan i hela kommunen. Varför ska den enda 6-9 skolan som finns i Jordbro stängas? Andra skolor finns där elevunderlaget är lika lågt och där det finns mer närliggande ersättningsskolor än för eleverna i Jordbro.
"Enligt en elevundersökning vill cirka 90 procent i första hand gå på Söderbymalmsskolan." samt "Det fria skolvalet gäller alla, även Jordbromalmsskolans elever, säger Alexandra Anstrell."
Vad är det för statistik? Hade istället för Söderbymalmskolan en skola i Lappland funnits som alternativ hade 90% av eleverna "velat" gått där. Kan man på något sätt anse att "det fria skolvalet gäller alla, även Jordbromalmsskolan" då Jordbromalmsskolan inte ens var ett valbart alternativ? Fråga alla, samt kommande högstadieelever, om de vill gå högstadiet i den nya Höglundaskolan eller i Söderbymalmsskolan så ser nog utfallet helt annorlunda ut.
"Det har under åren förgäves genomförts olika satsningar för att öka trivseln på skolan. Det känns jättetråkigt att lägga ner en skola, men vi var tvungna att agera. 70 procent av eleverna väljer i dag bort skolan, säger Alexandra Anstrell."
Jag är ytterligt nyfiken på vilka konkreta satsningar som gjorts för att öka trivseln på Jordbromalmsskolan. Menar man att man gång efter annan gör den till en arbetsplats för ombyggnationer då lokalhyran höjs av kommunens eget fastighetsbolag och skolorna inte får tillskott för de ökade kostnaderna? Menar man piffa upp skolans väggar o.s.v. med elevernas egna arbeten? Menar man att genomföra undermåliga reperationsarbeten som att inte lyckas täta taket i gymnastikhallen? Det finns fler exempel.
Märkligt är att i undersökningar under flera år i rad, visar Jordbromalmsskolan toppresultat i bland annat elevernas trivsel(!) trygghetskänsla och att personalen där är grunden till just detta. Att sådant ej framkommer i artiklar och/eller tas hänsyn till i underlaget för detta nedläggningsförslag är skrämmande.
Jordbro är ett område där många har invandrarbakgrund, en del som under svåra omständigheter flytt sina hemländer och har en otrygghet i botten att hantera. I beaktande av detta är det intressant att skolungdomarna där inte har några motsättningar sig mellan trots sina olika kuturella, religiösa och sociala bakgrunder. De trivs, gör goda resultat och känner sig trygga trots den dåliga satsningen kommunen överlag gör i skolorna i jämförelse med övriga kommuner. Är inte det en fungerande skola med engagerade lärare så vet jag inte vad som är det. Då tycker jag att det är rent skamligt att kommunen framhärdar i att förstöra denna verksamhet och äventyra skolungdomarnas väl genom att förstöra deras tillvaro i Jordbromalmsskolan. Verkligen ett steg bakåt och ett slag i ansiktet mot allt som har att göra med integration, barnens rättigheter, personalomsorg.
Jag undrar också hur det kan bli billigare att bygga om Söderbymalmsskolan (vilket förmodligen inte hinns färdigt inför höstterminens start) och få extra skolskjutskostnader än att justera/kompensera hyrorna för befintliga skollokaler?
Ett mer sunt ekonomiskt tänkande borde vara att låta även högstadiet ingå i den nya Höglundaskolan som det var sagt förut. En sådan nysatsning skulle förmodligen få alla kommande mellanstadielever i Jordbro att vara kvar i sitt eget närområde och därmed minska andra kostnader för kommunen. DET skulle vara en länge efterlängtad konkret satsning på Jordbro som en kommundel med förmodade goda synergieffekter gällande boendemiljö och ett levande företagande.
Det dåliga betygsgenomsnittet anförs också som ett slags ytterligare skäl till att lägga ned Jordbromalmsskolan. Man kan ju förledas av rapporterad statistik tro att eleverna är synnerligen dåliga eller att lärarna inte kompetenta nog. Vid närmare granskning finner man att sammanräknat i denna statistik finns betygen från helt nyanlända skolungdomar till Sverige. Dessa elever kommer från HELA kommunen och får alltså sina betyg satta i Jordbromalmsskolan. Det krävs ingen större insikt att se att dessa betyg markant drar ned det totala betygsunderlaget i Jordbromalmsskolan i jämförelse med andra skolor i kommunen. Tar man ut dessa betyg ur statistiken blir plötsligt eleverna mycket bättre och lärarna riktigt professionella, särskilt med tanke på att i skolan finns ändå en stor del elever födda i Sverige med en invandrarbakgrund.
Lärare i gymnasieskolan Fredrika Bremer menar ofta att Jordbromalmsskolans betyg stämmer väl överens med verkligheten till skillnad från andra skolor, där en del glädjebetyg verkar satta. Har sådan "positiv" betygssättning att göra med att skapa en slags popularitet i skolnämnden och locka till sig fler elever och därmed mer skolpeng? Var är då rättvisan med en korrekt betygssättning när skolpengen indirekt påverkar elevantalet?
Vad som helt har försvunnit ur politikernas sinne är att det faktiskt handlar om skolbarn/ungdomar och deras rättigheter till att ha en skola i sitt närområde. Att det finns vinster i att ha nära till sin skola, sina kamrater att gå till efter skolan och känna sig trygg i sitt bostadsområde och skola.
Jag undrar om de involverade politikerna, oavsett partitillhörighet, i sina beslutsunderlag har sett till hela bilden och fått med annan viktig fakta och information som faktiskt föreligger, utöver helt eller delvis felaktig fakta och statistik som basunerats ut. Om man nu har tagit hänsyn till detta, när man skall kommentera denna information och när skall dessa frågor ställas av journalister involverade i ämnet?
Avslutningsvis, angående det jag anförde i början, så är jag mycket besviken på hur artikelförfattaren uppenbarligen inte engagerat sig i ämnet utan okritiskt återger förvrängd fakta och statisik uttalat av en politiker, medvetet eller i okunskap, uttalar sig för att passa den politiska sanning partiet företräder.

Åke Almli

Läs tidigare artikel: Nedläggningen av Jordbromalmsskolan är en del av borgarnas klass- och segregationspolitik

Nedläggningen av Jordbromalmsskolan är en del av borgarnas klass- och segregationspolitik

Nedläggningen av Jordbromlamsskolan har uppmärksammat segregationen i hela skolan och hur "det fria skolvalet", d v s att skolor ska konkurrera med varandra, slår hårt mot arbetarområden och arbetarbarn. Friskolorna har exploderat i antal medan kommunala skolor, främst i förorten dräneras på resurser. Nu vill borgarna även ge konkurrensfördelar, 3000 kr extra per elev, till nyetablerade friskolor.
Borgarna i Haninge tog chansen att föreslå nedläggning när färre än väntat valde Jordbromalmsksolan i höstens skolval. Men de 240 elever som valde skolan berövas sitt skolval.
Eleverna i Jordbromalmsskolan har i genomsnitt högre betygsgenomsnitt än elever från samma område som gått i andra högstadieskolor i kommunen. Skolresultaten har förbättrats i takt med att antalet elever sjunkit. Många upplever att det blivit mindre stökigt och att eleverna fått mer uppmärksamhet. På andra skolor där elevantalet ökat har skolresultaten påverkats negativt.
Då kommer borgarna med de ekonomiska argumenten. Men bara vad gäller Jordbro. Borgarna har inte föreslagit nedläggning av Dalarö skola trots att de har ännu färre elever. Det är tydligt att små skolor och små klasser bara passar i mer välbärgade områden där borgarnas väljare bor och deras egna barn går i skolan.
Dalarö skola har t o m undantagits fran att ta emot elever från Jordbro vid nedläggningen medan andra skolor som redan är överfulla ska ta emot. I Grund- och förskolenämndens konsekvensanalys finns scenariot att skolorna kan stoppa in elever i redan befintliga klasser. Resultatet blir rekordstora klasser där alla elever drabbas och att eleverna från Jordbromalm splittras upp.
Nämndens åtgärdsplan är en pappersprodukt som saknar varje form av verklighet eller förståelse för skolpersonalen. T e x ska eventuell oro, ångest eller sorg bland lärarna åtgärdas genom gemensam fika på tisdagar! Som om ingen skulle behöva tänka på vem som kommer hamna på övertalighetslistan det talas om. Om ett "vi och dem"-tänkande uppstår bland lärarna ska rektor svara med att förmedla en "vi-känsla"! Som om lärarna som förlorar sina elever och inte vet om de kommer ha jobb skulle stämma in i ett "ja nu lägger VI ner skolan" och blir bästa vän med kommunalrådet.
Striden om högstadieskolan i Jordbro är inte över. Kampanjen "Uppror för Jordbros framtid" mobiliserar till ännu en demonstration utanför det avgörande kommunfullmäktigemötet den 7 mars.

Demonstrera för att rädda Jordbromalmsskolan!

Klicka på bilden för högre upplösning

Protest för att rädda högstadieskolan i Jordbro - då gömde sig borgarna

De borgerliga politikerna i Grund- och förskolenämnden tvingades passera lärare, elever, föräldrar och föreningsfolk som samlats till protest utanför kommunhuset för att försvara sin högstadieskola. Men de hade flyttat nämndsammanträdet till våning 7, bakom säkerhetsdörr och inhyrda vakter för att försäkra sig att ingen kunde ta sig in.

– Nedläggningen splittrar och slår mot de som redan ligger, konstaterade Cecilia Cruzat, lärare på Jordbromalmsskolan, som talade om hur skolgången segregeras allt mer.

– Jordbromalmsskolan är en skola med bra resultat. Man spelar med ungdomarnas möjligheter om att få en bra framtid, sa vikarieläraren Åke Almli om majoritetens stängningsplaner.

– Ingen från Jordbro ska behöva bli tvungen att åka pendel för att ta sig till skolan, tyckte Josefin Andersson som själv är skolelev.

– Vi är alla mot nedläggningen, sa Abdimain Mahamud från Somaliska föreningen som nyligen anslutit sig till kampanjen.

– I december försökte borgarna lägga ner skolan utan diskussion, för de är rädda. Idag har de nämndmöte med stängda dörrar, för de är rädda, förklarade Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Lina Thörnblom.

Lina påminde om att högerpolitikerna har tvingats backa från stora skolnedskärningar tidigare, under den enorma pressen från föräldrar, lärare och elever.

Kampanjen fortsätter med siktet inställt på kommunfullmäktigemötet måndagen den 7 mars då det slutgiltliga beslutet ska tas.

Läs kommunledningens senaste krokodiltår här

Nej till fler vinstdrivande friskolor!

Borgarna i Haninge är beredda att öppna skattebetalarnas plånböcker än mer för att ge friskolor fördelar att konkurrera ut kommunala skolor. På måndagens kommunfullmäktigemöte ville kommunledningen driva igenom att friskolor som vill etablera sig i Haninge ska få en extra elevpeng på max 3 000 kr per elev under fem års tid.

– Det är uppenbart vad den borgerliga majoriteten är ute efter. Man lägger ner Jordbromalmsskolan. Samtidigt ska man lägga pengar på att underlätta för friskolor och förskolor att etablera sig, sa Lina Thörnblom, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna och visade med fakta hur de redan gör vinst utan de föreslagna konkurrensfördelarna från kommunen.

Pysslingen, som ägs av riskkapitalister, driver tre förskolor, en 1-5-skola och en 6-9-skola i Haninge, gjorde nästan 19 miljoner i vinst under 2009.

– Det vinstdrivande systemet inom utbildningen är Sverige näst intill ensamma om, förklarade Lina Thörnblom (RS) och pekade på hur t o m Tories i Storbritannien tycker att det är för extremt.

Problemet med hela skolpengssystemet är att det baseras per antal elever och inte efter elevernas olika behov eller skolors olika lokalkostnader.

Socialdemokraterna – som inte är emot vinstdrivande friskolor – och Vänsterpartiet yrkade att frågan skulle avgöras senare, vilket också blir fallet. Rättvisepartiet Socialisterna var det enda partiet som tydligt sa nej och yrkade avslag.

Bild: Lina Thörnblom talar i kommunfullmäktige

Borgarnas kupp mot Jordbro tillfälligt stoppad i kommunfullmäktige

På måndagens kommunfullmäktigemöte försökte de borgerliga partierna kuppa igenom ett nytt utvecklingsprogram för kommundelen Jordbro. Några politiker i kommunledningen stängde in sig i kommunhuset och skrev ner ett förslag. De skickade inte ut förslaget att beredas i nämnder eller de till berörda i kommundelen utan nöjde sig med att skicka ut till kommunfullmäktige en vecka innan beslut. Men där satte kommunallagen stopp för det odemokratiska kuppförsöket.

Borgarna tryckte på för att "arbetslinjen" och omvandling till bostadsrätter var det jordbroborna behövde. Däremot ansåg de inte att eleverna behövde en högstadieskola.

– Om ni med "arbetslinjen" menar regeringens misslyckade linje – att färre ska göra mer, 60 000 industrijobb som inte kommer tillbaka och att fasta jobb omvandlas till osäkra anställningar – då är det knappast det folk behöver. Många i Jordbro har inte ett jobb, de har två eller tre för att få ihop ekonomin, sa Mattias Bernhardsson från Rättvisepartiet Socialisterna.

Rättvisepartiet Socialisterna förklarade att det redan är dyrare att bosätta sig i Jordbro än i många av Stockholms stads förorter och att ombildningarna bidrar till att spä på övervärderingen av bostäder, skuldsättningen och den bostadsbubbla som kan utlösa en ny nedgång i ekonomin.

Rättvisepartiet Socialisterna argumenterade också för att det nya Jordbro Centrum som ska byggas ska vara ägt av Haninge kommun. Idag pressas butiksägarna i Jordbro av den privata fastighetsägaren med hyror som i vissa fall är högre än dem i Haninge inomhuscentrum och många har tvingats slå igen.

Den största stridsfrågan var som väntat nedläggningen av Jordbros enda högstadium, Jordbromalmsskolan, där Miljöpartiet pressades hårt eftersom de hittills vägrat uttala sig om sitt stöd för nedläggning.

– Varför försvarar ni inte de små skolorna även i Haninge? frågade Mattias Bernhardsson, Rättvisepartiet Socialisterna efter att ha citerat Miljöpartiets fagra tal om hur de värnar småskolor i olika motioner, bloggar och nyhetsartiklar runt om i landet.

– Vi tänker inte hålla igång en skola som befinner sig i finansiell nedförsbacke, svarade Miljöpartiets Anna Melker kort.

Detta svarade Mattias Bernhardsson (RS) på med fakta, att Haninge kommun gjort vinst på Jordbromalmsskolan de senaste tre åren.

Argumentet för att lägga ner högstadiet är att "för få" valt skolan, d v s 250 elever, vilket ändå är fler än andra skolor i kommunen mer välställda delar.

Mattias Bernhardsson (RS) påminde Anna Melker (MP) om att Miljöpartiet runt om i landet kritiserat att lokalytor är fasta och kontrakt långa medan elevantalet ändras hela tiden, med skolnedläggningar som resultat. Rättvisepartiet Socialisterna föreslog att skolornas lokalkostnader ska vara flexibla, d v s korta hyresavtal där skolan enbart betalar för de skollokaler de använder. Den överblivna ytan borde gå tillbaka till fastighetsägaren (kommunen) och användas till andra verksamheter.

Men Anna Melker (MP) ville inte diskutera mer.

– Jag hänvisar till mitt första öppningsanförande i kommunfullmäktige (det första någonsin!), sa hon för andra gången under sammanträdet.

Dessförinnan när Melker (MP) fick en fråga från en Vänsterpartiets Nafi Cilgin om Haninge kommer nå miljömålet om sopsortering svarade hon att hon "hänvisar till SRV". Och då är hon ordförande i Miljönämnden!

Socialnämndens nya ordförande Sven Gustavsson från Moderaterna visade också sina politiska färdigheter när Socialdemokraternas Niclas Lindberg frågade vad borgarna gör åt att barnfattigdomen ökar i Haninge. "Vi har tillräckligt att göra", blev svaret!

Det var samma form av nonchalans som ledde till att borgarnas s k "politiska vision" för Jordbro föll då det visade sig vara odemokratiskt och brott mot kommunallagen. Men hoten finns kvar och den 7 mars fattas beslut om Jordbromalmsskolan. Fram tills dess behövs stora protester och maximal press från lärare, elever och föräldrar mot politikerna.

Demonstrera vid Grund- och förskolenämndens möte, onsdag 9 februari, 17.30 utanför Kommunhuset (gamla Teliahuset, Rudsjöterassen i Handen)

"Därför demonstrerar jag på onsdag!"

På onsdag 9 februari demonstrerar vi mot nedläggningen av högstadiet i Jordbro.

17.30 Kommunhuset (gamla Teliahuset, Rudsjöterassen i Handen)
Arrangörer: Upprop för Jordbros framtid
vilket består av: nästan alla lärare och personal på Jordbromalmsskolan, lärare och fritidspedagoger på Lundaskolan; fritidsledare på Ung 137 och Jordbrogården; personal på Lugna gatan, parkleken och moskén (IKUS); föreningen Träffen, Somaliska föreningen och X-cons; kommunfullmäktigeledamöter för Rättvisepartiet Socialisterna; samt nästan alla butiksägare i Jordbro centrum.
"Därför demonstrerar jag på onsdag!"

Abdimain Mahamud
Somaliska föreningen
"För att stoppa nedläggningen av högstadiet. Skolan fungerar bra och barnen trivs där"

















Annelie Andersson
Kock
"För att politikerna ska lyssna. Nedläggningen är odemokratisk. Alla barn har rätt till en nära skola. Jordbrobornas "valfrihet" har avskaffats. Vi måste protestera!"

Ali Nur
Ungdomsledare, jobbat som droginformatör
"För mina barns framtid, de är uppvuxna här. Det är lättare och tryggare för oss föräldrar när barnen går på en nära skola."

Demonstrera för att rädda högstadiet!

Klicka på bilden för att se texten större

80 på möte för att rädda högstadiet i Jordbro

Nätverket ”Uppror för Jordbros framtid” hade sitt första stormöte i Jordbromalmsskolans aula med 80 deltagare.

Många ungdomar, elever, föräldrar, lärare och folk från föreningslivet slöt upp. Inriktningen var tydlig – skolan ska räddas.
Förutom representanter från Rättvisepartiet Socialisterna (RS) – som deltar i kampanjen – var även Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på plats för att uttrycka sitt stöd till kampanjen.
Mötet totalsågade politikernas argument om att det hela rör sig om en lokalkostnadsfråga.
På mötet beslutades om att ha en demonstration utanför grund- och förskolenämndens möte den 9 februari, samt en demonstration utanför kommunfullmäktige den 7 mars, när det slutgiltiga beslutet ska fattas.
– Det går att förändra saker och ting när folk bara vill, titta bara på Tunisien, sa läraren Ali Altinkaynak och hoppades på en 500 personer stark demonstration den 7 mars.
Alla på mötet tog också varsitt papper med kontaktuppgifter till samtliga ledamöter och ersättare i grund- och förskolenämnden, för att kunna pressa dessa att ändra sig om beslutet att lägga ner Jordbromalmsskolan.
– Kamp lönar sig, vi har besegrat kommunledningen förr! berättade Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Lina Thörnblom om skolstrejkerna och demonstrationerna 2007 som tvingade politikerna att skjuta till över 50 miljoner till skolan och avskaffandet av skollunchavgifter 2006.
En arbetsgrupp bildades för att verkställa stormötets beslut – att göra en kampanjplan för mobilisering inför demonstrationerna, skriva en debattartikel till de stora tidningarna samt att kräva att nämndmötet ska hållas öppet och inte slutet.
Mötet diskuterade inte bara Jordbromalmsskolans framtid utan att det även krävs kamp för upprustning av hela Jordbro – centrum, service och bostäder.
RS Jordbro

Från vänster: Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson och läraren Ali Altinkaynak

Kom och diskutera Jordbros framtid!

Klicka på affischen för större bild

Elev- och lärarprotester utanför extrainsatt kommunfullmäktige: Rör inte vår skola!

Nätverket ”Uppror för Jordbros framtid” samlade ett 70-tal lärare, föräldrar och elever på demonstrationen till försvar för Jordbromalmsskolan utanför det extrainsatta kommunfullmäktigemötet i frågan den 18 januari. På demonstrationen var det ”öppen mick” så en rad lärare och elever gick upp och talade.

Läraren Cecilia Cruzat framhöll att barnen är vår framtid och det är dem det måste satsas på.

Föräldern Annika berättade att hennes dotter går i aspbergerklassen som idag fungerar väldigt bra. Men nu är dottern väldigt förtvivlad och förstår inte hur de kan bestämma att det inte ska finnas en närskola.

Läraren Carita Bagheri sa att det finns stora fördelar med en mindre skola, att man kommer varandra närmare.

Elevaktivisten Jim Nunez berättade att han aldrig varit intresserad av politik förut men att nedläggningshotet mot skolan fått honom att nu bli intresserad av hur saker och ting hänger ihop.

Kuratorn Elisabeth Kling underströk vikten av den samlade kompetensen man har upparbetat bland Jordbromalmspersonalens team. Den kommer oundvikligen splittras upp vid en nedläggning.

Läraren Houshmand Bagheri, sa att pendeltåg till skolan inte är ett alternativ.

Kampanjledaren Ali Altinkaynak, också lärare, frågade vad det är för "valfrihet" att köra över de 240 barn och familjer som har valt Jordbromalmsskolan.

Kommunfullmäktigeledamoten Mattias Bernhardsson, från Rättvisepartiet Socialisterna, höll i demonstrationen och peppade med kampexempel på hur skolor tidigare räddats genom protester.

Gilbert de Wendel (M), som fram till nyligen var kommunstyrelsens ordförande, kom förbi och ropade ”Nej!” på frågan om skolan skulle vara kvar. Han ville inte stanna och lyssna på vad lärare och föräldrar hade att säga men sammanfattade sin egen syn i frågan med orden ”Man kan inte få allt man vill ha”.

Kommunfullmäktigedebatten startade med inledning från den nya kommunstyrelseordföranden Martina Mossberg, moderaterna, som fram till januari varit ordförande för grund- och förskolenämnden och ansvarig för den den dåliga hanteringen av fallet Jordbromalmsskolan. Hon talade nästan inget om skolan utan om allmänna fraser som ”Haningeandan” och ”Varumärket Jordbro”.

Robert Noord från Socialdemokraterna följde därpå och poängterade frågans allvar, att det har aldrig förut varit ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte på oppositionens begäran. Han koncentrerade sig på att ifrågasätta högerns taktik, att vara helt tysta om detta under hela valrörelsen och sedan gå ut med ett pressmeddelande den 3 december över nämndens huvud med rubriken ”Jordbromalmsskolan läggs ner” - innan ett beslut ens är fattat.

Varje gång Martina Mossberg (M) pressades med konkreta argument och fakta av sina motståndare svarade hon att ”det krävs mod i politiken”.

Nafi Ciglin från Vänsterpartiet replikerade med att det inte är modigt att lägga ner skolor.

Raymond Svensson från Centerpartiet överträffade Mossberg (M) i frågan om högerns ”mod”. Han sa: ”Det finns en gräns – nu måste vi agera” som om det vore olydiga barn han talade om när det är 240 barn som förlorar den skola de har valt och en kommundel som blir helt utan högstadium.

Peter Olevik Dunder, Folkpartiet, liknade Jordbro vid glesbygden vilket upprörde Mattias Bernhardsson (RS) och andra ledamöter från Jordbro där det bor 10 000 invånare.

Ulla Gisslar (S) redogjorde för hur resultaten bland eleverna på Jordbromalmsskolan står sig riktigt bra i jämförelse med andra skolor, att de t om har bättre betyg än de som väljer andra skolor. Haningeelever väljer inte bara bort Jordbromalmsskolan utan Haninges skolor överhuvudtaget, till förmån för skolor i Stockholm eller åt det hållet. Flera ledamöter påpekade att många elever på Jordbromalmskolan hämtar syskon på förskola eller handlar efter skolan och detta blir mycket svårare om de går i skola i annan stadsdel.

Rättvisepartiet Socialisternas Mattias Bernhardsson slog hål på de falska argumenten borgarna använt. Påståendet att 240 elever är för få motbevisades lätt då han pekade på flera andra skolor i mer välställda områden är ännu mindre utan att det ses som ett problem. Påståendet att "man måste vara effektiv med lokalkostnader" visade Mattias med borgarnas lösning vara raka motsatsen då nya Höglundaskolan byggs för att "någon gång i framtiden" kunna rymma upp till 1000 elever - det logiska är att göra den nya skolan till en F9-skola från starten som Rättvisepartiet Socialisterna driver på för. Borgarnas stora ord om att utöka bostadsbeståndet fick också svar på tal då Mattias Bernhardsson (RS) visade hur skolan påverkar hela kommundelens utveckling. Skanskas senaste rapport slår fast att närheten till skola är det viktigaste familjer tittar på när de bedömmer om de ska flytta till ett område.

Efter protesterna och kommunfullmäktigemötet står det klart att högstadiet fortfarande kan räddas. Det finns tvivel även bland borgerliga ledamöter. Kampanjen kommer att fortsätta med stormöte nästa vecka, fler som ansluter sig till uppropet och nya protester.

Elin Gauffin

"Uppror för Jordbros framtid"

”Uppror för Jordbros framtid” sprids som en löpeld. Från vänster: lärarna Houshmand Bagheri, Ibrahim Baki, Moha Mohand, Jonas Lundin, eleven Jim Nu­nez, lärarna Åke Almli, Carita Bagheri, Ali Altinkaynak och Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson.

Kampen för att rädda högstadiet i Jordbro fortsätter. Det nystartade ”Uppror för Jordbros framtid” mobiliserar till demonstration utanför det extrainkallade kommunfullmäktigemötet på tisdag den 18 januari (kl 18.30 vid kommunhuset i Handen), ett möte som enbart ska handla om skolorna i Jordbro. Den borgerliga kommunledningen (M, FP, C, KD och MP) vill lägga ner Jordbromalmsskolan och pressa in eleverna i andra redan trångbodda skolor. Personal på Ribbyskolan befarar att klasstorlekarna kan öka från dagens snitt på 28 elever per klass till mellan 33 och 38 (!) elever per klass.

Förra gången Jordbromalmsskolan var hotad av nedläggning ville de ansvariga (då Socialdemokraternas kommunledning) klämma in eleverna i andra eftersatta skolor och öka segregationen med två upptagningsområden i Jordbro, nord och syd. Efter protester från föräldrar, personal och elever backade politikerna och tvingades lyssna. Resultatet var att en ny F9-skola skulle byggas. Men nu säger borgarna att den nya Höglundaskolan, som ska stå klar 2013/1014, ska vara utan högstadium trots att Jordbro är en av de största kommundelarna.

Martina Mossberg (M), den avgående ordföranden i Grund- och förskolenämnden och nu tillträdande kommunalrådet, talar om att nedläggningen är en effekt av ”valfriheten”, att många valt skolor utanför Jordbro. Den så kallade valfrihetsreformen, som en S-ledd regering genomförde med stöd från M, tvingar skolor att konkurrera med varandra, med skolnedläggningar och orättvis resursfördelning som resultat.

– De 250 elever som valt att gå här ska väl också har rätt till sitt skolval, säger Carita Bagheri, lärare på skolan sedan tolv år tillbaka.

Många lärare säger att när det blir färre elever i klasserna känner de sig tryggare och de kan få den hjälp och uppmärksamhet de behöver.

Trots att politikerna skurit ner år efter år och baktalat både kommundelen och skolan har meritvärdena ökat. Personalen har en unik kompetens. Jordbromalmsskolans högstadium har utsetts till bästa högstadiet i kommunens enkät under tre år i rad, t ex bäst trivsel, trygghet och inlärning på lektionerna.

– Vi kräver att den nya Höglundaskolan ska ha ett högstadium, att Jordbromalmsskolan ska stå kvar fram till dess och att all skolpersonal ska få vara kvar, säger Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson, en av initiativtagarna till kampanjen ”Uppror för Jordbros framtid”.

Kampanjen är ett upprop med krav på upprustning av hela Jordbro, den kommundel i Haninge som är mest drabbad av högerstyret. Exemplen är många; vårdcentralen har förlorat 10 anställda; barngrupperna är för stora; bostädernas underhåll är kraftigt eftersatt; det satsas för lite på ungas fritid och föreningslivet; Jordbro centrum förfaller medan butiksägare tyngs av allt högre hyror och många har tvingats slå igen.

Bara på ett par veckor har ett femtiotal ställt sig bakom uppropet; lärare på Jordbromalmsskolan; fritidsledare på Ung 137 och Jordbrogården; personal på Lugna gatan, föreningen Träffen, parleken och moskén (IKUS) samt nästan alla butiksägare i Jordbro centrum.

Nu sprids uppropen som en löpeld. Uppror för Jordbros framtid bjuder in alla till stormöte i Jordbromalmsskolans aula tisdagen den 25 januari för att diskutera situationen i Jordbro. Kampanjen kräver att högstadiet ska vara kvar, levande centrum och trygga gator, upprustning av vård, omsorg, bostäder och service samt att Jordbros framtid ska avgöras genom samråd med boende, anställda och brukare. Högstadiet i Jordbro har räddats tidigare, också uppemot 100 lärarjobb i Haninge. Men det krävs, då som nu, stora kampanjer med demonstrationer och strejker, där alla berörda behöver engagera sig för att det ska få effekt.

RS Jordbro

Skolstrejk på Jordbromalmsskolan

Igår strejkade högstadielever på Jordbromalmsskolan i Haninge under parollen "Rör inte vår skola". Beskedet att elever och lärare ska klämmas in på andra skolor till hösten har mötts av stor vrede. Stormötet på skolan förra veckan, skolstrejken i går eftermiddag och demonstrationen utanför kommunfullmäktige på kvällen har satt press på kommunledningen. Fler aktioner är att vänta innan sista ordet är sagt.

Mossberg (M) allt mer pressad av protesterna mot nedläggning av Jordbromalmsskolan

Blivande kommunalrådet i Haninge Martina Mossberg (M) var klart pressad av protesterna mot nedläggningen av Jordbromalmsskolan vid gårdagens kommunfullmäktigemöte.
Se TV4-inslaget här

Stormöte i Jordbro pressade borgarna: Stoppa nedläggningen av vår skola!

Cynthia Gomez Rojas (RS) talar

Joel Eriksson (RS) talar

Politikerna i för- och grundskolenämnden mötte under torsdagskvällen en massiv uppslutning av föräldrar, personal och elever i Jordbromalmsskolan. Mötet som var tänkt vara en information om hur nedläggningen av skolan skulle gå tillväga blev snabbt en utskällning av politikerna, och Martina Mossberg (M) i synnerhet. Aulan var fylld till bredden, och ganska snabbt kom frågorna att hagla om varför just Jordbros högstadium ska läggas ner, speciellt när eleverna och föräldrarna som går där är nöjda.
- Jordbro har 10 000 invånare! Var det någon som hörde i valrörelsen att skolan skulle läggas ner? Politikerna ljuger, vi kommer att kämpa för att skolan ska vara kvar!, inledde en av lärarna frågestunden som snabbt gick över till en ren utskällning av politikernas nedmontering av Jordbro.
En väldigt upprörd mamma fortsatte:
- Om ni ännu inte fattat beslut, vad gör ni då här? Ni trodde att det bara var att komma hit och informera oss, att vi inte bryr oss. Men ni har fel! Vi har valt Jordbromalmsskolan, och vi kräver att skolan ska vara kvar!
Socialdemokraternas vice ordförande i nämnden gav i inledningen ett oklart besked om de var för eller mot en nedläggning av skolan. Anmärkningsvärt är att stängningen av skolan i själva verket ska ske innan det tas upp i kommunfullmäktige. Den 14:e december tänker den moderatledda alliansen rösta igenom att stoppa elevintaget för åk 6 till jordbromalmskolan. Intaget till högstadieskolorna som nu förtiden är från åk 6 sker till slutet av februari.
Men det är först på fullmäktige i mars som beslut ska om skolan ska avvecklas. Ett taktiskt sätt för att se till att både föräldrar och fullmäktige endast ska acceptera läget. Droppen rann till slut över för de lärare som suttit tysta under mötet när Martina Mossberg (M) klagade på att det är för få lärare och att de inte är utbildade. I verkligheten har Jordbromalmsskolan en av de bästa utbildningsnivåerna på sina lärare. En mamma till ett barn med ett syndrom var kanske mest upprörd av dom alla:
- Jordbromalmskolan har en specialklass för barn med asbergers, den här skolan är den enda i kommunen där barnen slipper sitta med i helklass i de flesta ämnena. Vad ska hända med dessa barn nu?! Har ni överhuvudtaget gjort någon konsekvensanlys av det här?
- Har ni räknat vad det kostar när 200 elever väljer en skola utanför kommunen och kostnaden för busskort för dessa? När ni pratar om att det saknas pengar så ljuger ni! Ni planerar ju att sänka skatten!
Mötet avslutades först vid niotiden, men upprörda elever och föräldrar stannade kvar för att fortsätta försöka få Martina Mossberg och politikerna att tänka om. Samtliga elever och föräldrar kommer på demonstrationen på måndag, detta var bara rond ett. Och om Martina Mossberg och Moderaterna trodde att Jordbros befolkning vänt ryggen till Jordbromalmsskolan efter åratal av nedskärningar så trodde de fel. Kampen fortsätter - Jordbromalmsskolan ska vara kvar tills en ny F-9 skola står färdig i Jordbro!
Joel Eriksson, ersättare för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge, sparade inte på krutet:
- Martina Mossberg, du ljuger! För två år sen stod du tillsammans med S och lovade en ny F-9 skola i Jordbro. Vad var det löftet värt? Ingenting. Nu påstår du att klasserna är för små och det saknas pengar. Men ni ger 40 miljoner i skattesänkning till de välståendK. Ni stjäl pengarna från barnen i Jordbro. Hur kommer det sig att beslutet ska tas i kommunfullmäktige först när beslutet redan är fattat? Kallar du det för demokrati?
- Jag vägrar att sätta mina barn i * (*= en annan skola som nämndes), de säljer knark på den skolan. På Jordbromalm säljs inget knark! Det är en trygg och bra skola!, sa en förälder på mötet.
Kampen fortsätter, kom och demonstrera på måndag utanför kommunfullmäktige. Vi samlas kl 17.00 på Poseidons torg vid Haninge C. Slut upp!

Rör inte Jordbromalmsskolan!

Till personal, elever och föräldrar:
Rättvisepartiet Socialisterna stödjer fullt ut kampen för att Jordbromalmsskolan inte ska läggas ner. Jordbromalmsskolan har varit bäst i test bland Haninges högstadieskolor tre år i rad. Personalen är uppskattad och omtyckt. Det är en skola värd att kämpa för. Ansvariga för elevbortfallet är politikerna som införde systemet med konkurrens mellan skolor och de politiker som skurit ner på verksamheten år efter år trots kommunens enorma överskott.
Förra gången Jordbromalmsskolan var hotad av nedläggning ville de ansvariga (då Socialdemokraternas kommunledning) klämma in eleverna i andra eftersatta skolor och öka segregationen med två upptagningsområden i Jordbro, nord och syd. Efter protester från föräldrar, personal och elever backade politikerna och tvingades lyssna. Resultatet var att en ny skola skulle byggas. Vi kräver, nu som då att alla, inklusive högstadiet ska få gå på den nya skolan! Fram tills dess måste den gamla skolan stå kvar - ingen ska behöva splittras från sina vänner och lärare eller förlora kontinuiteten i skolarbetet.
Det lönar sig att kämpa. Elevkamp stoppade skollunchavgiften på gymnasiet 2005 och räddade 100 lärarjobb 2008. I Göteborg lyckades eleverna på Biskopsgårdens folkhögskola stoppa en planerad nedläggning.
Vi i Rättvisepartiet Socialisterna har kämpat för Jordbromalmsskolan och den nya skolan i Jordbro i flera år. Vi ger er allt stöd ni behöver för att försvara skolan, jobben och den otroligt värdefulla kompetens som byggts genom år av hårt arbete.
Lina Thörnblom
Kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge