Inspirerande kvinnokamp i Rojava

Kimmie Taylor (RS Haninge) rapporterar från Rojava. Detta är hennes första artikel. Läs hennes tidigare "8 mars-hälsning från Rojava"
- - -

I början av mars blev jag inbjuden till att besöka det huvudsakliga kurdiska området i Syrien, Rojava, av en organisation vid namn The Foundation for the Free Women of Rojava (stiftelsen för fria kvinnor i Rojava). Jag ordnade omedelbart en insamling till dem bland mina vänner och min familj, och på blott en vecka samlades 20 000 kronor in.

YPJ-kämpar berättar

Min första dag i Rojava var en perfekt introduktion till den kvinnliga kampen – Internationella kvinnodagen. Derbesis gator fylldes med kvinnor – unga, gamla, araber och kurder – som tågade på gatorna med slagord som ”Kvinnor! Liv! Frihet!”. Kvinnornas samhälleliga polisstyrka organiserade demonstrationen. Barnen var iklädda små YPJ-uniformer för att representera deras bröder och systrar som strider på frontlinjen. Tåget avslutades på ett stort fält där tal hölls om kvinnornas revolution, om hur kvinnor kommer med i utveckligen av sina egna och varandras liv och om egenmakt.

Dagen efter besökte jag stiftelsens sjuk- och hälsovårdscenter i Qamishlo, som bestod av en läkare och fyra andra arbetare som hade blivit upplärda av läkaren om sjukvårdsfrågor i relation till kvinnor, barn och krig. Alla är volontärarbetare. Doktor Ronahi är europé, men har vigt sitt liv åt denna kampen efter att ha spenderat åratal på frontlinjen, där hon försåg de sårade i striderna med sjukvård.

Nu arbetar hon på centret utan lön och lär upp nya kvinnliga arbetare. De vårdar åt omkring trettio kvinnor och barn varje dag fram tills centret stänger klockan 14. Då beger hon sig ut till frontlinjen för att fortsätta arbetet. Detta center är det billigaste stället för kvinnor och barn att träffa en allmänläkare – vissa går från sina byar i timmar för att nå denna plats, den enda som de har råd med.

– Vi tar betalt 13 kronor per besök, men då ingår mediciner om det finns tillgängligt. Andra kliniker och sjukhus tar över 65 kronor i betalt per besök plus medicin som kostar omkring 40 kronor, berättar Ronahi, och fortsätter:

– Vi är under embargo från alla håll. I syd från Daesh, i norr från Turkiet som har stängt gränserna för handel för flera år sedan, och i öst från irakiska Kurdistan. Kurdistans regionala styre i Irak (KRG) har blockerat Rojava ända sedan massakern i Shingal, där de har stängt gränserna för folk och i en ökande grad även för handel. Så nu måste vi improvisera med medicinen, där jag själv får blanda ihop dem. 

– Vi har också mycket medicin som ska hit som är i Tyskland, men så länge embargot från KRG råder kan vi inte få hit det. Inget antal av individuell smuggling av små paket kan tillgodose det behov som Rojava har.

Jag fick senare tillfälle att intervjua en grupp kvinnor från YPJ (Kvinnornas försvarsenhet), varav alla är i 20-årsåldern:

– Vi är ofta i frontlinjerna och strider. För ett år sedan körde jag ett artillerifordon strax bakom fronten när Daesh omringade oss och kastade en typ av brandbomber mot oss. Jag brändes över hela kroppen, och granatsplitter fastnade i kroppen, i mina ben och i ett av ögonen.  

– Vi kan förstå att folk flydde härifrån när Daesh först svepte fram, då folk var rädda och behövde fly till trygghet. Men nu skyddar vi alla möjliga människor, bland annat många araber som har flytt Daesh från Raqqa.

Många av dem har även gått med i YPG/YPJ. Den här kampen angår alla, inte bara kurderna.

 – YPJ vill inte ha något krig, men vi försvarar kvinnokampen och idén om demokratisk konfederalism. Vi kämpar för att alla människor här ska få ett bättre liv. 

Kampen här är väldigt sammankopplad mellan olika grupper och det är viktigt för alla antikapitalister och socialister att stödja deras kamp.

Mer rapporter kommer inom kort. ■

Läs Kimmie Taylors rapportage från flyktinglägren vid Syriens gräns från augusti 2015:
> Första artikeln: "Vi hoppas alla kunna återvända hem"
> Andra artikeln: "Alla har släktingar som dött i kampen mot IS"
> Tredje artikeln: "IS tag allt ifrån oss"

Läs också:
> Insamling till CWI!

Hundratals taxichaufförer strejkade för kollektivavtal

Protesterar mot slavvillkor • 200 taxibilar i kortege till landstingshuset

Fackkämpen Allonias Sebhatu från Taxiklubben håller tal

Idag strejkade hundratals taxichaufförer i Stockholm för rätten till kollektivavtal och MBL. Upp till 200 taxichaufförer blockerade centrala gator i en historisk kortege av bilar. Ytterligare några hundra har ställt sina bilar idag i protest mot slavvillkoren. Kraven riktas mot både landstinget som upphandlar till lägsta pris och Fågelviksgruppen (äger 020 och Taxi Kurir) som dumpar lönerna.

– Sedan 2008 har våra löner sänkts med 35 procent. Bara sedan februari i år har vår löner sänkts med 14 procent. Många tvingas jobba 230 timmar för att knappt få ihop till hyra och räkningar. En förare har redan arbetat ihjäl sig, berättade fackkämpen Allonias Sebhatu från Taxiklubben. 

Många oorganiserade chaufförer gick med i Transport.

– Piloterna strejkade och de vann. Vi måste organisera oss, ropade en chaufför. 

Inom loppet av några minuter har medlemskorten till Transportarbetarförbundet tagit slut.

– Vi kör trötta varje dag, varje natt. Vi kräver att Arbetsmiljöverket agerar mot Fågelviksgruppen. Vi kräver att politikerna i landstinget ställer krav på kollektivavtal!, dundrade Allonias strax innan chaufförerna hoppade in i sina bilar och vilka radade upp sig och begav sig i en långsam kortege genom centrala Stockholm. 

– Taxikampen för kollektivavtal har pågått sedan 2013. Vi har haft demonstrationer med fem personer ibland. Men nyckeln är att aldrig ge sig, berättar Allonias. 

Vänsterpartiet har drivit taxichaufförernas krav i Stockholm läns landstingsfullmäktige och Rättvisepartiet Socialisterna har drivit detsamma i Haninge kommunfullmäktige.

Mattias Bernhardsson (RS)

– Allonias och de andra i Taxiklubben har outtröttligt värvat chaufförer mellan sina långa arbetsdagar, på vägar och taxifik på alla dygnets tider, berättar Mattias Bernhardsson som stött chaufförernas kamp i flera år och drivit deras krav på kollektivavtal i upphandlingar i Haninge kommunfullmäktige där han sitter vald för Rättvisepartiet Socialisterna (RS).

Vid landstingshuset

Vid landstingshuset, som i princip var omringade av taxibilar, skyndade borgerliga politiker i Trafiknämnden och färdtjänstberedningen förbi demonstrationen med blicken i marken. De såg chockade ut. Sedan fortsatte chaufförerna till Taxi 020:s kontor och en delegation stegade upp med sina krav.

Facken måste ta fighten!

Idag tjänar en direktör i ”näringslivet” hela 77 gånger mer än en lågavlönad kommunalare

Av Per Olsson
- - -

Det börjar hetta till i avtalsrörelsen. Arbetsgivarna och Allianspartierna har gått till offensiv mot löner och anställningsvillkor. Regeringen svarar lönesänkarnas och SKL:s skambud med en talande tystnad. Det kommer att krävas en vilja att ta fajten fullt ut med mobilisering på arbetsplatserna och strejkförberedelser för att facken ska lyckas få igenom sina avtalskrav.

I förhandlingarna mellan Facken inom industrin (IF Metall, GS, Livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges ingenjörer och Unionen), som har krävt ett ettårigt avtal på  2,8 procent utan låglönesatsning, och arbetsgivarna har de så kallade opartiska ordförandena (OpO, medlare) trätt in.
I veckan lade OpO ett första förslag som facken var positiva till, trots att OpO föreslog ett tvåårigt avtal och att inget nämndes om nivåerna. Arbetsgivarna (Teknikföretagen) sade dock nej med samma motivering som tidigare – löneökningarna måste ligga långt under en procent.
Teknikföretagen ser Finland som modell, där det usla centrala avtal som slöts gav löneökningar som låg under 0,5 procent. De rekordlåga löneökningarna följdes sedan av flera politiskt beslutade försämringar (läs mer på sidan 12).
Nu är bollen åter hos Opo som inom kort väntas lägga fram ett nytt förslag. Facken inom industrin hävdar fortfarande att deras avtal ska vara ”normen”. Men det är ett måste för andra fack att slå igenom det lönetak man vill sätta.

”Sveriges ekonomi utvecklas väldigt bra. För 2015 bedöms BNP-tillväxten ha blivit 3,6 procent, vilket är den högsta tillväxttakten på över fyra år – högst i Norden och dubbelt så hög som i Tyskland”

Det finns alla förutsättningar för en facklig offensiv i avtalsrörelsen under samlingsrubriken: Nu är det vår tur! Industrin gör stora vinster och aktieutdelningarna blir rekordstora. ”Sveriges ekonomi utvecklas väldigt bra. För 2015 bedöms BNP-tillväxten ha blivit 3,6 procent, vilket är den högsta tillväxttakten på över fyra år – högst i Norden och dubbelt så hög som i Tyskland”, enligt finansminister Magdalena Andersson (S) i Dagens Industri i januari i år.
Under flera år har arbetarna – i synnerhet arbetarkvinnor – halkat efter alla andra grupper. Idag tjänar en direktör i ”näringslivet” hela 77 gånger mer än en lågavlönad kommunalare. Samtidigt växer avståndet till tjänstemännen.

"SKL styrs numera av de rödgröna. Men efter maktskiftet har SKL blivit snäppet värre än Svenskt Näringsliv"

Nu har det dessutom avslöjats att arbetsgivaren, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) systematiskt har hållit nere lönerna för Kommunals medlemmar.

– När vi granskar lönestatistiken bakåt i tiden ser vi att våra medlemmar inte har fått ut de löneökningar vi och arbetsgivarna har kommit överens om i det centrala avtalet. Det fattas alltid 0,5-0,8 procent jämfört med siffran i det centrala avtalet, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund till Arbetet den 8 mars. 

Detta har i sin tur fått Kommunals ledning, som känner pressen efter alla skandaler som har resulterat i att 14 000 medlemmar har lämnat, att överväga lägga ytterligare cirka 150 kronor till de begärda lönehöjningar på minst 661 kronor i månaden i snitt till heltidsanställda och 400 kronor mer till undersköterskor. Egentligen behöver Kommunal  lägga ett bud på minst 1 000 kronor mer för att börja hämta igen en del av vad man har förlorat.

8 mars-hälsning från Rojava

Foto: Kimberly Taylor

– Igår [7 mars], efter otaliga hinder, korsade jag gränsen till Rojava. Jag är helt säker, det finns inget att oroa sig för, hälsar Kimmie Taylor (RS Haninge) från Derbesi.

De tre självstyrande kantonerna (distrikt) i Rojava samt dess försvarsstyrkor YPG (folkets försvarsenheter) samt YPJ (kvinnornas försvarsenheter) har stått för det hårdaste motståndet mot högerextrema Daesh (islamiska staten).
Rojavas konstitution fastställer alla etniska gruppers rättigheter och deltagande i självstyret på lika villkor. Barnäktenskap har förbjudits och kvinnor står i främsta ledet i både de väpnade försvaret och i självstyret. Administrationerna är delade och måste alltid bestå av lika många kvinnor som män.

Foto: Kimberly Taylor

– Internationella kvinnodagen i dag var den enskilt mest inspirerande händelse jag någonsin har bevittnat. Tusentals kvinnor gick på gatorna unisont ropandes "Frihet! Kvinnor! Liv!" Vi samlades i slutet för en stor festival, där kvinnor från regeringen [Rojavas regering], från kvinnoorganisationer och från YPJ höll tal som fick publiken att vråla av spänning. Jag tog hundratals bilder och hade hundratals bilder tagna av mig. Folk kramade och kysste mig hela dagen, de är så glada över att ha utlänningar här som stöder deras sak, berättar Kimmie.

Kimmie Taylor reste först till Irak för att delta i delegationen för "The Foundation of the free women in Rojava". Konferensen hålls för att diskutera aktuella frågor och framtida mål för organisationen. I förrgår tog hon sig in i Rojava, där hon ska besöka några av organisationens projekt och lämna över de pengar som på kort tid samlades in i Sverige (20 000 kr) för dessa:
• Kvinnokliniker - med målet att ha en i varje stad.
• Kvinnokooperationer - Kvinnorna utvecklar koncepten för dessa kooperativ baserat på deras kunskaper och erfarenheter, så att de kan börja arbeta utanför hemmet och bidra till att bygga kvinnornas ekonomi på den sociala skalan.
• Förskolor - För att erbjuda barn utbildning baserat på alternativ, demokratiska och jämlika modeller av samhället och som även kommer att erbjuda speciell utbildning för barn med traumatiska upplvelser.
• Parker för kvinnor - Kvinnor har generellt inte växt upp med tanken att gå ensamma till offentliga platser för att komma ifrån oro och utveckla nya tankar. Nästa steg för parkerna är att det ska finnas psykologiskt stöd , platser för samtal och möten, ett kvinnocafé och kulturella aktiviteter.
• Kvinnobyar - Som erbjuder en fristad för änkor och frånskilda kvinnor och liknande. Kvinnorna som bor i byn blir involverade i byns uppbyggnad och varande från ögonblicket de bestämmer sig för att bo där.
• Förbättring av flyktinglägren i Newroz och Sinjar - För att förbättra den psykiska, ekonomiska, hälsomässiga situationen samt utbildning för kvinnor.
- Seminarier för psykisk och fysisk hälsa och hygien under svåra förhållanden.
- Öppnandet av ett "kvinnotält" för speciella undersökningar av kvinnor (som gynekologiska undersökningar, cancerkontroller o.s.v)
- Förbättring av de redan existerade systationerna med ytterligare symaskiner, tält och material (som tyger, nål och tråd o.s.v)
- Kurser för att lära sig läsa och skriva. Inom alla yrkesområden blir intresserade kvinnor utbildade genom seminarier och praktik för att professionalisera deras kunskap.

Kärlek, värme och kamp på internationella kvinnodagen

Kristel och Vanessa presenterar Lina Rigney Thörnblom (RS) på
Långholmens Folkhögskola

Årets 8 mars-firande i Stockholm började för vår del på morgonen då Lina Rigney Thörnblom, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge, gjorde en presentation av socialistisk feminism på Långholmens Folkhögskola. ”Intressant, många ämnen, statistik och exempel” tyckte en av åhörarna som sedan gick vidare till en rad av feministiska punkter som elever på skolan ordnat.

Klockan 16.30 i Gamla Stan var det dags för Studenter mot Rasism som hade bjudit in talare från sex olika organisationer till ett torgmöte.

Noah Roxell och Anna Ek från Studenter mot Rasism (StMR) höll ett starkt öppningsanförande om tidigare generationers kvinnokamp och hur mycket som finns kvar att göra.
Lina Rigney Thörnblom från Rättvisepartiet Socialisterna talade mot nedskärningar och privatiseringar i kommunerna samt om behovet av gemensam kamp mot förtrycken – för socialistisk feminism.
Farkhonde Ashena från Arbetarnas Röst varnade för högerns lönesänkningsoffensiv och om sina erfarenheter från Iran.
Judith Munoz höll ett gripande tal om mordet på hennes vän, miljö- och ursprungskämpen Berta Cáceres i Honduras, i förra veckan.
Lina Westerlund, ordförande för LR Stud Stockholm, talade om behovet av organisering och att ta vara på varandras olikheter.

Noah Roxell och Anna Ek från Studenter mot rasism

Sedan tågade de 60-talet deltagarna iväg i en livfull demonstration till Norra Latins skolgård för att ansluta till 8-marskommitténs demonstration.
Denna var mindre än ifjol, men vad som var glädjande var att den dominerades av unga tjejer. Sång, dans och musik i ett stort hav av uppemot 2 000 personer där värmen och kärleken kändes på flera meters avstånd och alla som var där visste varför de var där: För att visa att kvinnokampen aldrig kommer att ta slut, att vi kvinnor aldrig kommer att ge upp förrän vi lever i ett jämställt samhälle där vi får lika lön och behandlas lika och ett samhälle där vi aldrig behöver känna oss oroliga eller rädda när vi kliver ut genom dörren varken på mornarna eller på kvällen.

8 mars-kommitteens demonstration

Demonstrationen tågade genom staden hela tiden skrikandes ”Kvinnokamp – klasskamp” och ”Våra kroppar våra val – vi vill inte ha era jävla ideal”.
Väl framme vid Raol Wallenbergs torg var kurdiska kvinnoföreningen AMARA:s Ferah Bozcali den första talaren. Från att ha börjat med att tala om Daesh (Islamiska staten) som mansdominansen i dess naknaste form och Turkiets AKP som vill skicka kvinnor tillbaka till medeltiden vände hon och avslutade med hyllningar till den pågående kvinnokampen. Även Lisa Palm från Feministiskt Initiativ och Johanna Granbom från Ung Vänster var antikapitalistiska i sina tal.

Västerhaninges hushåll får flygblad om facklig strid för kollektivavtal

Igår delade Rättvisepartiet Socialisterna ut flygblad till 2400 hushåll i Västerhaninge, för att berätta varför partiet stödjer Livsmedelsarbetarförundets krav på kollektivavtal samt blockad av Paus Bagarstuga. Hälften av Västerhaninges hushåll har alltså fått flygblad och utdelningen fortsätter under veckan. Flygbladets syfte är att informera om vilka löner och villkor som borde gälla och varför kollektivavtal är viktigt.

Här är flygbladet:

"God dag yxskaft-svar" på vår motion mot mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn

Tjänstemännens remissvar på RS motion liknar politiskt beställningsverk • De styrande politikerna minskar stödet till Haninge kvinnojour

Av Mattias Bernhardsson
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - - 

Under våren kommer Rättvisepartiet Socialisternas motion, "Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn", upp till diskussion och beslut i Haninge kommunfullmäktige. Ett av de 19 åtgärdsförslagen i motionen, att trygga finansieringen från kommunen långsiktigt, beslutades redan några veckor efter motionen lämnades in, efter nästan 10 års press från bland annat Rättvisepartiet Socialisterna och kvinnojouren.
Men samtidigt minskar kommunen anslagen till kvinnojouren. Och övriga åtgärdsförslag ämnar de styrande i S, MP och C att stoppa, vilket visas av tjänstemännens remissvar som närmast går att likna vid politiska beställningsverk.

Flera av åtgärdsförslagen handlar om satsningar på akut skydd och förebyggande arbete: som mer resurser till kvinnojouren och manscentrum, fler skyddade boenden, samt att varje skola ska ha skolsköterska och kurator på heltid. Andra åtgärdsförslag handlar om att kommunen måste utvärdera hur exempelvis rutiner och hotbildsbedömningar sköts idag. Och andra handlar om utbildning och kompetens: till exempel föreslår vi en stor kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen (Läs hela motionen här).

Haninge har skurit ned anslagen till kvinnojouren med 34 procent

Vår motion är viktigare än någonsin. Haninge kommun minskar sina anslag till Haninge kvinnojour, trots att behoven ökar. Enligt det nya avtalet får kvinnojouren bara 330 000 kronor, jämfört med 420 000 kronor år 2014 och 500 000 kronor per år 2011-2013. En minskning med hela 34 procent jämfört med 2013.
Den styrande koalitionen (S, MP och C) kommer att göra allt för att hitta ursäkter varför de inte ska bifalla motionen. En metod är att be tjänstemännen att skjuta sönder motionen i sina remissyttranden, som sen läggs som underlag för beslut. Tjänstemännens yttranden har än så länge till stor del varit "god dag yxskaft-svar", där något helt annat än åtgärdsförslaget besvaras.

Ett exempel är motionens förslag att Haninge "antar som mål att garantera skyddat boende åt alla som söker". Socialförvaltningen vrider och vänder på sanningen ordentligt i sitt remissyttrande: "Skyddat boende är en biståndsbeslutad insats som ges till i dem som har behov att detta. Förvaltningen nekar inte plats till någon på grund av platsbrist", skriver de, trots att motionen inte heller hävdat att det är förvaltningen som nekar plats på grund av platsbrist. Motionen konstaterar att "kommunen placerar rekordfå i skyddat boende medan kvinnojourens resurser inte räcker till att finansiera egna placeringar".

"Antalet inledda brottsofferutredningar har ökat från 36 till 49 [från 2014 till 2015]. Trots detta har antalet placeringar och därmed kostnaderna på skyddat boende eller kvinnojour halverats jämfört med förra året", skriver Socialförvaltningen själv i sin årsredovisning.

Haninge kommun placerade 25 kvinnor i olika skyddade boenden under 2015. Detta är små insatser i förhållande till behoven. Mellan 3000 och 4500 personer i Haninge beräknas utsättas för våld i en nära relation. Resurser för förebyggande arbete finns knappt.
Varför placerar Haninge så få kvinnor i skyddat boende trots att många fler söker? För att spara pengar. Våldsutsatta kvinnor uppger att de frågas om de inte "kan bo hos en släkting" istället. I många fall blir offren pressade av alla frågor kring att de själva "borde kunna ordna boende" att de går med på det – de får skuldkänslor vilket kommunen utnyttjar för att spara pengar. För kvinnor som flyr förtryck i hederns namn – där förtrycket ofta är kollektivt utövat av just släkten – är det ofta förenat med livsfara att ha någon som helst kontakt med släktingar efter det att offret flytt.

Motionen föreslår också att kommunen ska finansiera utbyggnad med åtta nya platser i kvinnojourens skyddade boende. Förvaltningens svar på detta är makabert:

"Kvinnojouren kan erbjuda platser till alla kommuner, inte bara Haninge". 

Det gör de ju redan! Bristen på skyddade boenden är akut i hela stockholmsregionen såväl som i landet.
Vidare skriver de att förvaltningen "inte kan styra över hur många platser som kvinnojouren väljer att erbjuda". God dag yxskaft! Det är ju just det motionsförslaget handlar om: "att möjliggöra en utökning av antalet platser i skyddat boende med åtta platser genom att fullt ut finansiera placeringar via både kommunen och Haninge kvinnojour".

66,6 procent av alla skyddssökande nekas plats i skyddat boende

Yttrandet vägrar bemöta verkligheten: Under 2015 bodde det 30 kvinnor under 1 311 nätter och 35 barn under 1 486 nätter på kvinnojourens skyddade boenden. 60 kvinnor nekades boende (antalet barn är okänt) på grund av plats- eller personalbrist. Att hela 66,6 procent av alla skyddssökande nekas plats är en anmärkningsvärd ökning från tidigare år då cirka hälften nekades plats.
"Ofta finns ett sådant skyddsbehov att den våldsutsatte behöver ett boende utanför kommunen", skriver förvaltningen. Självklart är det så för många, men de 60 kvinnor som nekades plats ingår inte i den kategorin; de nekades plats för att det inte fanns plats eller för att jouren med sin begränsade personalstyrka inte mäktar med. Förvaltningen blandar ihop korten för att slippa svara på frågan varför på många kvinnor nekas hjälp. Haninge kvinnojour behöver mer pengar till fler anställda och fler boendeplatser!

Välkommet nej till surrogatmödraskap

Av Lina Rigney Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

I ett samhälle med ökande klassklyftor kan inte surrogatmödraskap tillåtas utan att riskera att kvinnor utnyttjas på grund av sin ekonomiska situation. Därför gläds Rättvisepartiet Socialisterna (RS) åt att regeringens särskilda utredare säger nej till någon form av surrogatmödraskap i Sverige.
Under år 2015 förbjöd både Thailand och Nepal utländska par från att kunna hyra livmödrar i de respektive länderna. Problematiska fall har uppmärksammats, till exempel i Thailand där paret som skulle hämta hem tvillingar från Thailand lämnade kvar ena barnet då hen föddes med downs syndrom, men tog med sig syskonet.
Nu diskuterar även Indien ett förbud för utländska par att använda indiska kvinnors livmödrar. Detta är en bit på vägen, även om det är problematiskt att inhemska medborgare kan fortsätta att hyra kvinnors kroppar.

Den indiska surrogatindustrin omsätter miljardbelopp och växer årligen med 20 procent enligt news.com.au. Det är en marknad där lagar har anpassats till att surrogat­modern inte ska kunna ändra sig och behålla barnet, en marknad som går ut på att tjäna pengar där kvinnor som lever på fattigdomsgränsen hyr ut sina kroppar för att försörja sin familj.Vi måste ställa frågan: Skulle dessa kvinnor göra detta om de hade bra arbetsvillkor med riktiga löner?
Att försvara införandet av altruistiskt surrogatmödraskap (utan ersättning) i Sverige genom att argumentera att kvinnor måste ha rätt att bestämma över sina egna kroppar är att sticka huvudet i sanden. Vi kan i diskussionen om surrogatmödraskap inte bortse från det kapitalistiska samhälle vi lever i, där utnyttjandet av kvinnors kroppar och det ekonomiska kvinnoförtrycket är en hörnsten.

– Det viktigaste skälet till att vi inte vill tillåta surrogatmödraskap i Sverige är risken för att kvinnor utsätts för påtryckningar om att bli surrogatmödrar. Det är ett stort åtagande och det innebär risker att genomgå en graviditet och en förlossning. Vi tror att även med en ordentlig prövning och ett starkt stöd till kvinnor kan det aldrig uteslutas att det har föregåtts av ett tvång, säger Eva Wendel Rosberg, regeringens särskilda utredare som redovisade sina slutsatser till justitieministern i förra veckan.

En graviditet kan omöjligt likställas med vilket annat kroppsarbete som helst. Arbetarrörelsen har under århundraden kämpat för en kortare arbetsdag med bättre villkor. Att vara gravid åt någon annan är ett 24-timmars arbete som pågår i nio månader. Men det kan också innebära stora hälsorisker för kvinnan, med foglossning, depression, analinkontinens eller som värst dödsfall som konsekvens. Och vem tar ansvaret för kostnader vid en sjukskrivning? De blivande föräldrarna eller staten genom Försäkringskassan?
Att införa altruistiskt surrogatmödraskap skapar en efterfrågan som inte kan mättas av enbart anhöriga, välmenande kvinnor, och par kommer då istället att vända sig till billiga alternativ – exempelvis en kvinna i Indien. Detta är något som har hänt i England som tillåter altruistiskt surrogatmödraskap.

"Varje dag är en vårdskandal"

Bokrecension 
Av Katja Raetz

I boken Varje dag är en vårdskandal (Albert Bonniers förlag, 2016) tar författaren Sebastian Lönnlöv med oss till flera platser där han har arbetat inom äldreomsorgen, närmare bestämt omsorgen om äldre med demenssjukdom. Han skriver mycket lättläst sina erfarenheter som timvikarie och som praktikant i första terminen på sjuksköterskelinjen.
Läsaren kommer väldigt nära både personalen, läs författaren, och personerna han vårdar. Och det är ingen trevlig bild han tecknar. Som titeln anger handlar det inte om enskilda händelser, utan om skandalerna som enligt Lönnlöv dagligen pågår på landets äldreboenden.

Den vardag som Sebastian Lönnlöv skildrar visar hur bristfällig omsorgen är för de mest utsatta äldre personerna. I anekdotsform skildras hur ständig tidspress nöter ner personalens empati: Från att inte hinna gå på toaletten med en person som behöver hjälp till försummelse som när en man inte har fått nya sängkläder när han urinerar i sängen och till rena övergrepp som att personalen medvetet klämmer på en äldre kvinnas, som har gjort en bröstförstorning, bröst.
För personalen innebär det en ständig tidspress och många tunga arbetsmoment som utförs ensamt, som att själv utföra tunga lyft:

”Takliften är mest en prydnad här inne. Vi måste vara två för att använda lift och när vi ändå inte är två struntar vi även i den.”

I en liten faktadel på slutet informeras läsaren om att undersköterskor och vårdbiträden hör till de yrkesgrupper som hade störst sjukfrånvaro år 2014.
Samtidigt lyfter Lönnlöv även fram en osund kultur bland en del av personalen där man gör som man alltid har gjort och struntar i anvisningar samt slätar över varandras misstag.
För mig som är sjuksköterska och som själv arbetar med äldre framstår författaren som ganska oerfaren. Det är också något han själv bekräftar i boken där han träffar många, som i likhet med honom,  är outbildade och saknar erfarenhet av arbetet med omsorg och vård av äldre och demenssjuka.
Till exempel verkar han ha svårt att acceptera att människorna han vårdar blir sämre i sitt allmäntillstånd och dör. Han verkar ha lite kunskap om mediciner och tycker felaktigt att morfin innebär ”ett litet lyckorus”.

Det är dags att ta strid mot lönesänkarna

Foto: Mattias Bernhardsson

"Chockdoktrinen 2.0 måste mötas av facklig kamp"

Av Mattias Bernhardsson
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - -

Byggnads har lämnat in sina lönekrav. De kräver 3,2 procent i generell lönehöjning och 800 kronor extra för de lägst avlönade. Men även de mest modesta lönekrav avvisas, arbetsköparna är på krigsstigen. Byggindustrin kräver frysta löner och ny anställningsform för flyktingar med kraftigt lägre lön.

"Vi ser ett miljardregn över ägarna", säger Byggnads ordförande Johan Lindholm med rätta. De fyra byggjättarna – Skanska, NCC, Peab och JM – kommer under våren att dela ut totalt 4,6 miljarder kronor.
Avtalsrörelsen handlar om kampen om mervärdet, den frukt som skapas av det arbete kapitalisterna köper av arbetarna. Arbetarlönernas andel av de totala inkomsterna är redan nere på samma nivå som 1910-talet. Nu vill arbetsköparna och högern använda flyktingkrisen till att lägga beslag på en ännu större del av kakan.

"Trots att SKL leds av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet slipar de sina knivar mot facket och lägger fram de mest arbetarfientliga kraven hittills"

Svensk Handel kräver också frysta löner, medan Handelsanställdas förbund redan förvarnat om strejk för 750 kronor i höjda lägstalöner.
Även Kommunals krav på blygsamma 2.8 procent och 400 kronor extra för undersköterskorna möts  av kalla handen av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Trots att SKL leds av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet slipar de sina knivar mot facket och lägger fram de mest arbetarfientliga kraven hittills: sifferlösa avtal, slopade lägstalöner och försämrad övertidsersättning, jour samt OB.

Det finns en stark vilja att kämpa bland medlemmar och en kännbar press på fackledningarna att inte vika ner sig.
Det är mycket som står på spel i årets avtalsrörelse.
Först kom chockdoktinen om Sveriges ”systemkollaps”, med beslut om gränskontroller och massutvisningar. Nu kommer chockdoktrin 2.0. ”Lönerna måste sänkas!” ropar Svensk Näringsliv, direktörer och högerpartierna i kör medan prognoserna för aktieutdelningar nyss räknats upp.

Alla vill in i budgivningen; Centerpartiet kampanjar för ”instegsjobb” med kraftigt lägre lön för flyktingar; Moderaterna vill toppa och kom på ”förstajobbet-anställningar” med 60 procents lön; Kristdemokraterna viftar med ”introduktionsjobb” med 75 procents lön; och Liberalerna kastar in ”startjobb” för att inte vara sämre, med löner på mellan 14 000 och 16 000 kronor. Och arbetsköparna ska befrias från arbetsgivaravgift också, förstås.
Redan med höstens migrationspolitiska överenskommelse mellan S-MP-regeringen och allianspartierna togs kravet på kollektivavtal bort för introduktionsjobben vilken utvidgades från ungdomar till flyktingar. Men kapitalisterna nöjer sig inte med bidrag för anställningar, de vill ha mer. Själva lönerna måste också sänkas.

Liberalernas partiledare Jan Björklund, som själv tjänar 124 000 kronor i månaden tycker att  undersköterskorna har för hög lön och vill se ingångslöner på 11 500 kronor. ”Kravet från LO-kollektivet är att de redan mycket höga lägstalöner ska bli ännu högre”, skriver Björklund och Ullenhag på DN Debatt och hotar med att lagstifta om låglönejobb i riksdagen om inte avtalsrörelsen levererar detta.
Facken måste avhålla sig höga löneökningskrav ”för jobbens skull”, heter det. LO-ekonomen Mats Morins analys och genomgång av avtalen från 1998 och framåt visar dock att tillbakhållna löner lett till ökad lönespridning – men inga nya jobb att tala om.
Liberalernas startjobb ska inte ha någon som helst koppling till kollektivavtal och ”det ska inte vara möjligt att teckna kollektivavtal som förbjuder startjobb på en arbetsplats”.

"Jag skulle säga att det är trygga anställningar, en lön att leva på, en bra skola och levande lokalsamhällen utan nedskärningar som ger de bästa förutsättningarna för integration –  inte svältlöner"

Den politiska högern och den ekonomiska makten vill använda flyktingar för att pressa alla arbetarlöner nedåt. Lönesänkarna kamouflerar syftet med tal om att lägre löner ”skapar fler jobb” för flyktingar, som till större delen tillskrivs etiketten ”outbildad” trots att utbildningsnivån hos de syriska flyktingarna i Sverige är 10 procentenheter högre än snittet för samtliga inskrivna arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Även så kallade ”okvaliciferade” jobb är viktiga för samhället. Men istället för att städa åt kommunen med fast anställning och kollektivavtal vill högern att det städas i medel- och överklassens hem till svältlöner. ”För integrationens skull”. För enligt högerns devis är det låga löner som integrerar flyktingar i samhället. Jag skulle säga att det är trygga anställningar, en lön att leva på, en bra skola och levande lokalsamhällen utan nedskärningar som ger de bästa förutsättningarna för integration –  inte svältlöner.
Effekterna av de ”nystartsjobb” som redan finns talar redan ett tydligt språk; hela 63 procent av nystartsjobben har trängt undan ett ordinarie jobb, som skulle gått till en långtidsarbetslös visar en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

RS kommunfullmäktigeledamöter manade till gemensam kamp i höstas
i LO:s tidning Arbetet. Den maningen gäller nu också: mot lönesänkarna
Läs på Arbetet: Ta strid för välfärd och flyktingmottagning

”Alternativet är att fastna i ett bidragsberoende”, säger Centerledaren Annie Lööf. Men det är ju faktiskt kapitalisterna som är bidragsberoende. Staten betalar 20 miljarder kronor om året för att subventionera löner.

Insamling till CWI!

Rättvisepartiet Socialisternas systerorganisation i Pakistan demonstrerar mot
talibanerna och mot mäns våld mot kvinnor. Under 2015 fick fyra medlemmar
sätta livet till under attacker av högerextrema religiösa talibangrupper.

Rättvisepartiet Socialisternas mål är att samla in 65 000 kronor till Committee for a Workers' InternationaI • Stöd CWI:s kamp i Pakistan, Nigeria, Kina och hela världen

Appell av Mattias Bernhardsson,
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - -

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) är den svenska sektionen av Committee for a Workers’ International (CWI) som kämpar för socialism i över 45 länder.
CWI:s 11:e världskongress avslutades nyligen efter en veckas diskussioner om perspektiv och utsikter för den fortsatta kampen i hela världen. Sedan den förra kongressen har CWI etablerats i Tunisien och Turkiet.
Att möjliggöra en kongress med deltagande från hela världen kräver pengar och insatser från hela CWI, främst från oss som inte behöver arbeta under diktatur, hård repression eller extrem fattigdom vilket många av våra kamrater i världen gör.

Bidra genom att sätta in på Plusgiro 87 96 49-2 eller Swisha till 123-240 32 85. Skriv CWI i meddelandet

Utöver pengar för världskongressen behöver CWI pengar för att kunna stödja sektioner under hela året, exempelvis genom resor, besök och solidaritetskampanjer. Våra systerorganisationers arbete är en inspirationskälla såväl som en nödvändighet:

USA
I USA pågår en politisk revolution med ökat stöd för socialistiska idéer. Socialist Alternative är en viktig del av detta, t ex genom höjningen av minimilönen till 15 dollar i timmen i Seattle och att Kshama Sawant som öppen socialist återvaldes till Seattles stadsfullmäktige med hela 53 procents stöd i november. Genom kampanjer med fack och andra har ökade anslag på flera miljoner dollar till socialtjänsten samt anslag till härbärgen för hemlösa kvinnor kunnat vinnas. Socialist Alternative har tredubblat sina medlemssiffror bara sedan 2013. Målet är att fördubbla ytterligare och 2017 återlansera organisationen som ett parti.

Nigeria
Democratic Socialist Movement (DSM) spelar en central roll arbetarkampen i Nigeria, just nu mot höjda elpriser.
I Ibadan leder DSM en kampanj för upprättelse och återinsättande av 95 sparkade arbetare från ett statligt företag, som efter en månad av massprotester och blockader nyligen ledde till en delseger då regeringen pressades att sparka VD:n.
DSM har tagit initiativ till det nya Socialist Party of Nigeria (SPN), vilket har krävt en kraftsamling för att klara de hårda och odemokratiska registreringskraven, inte minst med att betala den väldiga registreringsavgiften (vilken tiodubblades i ett försök att stoppa registreringen!) genom många små bidrag från fattiga arbetare. Nu kämpar DSM i domstol mot regimens försök att vägra registreringen av det nya partiet.

Pakistan
Socialist Movement Pakistan (SMP) står i främsta ledet i kvinno- och arbetarkampen i en av världens farligaste länder. SMP har samlat till stora demonstrationer mot talibanerna, religiöst våld och splittring – i december senast den största marschen i staden Mir Pur Khas’ historia. 2015 dödades fyra SMP-medlemmar av talibangrupper. SMP samordnar facklig kamp i hela landet, exempelvis genom organiserandet av den riksomfattande konferens mot privatiseringar med 200 fackliga från 39 fackföreningar i april 2015.

Torgmöte med Socialist Action under ockupationsrörelsen i Hongkong.
Socialist Action var en av få röster inom rörelsen som agiterade att sprida kampen till Kinas fastland, genom att stödja de papperslösa arbetarnas
kamp i Kinas slavfabriker och mot statens förtryck.

Kina
Socialist Action i Hongkong spelade en aktiv roll i ockupationsrörelsen för demokrati 2014. Socialist Action:s kandidat Sally Mei Ching Tang fick hela 33 procent när hon utmanade den sittande regeringstrogna ledamoten i ett av de fattigaste distrikten av Hongkong i kommunfullmäktigevalen i höstas – ett makalöst resultat. Socialist Action har haft flera kampanjer tillsammans med flyktingar och vann en seger då regeringen tvingades ersätta de undermåliga matlådorna med ett kupongsystem.
Våra kamrater på Kinas fastland måste dock jobba underjordiskt och befinner sig i en väldigt utsatt situation. Den kinesiska diktaturen har trappat upp den massiva övervakningen och repressionen är den värsta sedan 1989.

Sydafrika
DSM i Sydafrika var en avgörande kraft under gruvkampen efter Marikanamassakern 2012, genom att bilda strejkkommittéer och sprida strejken till hundratusentals gruvarbetare. DSM och ledande fackliga kämpar bildade Workers’ and Socialist Party (WASP) som nu blivit CWI:s sektion i Sydafrika. Regeringen har en massiv hetskampanj mot WASP.
2015 tog WASP initiativ till grannsamverkansgrupper i Pretoria för att försvara flyktingar mot det ökade främlingsfientliga våldet och en rörelse som enade ett dussintal befolkningsgrupper i kampen mot vräkningar. I Bloemfontein lyckades WASP engagera studentrörelsen i kampen för outsourcade campus-arbetare och ledde en strejk till seger på två universitet. I Pretoria ledde WASP flera strejker med campusarbetare i januari.

Israel/Palestina
Tnua’t Maavak Sozialisti / Harakat Nidal Eshtaraki (Socialistiska kamprörelsen), organiserar både israeler och palestinier. Kamraterna har varit aktiva i otaliga protester mot den israeliska statens krig och bosättningar i de palestinska områdena. Medan övriga vänstern har en klasslös syn i palestinafrågan försöker Socialistiska kamprörelsen länka samman kampen för bostäder, arbete och välfärd med den palestinska befrielsekampen och för fram ett socialistiskt program.
Kamraterna har kampanjat för höjda minimilöner, dels genom Koach LaOvdim-facket (Makt åt arbetarna) som de också var med att bilda, dels genom att med andra radikala fackliga pressa Histadrut (LO) att ta strid – vilket ledde till en begränsad seger och viss höjning av minimilönen. (Läs min intervju med två medlemmar i Socialistiska kamprörelsen här)

"Rädda Jordbrogården och utred politikerna istället"

Av Lina Rigney Thörnblom,
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

Protesterna mot nedläggningen av Jordbrogården har satt press på Haninges politiker och ledde i december att beslutets skjutits upp till februari. Nu har beslutet skjutits på igen, till mars.
Jordbrogården, en fritidsverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning, står fortfarande inför en osäker framtid. Det har lett till att barnen och ungdomarna som vistas där och deras föräldrar tvingas leva i ovisshet. Föräldrar har protesterat kraftigt och ställt ansvariga politiker mot väggen – tillbaka har man fått goddag yxskaft-svar.

Men protesterna har ändå gett resultat. Beslut om Jordbrogården har än en gång skjutits upp av nämnden, nu sägs att beslut ska fattas i mars.
Nämnden är under press. Rättvisepartiet Socialisterna tillhör de många som har pressat de ansvariga politikerna, både på Jordbrogården och kommunhuset i november samt i kommunfullmäktige i december, bland annat kring de livsfarliga konsekvenser förslaget skulle få.

Enligt de styrande politikerna i S, C och MP ska verksamheten "bara byta utförare". Orsaken till detta sägs vara för att åtgärda "fel och brister". Och beslutet sägs grunda sig på en utredning. Men både personalen såväl som intresseorganisationer slår tillbaka mot nämndens s k utredning. Attention Stockholms Län och FUB Stockholm skriver i ett yttrande till Socialnämnden i Haninge om hur de ansvariga politikerna inte är ärliga i frågan:

"I utredningen står det att Fub och Attention Haninge blivit kontaktade, Fub avböjde att lämna kommentar, Attention Haninge påstods ge sin åsikt om detta. Vilket vi anser inte stämmer eftersom representanten för Attention Haninge inte blev informerad om att frågan som hon besvara skulle läggas in i en utredning rörande Jordbrogårdens framtid". 

De menar att utredningen skett utan de berördas vetskap och att det nämnden kallar "uppföljningsbesök" snarare varit spontana besök med inofficiella frågor. Det verkar alltså som om det är politikerna själva som borde utredas.
Politikerna har baserat förslaget på att ett skyddsombud gjort ett påpekande om brister i personalens arbetsmiljö. Att påtala brister i arbetsmiljön är positivt, arbetsmiljön behöver förbättras på alla arbetsplatser. Men det vill inte S, C och MP. Istället vill de lägga ned Jordbrogården, en av de mest prisade verksamheterna i kommunen.
Hela frågan handlar egentligen om att de styrande politikerna vill dra bort 38 procent av ersättningen för LSS-verksamheten, genom att bara betala för ungdomarnas exakta närvarotid. Enligt Socialförvaltningen och även Socialnämndens ordförande Petri Salonen (C) så är det systemet "mer rättvist".

”Nu tar vi tillbaka vår fackförening"

Sanna Tefke

”Nu tar vi tillbaka vår fackförening, Vi kan inte acceptera att vi har fackliga företrädare som lever som direktörer.” Det säger Kommunalsektion Gullmarsplan i Stockholm i ett uttalande som antogs på sektionens årsmöte som började på tisdag kväll den 8 februari och fick avslutas två dagar senare.

I uttalandet heter det vidare att: ”Med bestörtning, sorg och vrede har vi följt rapporterna de senaste veckorna om vad som händer i vårt fackförbund. Hur vi bedriver lyxkrogar, tar fram vinmärken, åker på bjudresor och hur förtroendevalda i vår ledning har utnyttjat sina positioner för egen vinning. Det är inte försvarbart att våra företrädare har villkor som är långt ifrån och totalt främmande våra medlemmars vardag. Löner för våra förtroendevalda borde stå i proportion till medlemmarnas inkomster och arvoden för externa uppdrag kopplade till förtroendeuppdrag bör avräknas från lönen."
Av den anledningen anser sektionen att det ”borde vara självklart att de som har suttit i förbundsledning och i styrelsen för Lyran omedelbart ställer sina platser till förfogande och avgår från sina förtroendeuppdrag i Kommunal då dessa personer totalt har förbrukat sitt förtroende.”

”Moderaternas skrämselkampanj mot flyktingar kan sluta i tragedi”

Det planerade boendet för 32 ensamkommande i Vendelsömalm stoppades förra veckan. De ensamkommande barnens säkerhet kan inte längre garanteras efter att högerextrema kuppade och piskade fram en panikartad rädsla på ett möte med hundratals föräldrar i Vendelsömalm den 4 februari. På mötet förkom både mordhot och löften om att "riva ned på kvällen vad ni bygger upp på dagen". Många föräldrar har vittnat om att de inte vågade säga sin mening på mötet, på grund av den hotfulla stämningen.
”Medelklassamhället börjar bubbla!”. Så recenserade Moderaternas Michael Fridebäck (M) skandalmötet i Vendelsömalm då händelserna diskuterades under gårdagens kommunfullmäktige.

Det kanske inte är så svårt att förstå att föräldrar blir oroliga när ledande politiker sprider myter och skrämselpropaganda? 

Moderaterna befinner sig i ett politiskt fritt fall i sin jakt att vinna tillbaka de väljare de tappat till Sverigedemokraterna. I december delade de ut flygblad om att Moderaterna säger nej till fler flyktingar då ”Haninge ska vara en trygg kommun att bo i”. De fortsatte med att kampanja mot det planerade HVB-hemmet i Vendelsömalm, för att det skulle vara ”otryggt” så nära en skola. Det kanske inte är så svårt att förstå att föräldrar blir oroliga när ledande politiker sprider myter och skrämselpropaganda?

Mattias Bernhardsson (RS) i kommunfullmäktige

Sverigedemokraterna avslöjades också ordentligt under ett replikskifte mellan Rättvisepartiet Socialisternas Mattias Bernhardsson och Sverigedemokraternas Kennerth Valtersson:

– Vi behövde inte piska upp någon stämning på mötet, den fanns redan där, sa Kennerth Valtersson (SD), som förklarade att han var där som boende i området och orolig Vendelsömalmsbo. 

– Jaså? Den som stod och mordhotade på mötet, som rör sig i högerextrema kretsar, uppger att han fick ett flygblad om mötet av Sverigedemokraternas ordförande i Haninge.

Vid det tillfället erkänner Valtersson (SD) att de delade flygblad, men att "de inte uppmanade till att piska upp nån stämning", trots att flygbladet påstår att boendet kommer att ”orsaka fler sexövergrepp”!

– Och du säger ju naturligtvis också att du var där "utan någon politisk agenda", utan du var ju där för att du "bor där". Det är inte så att du bor en halvtimmas promenad därifrån, i en helt annan stadsdel? Såvida du inte ska korsa en motorväg där man inte kan korsa den utan att riskera livet – vilket jag inte råder dig att göra – så är det [planerade boendet] en halvtimma bort. För övrigt så bor den person du delade flygbladet till – han som utdelade mordhotet – hela 45 minuter ifrån det aktuella planområdet. Så, visst hade ni en politisk agenda där. Du var inte där i egenskap av orolig förälder eller vårdnadshavare, eller hur?, replikerade Mattias Bernhardsson (RS).

SD delar alltså ut ett flygblad vitt och brett om att boendet kommer att ”orsaka fler sexövergrepp”. En av dem som mobiliseras till mötet via flygbladet rabblar falsk fakta om att  ensamkommande flyktingbarn skulle stå för 100 procent av alla gruppvåldtäkter och och utdelar mordhot under mötet.
Både SD och andra rasistiska grupper mobiliserade aktivt till mötet som var till för vårdnadshavare till barn på en skola och de närmaste fastigheterna. På mötet fanns också ett flertal moderata politiker som inte hade någonting där att göra, men likväl dök upp för att argumentera mot boendet.
”Jag bor faktiskt i Svartbäcken”, sa Alexandra Anstrell (M) som alltså anser sig var direkt berörd av ett planerat boende för ensamkommande beläget 30-35 minuters gångväg ifrån där hon faktiskt bor.

M försökte få igenom SD:s motion för att förbjuda tiggeri

Foto: John Laffmann

Det var Moderaterna och Sverigedemokraterna som röstade mot att Haninge skulle ta emot fler ensamkommande flyktingbarn. Och sedan kampanjade mot att kommunen ville bygga ett HVB-hem i Vendelsömalm. Under gårdagens kommunfullmäktige försökte Moderaterna även få igenom Sverigedemokraterna motion om att förbjuda tiggeri, förtäckt genom ett krav på "tillstånd för penninginsamling" (vilket skulle vara ett stort slag mot många frivillig- och solidaritetsorganisationer såväl som demokratiska fri- och rättigheter).
Moderaterna har hetsat mot tiggare under hela förra året. Bland annat satte de stopp för 12 planerade sängplatser i händelse av extrem kyla under vintern. De skulle bara "locka hit fler" enligt Moderaterna:

– När kommunen går ut så här och jobbar för garantihjälp eller ytterligare stöd åt EU-migranter så ökar det bara attraktionskraften för människorna att vara i Sverige, sa Michael Fridebäck (M) till Mitt i Haninge.

Kristdemokraterna försökte få igenom ett eget ”SD light-förslag”, där tillstånd ska krävas på vissa platser. Båda dessa förslag röstades ned av S, C, MP, L, V och RS.

Moderaterna skriver i sitt stödförslag för Sverigedemokraternas motion att tiggeriet ”i realiteten bidrar till ordningsstörningar”, exempelvis att ”utomstående går till muntligt eller fysiskt angrepp mot dessa tiggare”. Ligger skuldbördan hos tiggarna som utsätts för dessa angrepp, eller ligger skuldbördan hos de som utför angreppen?

Rättvisepartiet Socialisternas (RS) kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson sågade motionen i ett genomgående anförande:

Filmen om Taxiklubben snart på bio! Se trailern här

Den 10 mars kommer filmen om Taxiklubben på bio! En film om kampen för kollektivavtal. En film om de som kör trötta och underbetalda, om de fackliga kämpar som organiserar förare efter trötta skift om natten, en film om att utmana jättarna, att satsa allt och riskera att familjen ställs på gatan

Fackkämpen Allonias Sebhatu och hans kamp för taxichaufförerna skildas i Johan Palmgrens väldigt starka film Taxiklubben – nominerad i kategorin Tempo Award 2016 på Tempo dokumentärfestival. 

Både Vänsterpartiet och Rättvisepartiet Socialisterna har varit aktiva i den flera år långa kampen för taxichaufförernas kollektivavtal. Kampen har spelat en viktig roll bakom att frågan om kollektivavtal åter hamnat i riksdagen med löften att införa krav på kollektivavtal.

> Boka biljetter på Tempo

> Här är trailern:

Om filmklippet inte laddar upp eller fungerar, klicka på denna länk för att se trailern

"Vi har kommit för att få en framtid"

Studenter mot rasism intervjuar tre ensamkommande ungdomar i Haninge

> Läs intervjun här

Moderata politiker och högerextrema hetsade mot flyktingbarn på mötet i Vendelsömalm

Moderatpolitikern Michael Fridebäck försöker vinna politiska poäng under
hätskt möte där en kriminellt belastad talare också mordhotar ansvariga politiker

RS Haninge avslöjar: ”Arg förälder” i själva verket kriminell och högerextrem • Moderaterna legitimerade lögner om flyktingbarn och mordhot under mötet

Av Mattias Bernhardsson, 
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge och asylaktivist
- - -

I torsdags förra veckan kom över 500 personer till ett informationsmöte Haninge kommun kallat till på Vendelsömalmsskolan. Uppemot 250 fick inte plats och mötet fick tas i två omgångar. Mötet handlade om att kommunstyrelsen beslutat att ansöka om bygglov för ett tillfälligt boende för ensamkommande flyktingbarn. Ett antal talare från golvet gjorde hätska utfall mot flyktingar samt hotade att ”riva ned” boendet samt att ”söka upp” ansvariga. De moderata politikerna på plats tog tillfället i akt att rida på samma våg och deltog i hetsen. Många föräldrar berättar att de inte vågade begära ordet på grund av den hätska stämningen.

”Kvällens möte visar att det inte bara är vi Moderater som anser beslutet om ett flyktingboende i direkt anslutning till Vendelsömalmsskolan är ett dåligt beslut”, skriver den moderata kommunpolitikern Sara Sixten-Karlberg efter mötet på Vendelsömalmsskolan på sin facebooksida.

Vilka inlägg på mötet kan hon mena instämmer med Moderaternas uppfattning? Han som sa att han skulle "riva ned på kvällen vad ni bygger upp på dagen"? Eller att flyktingbarnen ”säljer knark och begår brott”? 

En av talarna som applåderas på mötet och som på högerextrema sidor enbart presenteras som ”förälder” hävdade att ”100 procent av alla gruppvåldtäkter begås av ensamkommande flyktingbarn” – en makaber lögn utan faktastöd.
Han avslutar talet med mordhot: ”händer det mina barn någonting, så kommer jag att avliva den personen och sedan kommer jag söka upp den politiker som är ansvarig”.

"Det finns redan ett boende för ensamkommande flyktingbarn i anslutning till en annan skola i Haninge sedan flera månader tillbaka – helt utan incidenter. Det nämndes aldrig på mötet. Istället spädde Moderaterna på den rädsla som högermedia odlar genom att generalisera enskilda händelser i andra håll i landet samt i Europa"

Ingen av de moderata politikerna tar på mötet avstånd från hoten att mörda ansvariga politiker eller att bränna/riva ner ner boendet. Ingen av de moderata politikerna bemöter de lögnaktiga fakta som hämtats från högerextrema medier.
Istället valde den ledande moderata politikern Michael Fridebäck att legitimera de högerextrema utfallen:

”Jag frågade dig [kommunalrådet] om du gjort en konsekvensanalys….Där här är er konsekvensanalys”, sa Michael Fridebäck och svepte handen över mötessalen – en tydlig identifiering med den stämning som rådde på mötet.

Moderaterna inledde hetsen och skrämselpropagandan kring ensamkommande flyktingbarn redan i höstas (läs mer här) då de delade ut flygblad som antydde att det blir otryggt med flyktingar:

”Haninge ska vara en trygg kommun att bo i. Därför säger Moderaterna nej till att i nuläget öka Haninges flyktingmottagning”.

Det finns redan ett boende för ensamkommande flyktingbarn i anslutning till en annan skola i Haninge sedan flera månader tillbaka – helt utan incidenter. Det nämndes aldrig på mötet. Istället spädde Moderaterna på den rädsla som högermedia odlar genom att generalisera enskilda händelser i andra håll i landet samt i Europa.
Vita män från välställda hem är kraftigt överrepresenterade i skolskjutningar i USA. Vilken vettig människa kräver ett stopp för vita amerikanska män att etablera sig i Sverige?

"Den 'förälder' som av Moderaterna helt oemotsagd rabblade 'fakta' och framförde mordhot mot ansvariga politiker har en betydligt mer avslöjande story och uppenbar agenda än vad som framkom under mötet. Han heter i själva verket Patrik Fürstenhoff, en dömd fängelsekund som dessutom rör sig i våldsamt högerextrema kretsar"

"Arg förälder" enligt Avpixlat. I själva
verket tidigare fängelsekund som rör
sig i högerextrema kretsar.

Det råder ingen tvekan om att de mest högljudda rösterna på mötet i Vendelsömalm var regisserade av människor med en politisk agenda snarare än oro som förälder. Därför ville de inte presentera sig med namn under mötet. Den 'förälder' som av Moderaterna helt oemotsagd rabblade 'fakta' från ett papper och framförde mordhot mot ansvariga politiker har en betydligt mer avslöjande story och uppenbar agenda än vad som framkom under mötet. Han heter i själva verket Patrik Fürstenhoff, en dömd fängelsekund som dessutom rör sig i våldsamt högerextrema kretsar.

Patrik Fürstenhoff är mest känd som ”Ghostrider”, en av landets värsta trafikbrottslingar som utsatt trafikanter för livsfara i hastigheter över 300 km/h. Han jagades av polisen i flera år och har även deltagit i att utsätta otaliga poliser för planerade katt-och-råttalekar i vansinnefärder på MC.
Patrik Fürstenhoff är aktiv i den grupp, som under förevändningen av att ”hjälpa svenska hemlösa” vid Björns trädgård, Medborgarplatsen i Stockholm, attackerat flyktingar och romer. Under hela januari har denna grupp haft fascistgruppen Nordisk ungdom som vakter. Gruppen har på senare tid även fått förstärkning av personer som försöker bilda ett patrullerande medborgargarde, ”Soldiers of Odin”, efter en fascistisk grupp med samma namn i Finland som spridit skräck i ett flertal städer.

Vittnen har pekat ut Patrik Fürstenhoff som en av de som delat flygblad inför mötet i Vendelsömalm för att mobilisera långt fler än de som var berörda av informationsmötet (som ju fick brev om mötet). Och själv bor han hela 45 minuters promenad från den plats boendet var tänkt.

"Både Roger Sahlström och Jan Sjunnesson från Avpixlat befann sig dessutom på mötet i Vendelsömalm – ett möte som var avsett för vårdnadshavare till barn på skolan i Vendelsö samt de sju närmsta fastigheterna – trots att de båda bor i Bromma (!)"

Patrik Fürstenhoff intervjuas som ”arg förälder” av Roger Sahlström i den högerextrema nättidningen Avpixlat. De har båda träffats tidigare under de hets-aktiviteter mot romer och flyktingar som ägt rum i centrala Stockholm. Både Roger Sahlström och Jan Sjunnesson från Avpixlat befann sig dessutom på mötet i Vendelsömalm – ett möte som var avsett för vårdnadshavare till barn på skolan i Vendelsö samt de 12 närmsta fastigheterna – trots att de båda bor i Bromma (!).

Vad gjorde de där? Och vilka är de? 

"På väg mot en tredje Intifada"

68 procent av palestinierna vill att Abbas avgår och 60 procent vill se en tredje Intifada

Foto: Rusty Stewart /Flickr CC

Under den sista veckan i januari höll Committee for a Workers’ International (CWI) sin elfte världskongress. Rättvisepartiet Socialisternas (RS) kommunfullmäktigeledamot i Haninge, Mattias Bernhardsson intervjuade Yasha Marmer och Or Dar från systerorganisationen Tnua’t Maavak Sozialisti / Harakat Nidal Eshtaraki (Den socialistiska kamprörelsen) i Israel/Palestina.
- - -

Den israeliska ockupationsmaktens våld och förtryck har trappats upp avsevärt under den senaste tiden. Nästan tre fjärdedelar av israelerna har i opinionsmätningar uttryckt missnöje över Israels premiärminister Netanyahu och hans ”nya linje mot terrorism”: Att avrätta utan rättegång för varje ickejudisk misstänkt.
Den socialistiska kamprörelsen (CWI Israel/Palestina) har varit aktiva i otaliga protester mot den israeliska statens krig och bosättningar i de palestinska områdena under de senaste åren. De ser hur det laddas upp för en ny revolt.

– En ny palestinsk Intifada (uppror) är på gång. Det diskuteras överallt. Många har fått nog av ockupationsmaktens kontrollpunkter, rättsvidriga avrättningar och nya bosättningar. Förtrycket innebär desperation. Palestinska ungdomar har tagit till gatorna vid flera tillfällen i de ockuperade områdena i östra Jerusalem och Hebron samt stormat taggtrådsstängsel med bara händerna i Gaza, berättar Yasha Marmer.

– Israels säkerhetsstyrkor, polisen, regeringen, ja, hela statens förtryckarapparat diskuterar hur de kan undvika att en masskamp utvecklas, men man häller bara bensin på elden. De använder kollektiva bestraffningar, flygande kontrollpunkter och belägringar av hela palestinska städer för att försöka hålla isär olika grupper av ungdomar för att förhindra att de organiserar sig. Men det kommer inte att hålla, säger Or Dar.

En del av den kollektiva bestraffningen är att män under 40 år inte får passera vägspärrarna i Hebron. De kan inte komma till jobbet längre. Desperationen ökar för varje dag som går och det dödliga våldet i de ockuperade områdena är den högsta på 10 år.
I media beskrivs våldsamheterna ofta helt utan koppling till att det faktiskt pågår en ockupation. Sedan oktober har 27 israeliska bosättare dödats. Under samma tid har hela 165 palestinier dödats. Våldet mot israeliska bosättare måste sättas in i ett sammanhang, berättar Yasha:

– Hebrons 200 000 palestinier lever med militär närvaro, trakasserier och kontrollpunkter varje dag. Detta medan 500 israeliska bosättare har tillskansat sig Hebrons stadskärna. Bosättarna, som är högerextrema fascister, attackerar palestinier – även små barn – varje dag. När en bosättare dödar en palestinier skyddas mördarna av ockupationsmakten. Om de grips sker det inte våldsamt och de straffas sällan. När en bosättare dödas skjuter ockupationsmakten mot alla palestinier inom synhåll, utan urskiljning, utan rättegång.

Det växande och alltmer förekommande protesterna bland palestinska ungdomar är helt utan ledning.

– Det finns ett stort politiskt vakuum. 68 procent av palestinierna vill att Abbas avgår och 60 procent vill se en tredje Intifada. Den palestinska myndigheten och Fatah [största organisationen inom Palestinska befrielseorganisationen PLO] saknar stöd och försöker stoppa ungdomarna från att protestera och organisera sig, säger Or och fortsätter: 

– Högerextrema Hamas talar om en intifada, men det som då avses är att ungdomar ska ta på sig bombbälten och begå självmordsattacker. Det är dessa lönlösa attacker som den israeliska regimen bygger sitt stöd på. Aldrig tidigare har behovet av socialistiska kamp­alternativ varit så stora.

Medan övriga vänstern har en klasslös syn i frågan om Palestina – vilket ofta leder till okritiskt stöd till de palestinska ledarna som är höger – försöker Socialistiska kamprörelsen länka samman kampen för bostäder, arbete och välfärd med den palestinska befrielsekampen och för fram ett socialistiskt program.
Den socialistiska kamprörelsen har kampanjat för höjda minimilöner, dels genom Koach LaOvdim-facket (”Makt åt arbetarna”) som de också var med om att bilda, dels genom att med andra radikala fackliga pressa Histadrut (LO) att ta strid – vilket ledde till en begränsad seger och en viss höjning av minimilönen.