Öppet möte

Skolverket bemöter Haningepolitikernas påhopp

Skolverket bemöter på sin hemsida och på DN Debatt Haningepolitikernas upprepade påhopp på myndighetens utvärdering av förskolan. Skolverket slår än en gång fast att det inte är tillåtet att ha kunskapskontroller i förskolan och nämner speciellt Haninge kommun. Frågan är bara hur hur mycket mer tillrättavisningar det skall behövas innan Martina Mossberg och Robert Noord med flera inser att de är fel ute och börjar backa?

Tobias Lindberg

Hur kan vård och skola försvaras?

Artikel ur Offensiv

Inte sedan början av 1990-talet har konjunkturen försämrats med en sådan rasande fart som idag. Detta slår nu snabbt mot den offentliga sektorns ekonomi med minskade skatteinkomster och hot om att minst 15 000 jobb försvinner 2009 och 2010.

Kommun- och landstingspolitiker som inte tar strid mot nedskärningar- na blir medansvariga till jobbslakten. Socialister i kommunfullmäktige mås­te föra fram ett kampprogram mot krisen.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) måste kommunerna och landstingen tillföras minst 8 miljarder kronor för att undvika uppsägningar på minst 15 000 anställda un- der 2009 och 2010. Det är slutsatsen av en enkät som gått ut till SKL:s medlemmar. Att kommunerna ännu inte fullt ut insett krisens djup tillsam­mans med att alla kommuner och landsting inte svarat på enkäten innebär att siffran kan vara betydligt hög­re.
Bara i januari varslades 1 300 landstingsanställda och 372 kommunanställda.
I Norrbotten har landstinget varslat 100 personer om uppsägning trots en rekordskattehöjning på cirka tio procent (98 öre). I Västernorrlands landsting hotas var tionde anställd. Vissa mindre kommuner hotas av ekonomisk kollaps. Kalix fick i december ta lån för att betala ut lönerna och Pajala kommun tror att ett krispa-ket med besparingar på uppemot 4-5 procent är nödvändigt. I Luleå planeras nu för nedskärningar på två procent, vilket innebär 85 miljoner kro- nor för 2010.

Behov av kamp för att försvara den offentliga sektorn är större än någon­sin. Efter 15 år av nedskärningar innebär nästan alla neddragningar dras- tiska effekter för verksamhet och personal. Trots nyliberalismens ideologiska kollaps kommer lokalpolitiker från alla etablerade partier inte att avhålla sig ifrån att använda krisen för att dri­va igenom nya privatiseringar.
Rättvisepartiet Socialisternas (RS) krav på återställande av statsbidragen till kommuner och landsting blir än mer aktuellt på grund av krisen. Till skillnad mot socialdemokraterna och vänsterpartiet, som föreslår tillskott som inte ens stoppar nedskärningar­na (5 respektive 8 miljarder kronor) kräver RS en verklig upprustning. Enligt ekonomen Sten Ljunggren skulle den offentliga sektorn ha cirka 100 miljarder kronor mer i dagens priser om dess andel av BNP varit densam­ma som 1980.
De resurserna är absolut nödvändiga för att skapa 200 000 nya jobb inom vård, skola, omsorg etc för att höja tillgängligheten, öka kvalitén och minska stress och arbetsbelastning. RS kräver också en återkommunalisering av privatiserad verksamhet och massiva kommunala investeringar för en hållbar omställning av kommunala bostäder, transporter, V/A, renhållning och så vidare.
Rättvisepartiet Socialisternas krav anklagas ibland för att vara ”orealistiska”, vilket underförstått innebär att vi borde acceptera kapitalismens ”re­alism” i form av stora nedskärningar. Men programmet är fullt realistiskt eftersom RS samtidigt förklarar att det bara är möjligt att genomföra genom en massiv mobilisering och kamp från hela arbetarrörelsen. Även ”små” kamputbrott, som till exempel sophämtarnas segerrika strejk i Stockholm, visar på potentialen om hela arbetarklassen går samman.

Ett exempel på hur socialistisk kamp vänt nedskärningar till upprustning är Liverpool i England, som på 1980-talet styrdes av en kämpande och socialistisk del av Labourpartiet (där föregångaren till RS systerparti i England ingick). Istället för planerade nedskärningar och uppsägningar av tusentals anställda genomförde den nyvalda socialistiska majoriteten en massiv upprustning. För att finansiera programmet krävdes ett tillskott på 275 miljoner kronor från regeringen, något som bara blev möjligt genom att pressa regeringen med stora demonstrationer, lokala generalstrejker och gruvarbetarnas samtidiga strejk.
Precis som socialisterna i Liverpool vägrar Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamöter i Luleå, Umeå och Haninge att ­föreslå nedskärningar när skatteinkomsterna viker.
Istället pekar vi på kapitalismens bankrutt och det kommunala uppror som krävs för pengarna tillbaka till den offentliga sektorn.
”Den kommunledning som lämnar budgetfundamentalismen bakom sig och startar ett gräsrots-kommun­uppror för mer pengar och säger ’Vi vägrar skära ned’ kommer att få ett enormt stöd under­ifrån. Det visar om inte annat den stora demonstrationen mot skolnedskärningarna den 6 november”, skrev Rättvisepartiet Socialisterna i sin budgetreservation från november 2008.

Om marknaden inte kan trygga de mest grundläggande behoven av jobb, bostäder, utbildning, vård etc måste de stora företagen och bankerna förstatligas under demokratisk kontroll underifrån, så att resurserna kan användas på ett planerat sätt för att tillgodose behoven hos människor­na och miljön.
Till skillnad från Liverpool finns det idag varken en socialistisk majoritet i något kommunfullmäktige eller en facklig ledning som på allvar är beredd att utmana nedskärningspolitiken i den offentliga sektorn. Om den fackliga ledningen på central (och of­ta även lokal) nivå inte är beredd att ta kampen måste aktioner istället planeras underifrån, där anställda samarbetar med brukare, anhöriga, elever, föräldrar och så vidare.
Den massiva demonstrationen för sjukhuset i Övik är ett exempel på gräsrotsinitiativ som behöver växa sig starkare och sprida sig över Sverige.
Rättvisepartiet Socialisterna kommer både i kommunfullmäktige och utanför att stödja uppbygget av en så­dan rörelse.

Jonas Brännberg

Hundratals tjänster försvinnner

Artikel ur Offensiv

Den 30 oktober i fjol rapportera­-de Offensiv om att nedskärningar på 29 miljoner kronor under 2009 och 39 miljoner under 2010 hotade Haninge kommun och att detta skulle kunna leda till att ungefär 200 tjänster försvinner från kommunen, varav hälften från skolan och barnomsorgen.

I den allt mer djupnande krisen går försämringarna snabbt. Enligt de senaste prognoserna kommer underskotten jämfört med den senaste budgeten nu bli ännu större. För år 2010 blir underskottet 60-70 miljoner kronor och för år 2011 blir det 99 miljoner kronor. Detta innebär att Haninge kommun kan kom­ma att förlora flera hundra tjänster under de kommande tre åren.

Skulle den borgerliga majoriteten slopa de budgeterade överskottsmålen på 2-3 procent per år under de kommande åren behöver nedskärningarna inte alls bli sto­ra, men att borgarna skulle avstå från sin politik med stora budgetöverskott som ett medel att minska resurserna till de offentliga verksamheterna är nog tyvärr att hoppas på lite för mycket.

Tobias Lindberg

Martina Mossberg (m) smutskastar återigen Skolverket

Grund- och förskolenämndens ordförande Martina Mossberg (m) passar än en gång på i ett inlägg på kommunledningens blogg att försöka smutskasta Skolverket. Att skolverket har kritiserat utvecklingen av ökat användandet av kontroller och omdömen i förskolan samt, utan att nämna några namn, har pekat ut Haninge kommun har tagit Martina Mossberg så hårt att hon tar varje chans hon får för att försöka slänga så mycket skit på Skolverket som hon bara kan. Att hon för att lyckas smutskasta Skolverket måste förvränger uppgifter genom att till exempel "blanda äpplen med päron" verkar hon inte bry sig om.

I inlägget på kommunledningens blogg tar Martina Mossberg Skolinspektionens uppgifter att den vanligaste bristen i skolor är att de inte kan "visa på elevers kunskapsutveckling i de tidiga årskurserna i samtliga ämnen" som intäkt för att Haninge är rätt ute med sina kunskapskontroller och att Skolverket alltså har fel i sin kritik.

Felet Martina Mossberg gör är att blanda ihop att Skolverkets kritik gäller kunskapskontroller i förskolan, vilket inte är tillåtet eftersom det inte får finnas uppnåendemål i förskolan, medans Skolinspektionens uppgifter i det här fallet gäller skolan. Ett tydligt exempel på hur Martina Mossberg "blandar äpplen med päron" för att få det att verka som hon har rätt.

Se Skolinspektionens uppgifter här, Sveriges Radios (SR) artikel här och lyssna SR:s radiosändning här.

Tobias Lindberg

Förskolelärare kritiserar införande av kunskapskontroller

I ett inlägg på tidningen Förskolans forum kritiserar en förskolelärare som är anställd på en förskola i Haninge det faktum att Haninge kommun inför kunskapskontroller i förskolan för att förbättra måluppfyllelsen istället för att tillföra mer resurser.

Något som är rätt typiskt är att förskoleläraren väljer att vara anonym vilket är resultatet av att Haninge kommun inte har vidare högt i tak när det kommer till att låta de anställa säga vad de tycker.

Tobias Lindberg

Skolverket sätter kontroll- och betygsfundamentalisterna på plats

I en artikel, Barn testas och bedöms i förskolan, på Allt om barn.se uppmärksammas att skolverket varnar för att allt fler förskolebarn testas och bedöms i förskolan trots att det strider mot förskolans läroplan.

I artikeln står det:

Skolans krav på mätbar kunskap letar sig in i förskolan. Det visar en utvärdering som Skolverket gjort tio år efter att förskolan fick en egen läroplan. På alltfler svenska förskolor bedöms barns prestationer genom bland annat individuella utvecklingsplaner, IUP, och olika typer av diagnos- och bedömningsmaterial. Utvecklingen har gått fort. År 2002 använde 10 procent av Sveriges kommuner IUP i förskolan, 2007 var siffran 48 procent. I 60 procent av kommunerna testas dessutom barnens språkutveckling på olika sätt.

I tidningen Förskolan skriver man i en artikeln Läroplanen - en snabb succé:

I nästan hälften av landets kommuner har man infört någon form av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolan. Ofta efter beslut eller krav från politiker eller ledningsansvariga. 2002 hade bara 10 procent av förskolorna infört IUP, nu är det 48 procent. Enligt undersökningen är personal och rektorer oftare tveksamma eller direkt skeptiska till att införa IUP. De är, liksom Skolverket, oroade över den ökade bedömningen av enskilda barn. Något som strider helt mot läroplanens intentioner, säger Gunnar Åsén.
- Barn bedöms i förskolan på ett sätt som det inte var tänkt. Förskolan har
inga uppnåendemål för sin verksamhet som grundskolan utan bara strävansmål som beskriver inriktningen på arbetet. Det ställs inga krav på att man ska ha IUP i förskolan.
Vanligast är att man använder material för bedömning av barns språkutveckling. Bedömning av läsutveckling och matematisk utveckling förekommer också. En utveckling som Skolverket inte är helt nöjd med.
- Forskningen visar att ett ökat användande av tester inte gynnar lärande på längre sikt. Vi ser en liknande utveckling i flera andra länder där förskolan satsar allt mer på språkutveckling och matematik och verksamheten allt mer blir en förberedelse för skolan, säger Lena M Olsson.

Denna utveckling, med fler och tidigare kontroller och omdömen, beskrivs ibland som att det sker en "skolifiering" av förskolan, dvs att förskolans pedagogik mer och mer får stå tillbaks för skolans traditionella pedagogik med uppnåendemål och mätbara utvärderingsmetoder.

Utvecklingen är för tillfället särskilt stark här i Haninge kommun då alla etablerade partier från höger till vänster, med Martina Mossberg (m) och Robert Noord (s) i spetsen, är för kunskapskontroller i förskolan (4-åringar) och betygsliknande omdömen i förskoleklasserna (6-åringar). Till och med Vänsterpartiet i Haninge stödjer utvecklingen trots att partiet nationellt är emot. De högsta tjänstemännen och politikerna har energiskt drivit på med fullt stöd från Dagens Nyheter som skrivit flera artiklar på ämnet och till och med givit Haninges socialdemokrater full tillgång till Sveriges största opinionsverktyg DN Debatt.

Rättvisepartiet Socialisterna är det enda partiet i Haninge som har kämpar mot kunskapskontroller i förskolan och betygsliknande omdömen i förskoleklasserna. Vi har argumenterat mot utvecklingen i Haninge kommunfullmäktige och hänvisat till Skolverkets utredningar och den internationella forskning de stödjer sig på som visar att tidiga kontroller kan påverka små barn negativt. Förespråkarna av kunskapskontrollerna har å sin sida aldrig hänvisat till seriös forskning utan endast hänvisat till egna föga vetenskapliga utvärderingar av kunskapskontrollernas resultat. När övriga partierna inte lyssnade på fakta beslutad vi oss i våras för att överklaga användandet av kunskapskontroller till Skolverket och införandet av betygsliknande omdömen i förskoleklasserna till Länsrätten och Skolverket. Överklagandeprocessen är långsam men innan årets slut skall Skolverkets utredning om kunskapskontrollerna vara klar och utredningen om betygsliknande omdömen borde inte dröja mycket längre. Som det verkar, om man ser till utredningen Tio år efter förskolereformen, kommer Skolverket slå fast att kunskapskontroller i förskolan strider mot förskolans läroplan, Lpfö 98, eftersom man inte får ha uppnåendemål i förskolan. I förarbetena till förskolans läroplan, proposition 1997/98:93 "Läroplan för förskolan", står det dessutom väldigt tydligt i avsnitt 7.1:

I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas och inga betyg eller omdömen skall utfärdas. Förskolan är en pedagogisk verksamhet i vilken barn kan börja vid olika åldrar och delta i under olika lång tid. Förskolan skall vara trygg, utvecklande och lärorik för alla barn som deltar, utifrån vars och ens förutsättningar. Av den anledningen anser regeringen att det inte är lämpligt att använda mål att uppnå i förskolans läroplan. Sammanfattningsvis anser regeringen att förskolans läroplan skall innehålla endast en typ av verksamhetsmål, nämligen mål att sträva mot för det enskilda barnets utveckling och lärande.

Hur utslaget blir när det gäller betygsliknande omdömen är inte lika självklart eftersom läroplanen för skolan, Lpo 94, och dess förarbeten inte är lika tydliga vad gäller uppnåendemål. Mycket pekar dock på att det inte borde vara tillåtet med betygsliknande omdömen i förskoleklasserna men det återkommer vi till i ett senare inlägg.

Tobias Lindberg
Ersättare i kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna

Rättvisepartiet Socialisterna hade rätt

Precis som Rättvisepartiet Socialisterna förutspådde i våras så medförde flytten av förskolan Skrindan att fler barn än normalt lämnade verksamheten. Normalt brukar ungefär 15 barn sluta inför starten på hösten men detta år efter flytten hade hela 31 barn lämnat verksamheten. Alltså dubbelt så många än normalt. Detta var inte vidare svårt att förutspå tyckte vi men trots det menade Eva Andersson, central förskolechef, och Mats Öhlin, Förvaltningschef, vid Barn- och utbildningsförvaltningen, i sin konsekvensbeskrivning inför flytten att det inte skulle sluta fler barn än normalt.
För små barn är det viktigt med stabila och varaktiga barngrupper. Stora förändringar med alltför många nya barn i barngrupperna kan inverka negativt på barnen.

Tobias Lindberg
Förälder på Ribby förskola och ersättare för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge kommunfullmäktige

Avslöjande debatt i Haninge fullmäktige under RS-motionen mot mäns våld mot kvinnor

I en och en halv timme försökte Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet hit­ta argument för varför Rättvisepartiet Socialisternas motion ”Åtgärder mot mäns våld mot kvinnor” inte skulle antas av Haninge kommunfullmäktige. Socialdemokraterna deltog inte ens i debatten.

Mattias Bernhardsson (RS)

I måndags var det årets sista kommunfullmäktigemöte i Haninge. Debatten om vår motion ägde rum strax efter att Rättvisepartiet Socialisterna (RS) som enda parti röstade emot högre arvoden för politikerna.
I Haninge finns bara två skyddade boenden med sammanlagt sju platser. Under 2007 fick kvinnojouren plats med 22 kvinnor och 28 barn, samtidigt som lika många nekades plats.
Därför föreslog RS att antalet skyddade lägenheter skulle byggas ut.

Marie Litholm (KD), socialnämnden, menade att ”ur ett barnperspektiv är en längre tids vistelse på jouren inte önskvärd”.

– Är det ur ett barnperspektiv mer önskvärt att kvinnor och barn bor kvar hos en man som slår? kontrade RS kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson.

Lina Thörnblom (RS)

– Är det en bra nivå att 55 kvinnor och barn inte fått plats i jourens lägenheter?, fortsatte Lina Thörnblom, också ledamot för RS. Men de fick inga svar.

Borgarna anklagar Skolverket för att använda dubbla budskap

Ett pressmeddelande från Haninge kommun från den 10 november 2008 riktat mot Skolverket är fyllt av felaktigheter och förvrängningar.

I pressmeddelandet påstås det att Skolverket kommer med dubbla budskap i frågan att kommunerna kartlägger barnen i förskolan.

Martina Mossbeg (m), ordförande för Barn- och utildningsnämnden i Haninge kommun, säger:

"Skolverkets rapport är underlig. Deras egna anvisningar säger att det är angeläget att kvalitet och måluppfyllelse i förskolan följs upp. Det gör 60% av Sveriges kommuner, men för detta kritiseras de av samma myndighet! Det verkar handla om en ideologisk konflikt internt på Skolverket".

Vad allt gäller är att Skolverket för några veckor sedan gav ut rapporten "Tio år efter förskolereformen" där det konstateras att "Barns utveckling, prestationer och
färdigheter kartläggs och bedöms i ökad omfattning. Denna utveckling ligger
knappast i linje med reformens intentioner ..." (sid 104). Även fast inga kommuner nämns med namn i rapporten så är det tydligt att en av kommunerna som åsyftas är Haninge kommun som sedan en tid tillbaks använder både Individuella utvecklingsplaner (IUP) och kunskapskontroller generellt på alla barn i förskolan.

Saken är den att det inte är som Martina Mossberg försöker påskina, det finns ingen ideologisk konflikt internt på skolverket. Visst är det så att kvalitét och måluppfyllelse skall följas upp men det skall inte göras på det sätt som Haninge gör. Haninge använder enkla diagnos- och bedömningsmaerial, ett läsutvecklingsschema (LUS) används för att bedöma läsförståelse och ett annat test ska börja användas för att bedöma den matematiska förmågan, vilket ökar risken att enskilda barns prestationer bedöms snarare än verksamhetens kvalitét. Skolverket förespråkar istället att pedagogisk dokumentation används för att följa upp kvalitét och måluppfyllelse.

Haninge behöver en kommunakut

Artikel ur Offensiv

När banker och storägare får problem kommer borgerliga partier och socialdemokrater snabbt till undsättning med bankakuter och krispaket. Det hände under 90-talskrisen och upprepas under dagens finanskris. När kommuner och landsting, vars verksamhet är viktig för vanligt folk, får problem kommer - ingen alls.

Redan nu visar det sig att de beräknade intäkterna för 2009 som Haninge kommunfullmäktige i juni baserade sitt budgetbeslutet på blir 11 miljoner kronor (mkr) lägre. Dessutom har invånarantalet vuxit snabbare än förväntat vilket kan medföra kostnadsökningar på upp till 18 mkr. Sammanlagt kan detta leda till nedskärningar på upp till 29 mkr under 2009. Prognosen för 2010 ser ännu dystrare ut med hela 39 mkr i minskade intäkter men kan snabbt bli ännu sämre.

Sammantaget kan detta leda till nedskärningar inom samtliga nämnder i storleksordningen 0,9 % under 2009 och 1,2 % under 2010. Det motsvarar ungefär 10 mkr för skolan och barnomsorgen under 2009 och ytterligare 13 mkr under 2010. Bara i skolan och barnomsorgen innebär det att drygt 100 tjänster riskerar att försvinna de kommande två åren. I övrig kommunal verksamheten riskerar ytterligare 100 tjänster att försvinna. Sammantaget kan alltså 200 tjänster vara hotade i Haninge.

Den kommande tiden kommer vi att få höra från de etablerade partierna att det tyvärr är tvunget att skära ner, att det är finanskrisens fel. De kommer att säga att de skulle ha gjort annorlunda om det bara gick men tyvärr måste ju budgetramarna hållas. Ha då i minnet att det inte bara är under finanskriser som de etablerade partierna skär ner. Mitt under blomstrande högkonjunktur 2007 genomförde den borgerliga majoriteten i Haninge kommun stora nedskärningar inom skola och barnomsorg vilket resulterade i att 170 tjänster försvann. Det enda man kan vara säker på idag är att oavsett om det går bra eller dåligt, oavsett om det är borgare eller socialdemokrater som styr, så hittar de alltid någon anledning att skära ner ytterligare i den offentliga verksamheten.

Rättvisepartiet Socialisternas krav är att staten sätter upp kommun- och landstingsakuter för att rädda den offentliga verksamheten och alla som riskerar att bli arbetslösa under finanskrisen. Vidare ska inte det allmännas pengar gå till att rädda storägarna, deras girighet har blivit deras fall, de förtjänar inte att räddas. De banker och storföretag som inte klarar sig själva bör tas över av samhället och styras demokratiskt för att uppfylla våra gemensamma behov.

Tobias Lindberg
ersättare i Haninge kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna

Vad behöver göras mot sexism och homofobi?

Artikel ur Offensiv

RS krav på kampanj för sexuellt likaberättigande

I måndags hade kommunfullmäktige i Haninge möte. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har i Haninge två mandat och deltog aktivt i debatterna.
Den motion som RS lämnade in i februari om en kam­panj för sexuellt likaberätti- gande stod med på dagordningen.

– År 2004 gjordes en undersökning av doktoranden och sjuksköterskan Gerd Röndahl som visade att om det fanns valmöjlighet så skulle 36 procent av personalen avstå från att vår­da homosexuella patienter.
– Ungdomsstyrelsen genomförde på uppdrag av regeringen en undersökning över ungdomars hälsa 2007. Den uppger att HBT-personer mår avsevärt sämre än övriga unga i befolkningen. Bland dem är det de unga kvinnorna som är homo-, bi-, eller transsexuella som mår sämst.
– Skolverket rapporterade 2003 att nästan var tredje elev ansåg att homo­sexuella lärare inte ska tillåtas arbeta i grundskolan, sa Lina Thörnblom i sin presentation av motionen.

I motionen kräver Rättvisepartiet Socialisterna att:
• Kommunen fastanställer/återanställer pedagogisk personal till grund- och gymnasieskolans elevvård till dess att minst både skolsköterska och kurator finns i varje skola.
• All kommunal personal som arbetar inom vård, omsorg, lärande, elevvård eller pedagogik ska få kompetens inom genus- och HBT-perspek­tiv, exempelvis genom RFSL eller andra organisationer som arbetar med sexuellt likaberättigande.
• Sexism och homofobi motver-kas med temadagar samt genus- och HBT-perspektiv i samhällskunskap, historia och sexualkunskap.
• Allt materiel som berör sex och sexualitet inom undervisningen inventeras, i samråd med organisationer som arbetar med sexuellt likaberättigande. Häv alla inköpsstopp för skolmateriel.

Motionen besvarades men blev inte bifallen, då kommunledningen anser att kommunen redan gör tillräckligt.– Att Barn- och utbildningsnämnden i sitt svar har tonen i princip rakt igenom att det är skolans ansvar eller rektorns ansvar stämmer troligen enligt regelboken. Men för att skolorna efter en inventering av materialet till exempel ska kunna köpa in nya böck­er krävs även pengar.
Samma gäller för att kunna åter- och fastanställa personal eller för att se till att det finns en kurator på skolan. Att lägga allt ansvar på skolorna i sitt svar är nonchalant speciellt med tanke på de nedskärningar som har ägt rum, svarade Lina Thörnblom.
I en debatt som hölls om ”valfrihet” inom hemtjänsten deltog RS så­klart också.

– Vem tjänar på valfrihet inom hemtjänsten? Svaret är ägarna till de privata hemtjänstföretagen. Förlorar­na är de äldre, hemtjänstföretagens anställda och i slutändan hela samhäl­let, argumenterade Tobias Lindberg.
– Det enda privata företag är bra på är att skapa vinster till sina ägare och marknadsföra sig själva…

Privata företag kan skapa vinster på tre sätt:
• Skära ner på verksamhetens kvalitet.
• Försämra löner och arbetsförhål­landen.
• Välja ut de mest lönsamma vårdtagarna.

– Det mest effektiva är offentligt driven verksamhet, där alla pengar går till verksamheten. Dessutom har medborgarna större insyn i offentlig verksamhet och, viktigast av allt, möjlighet att demokratiskt påverka vården, avslutade Tobias Lindberg.

RS Haninge

Inlägg av Tobias Lindbergs (rs) i Kommunfullmäktigedebatten "Vem tjänar på valfrihet inom hemtjänsten?"

Vem tjänar på valfrihet inom hemtjänsten? Svaret är ägarna till de privata hemtjänstföretagen. Förlorarna är de äldre, hemtjänstföretagens anställda och i slutändan hela samhället.

Privata företagen är nämligen inte bättre på att driva verksamhet än det offentliga. Det är en myt, ömt vårdad av de etablerade medierna vars ägare tjänar storkovan på att lura allmänheten att tro att privata alternativ alltid är bättre.

Det enda privata företag är bra på är att skapa vinster till sina ägare och marknadsföra sig själva. Pengarna till marknadsföring och vinster tas från de resurser som finns tillgängliga för att driva verksamheten, alltså blir verksamheten sämre. För att kompensera detta satsar de privata företagen enorma summor på marknadsföring vilket gör att allmänheten tror att de är bättre än offentliga alternativ fast än de inte är det.

Privata företag kan skapa vinster på tre sätt:
- Skära ner på verksamhetens kvalité
- Försämra löner och arbetsförhållanden
- Välja ut de mest lönsamma vårdtagarna

Dessa tre metoder, eller kombinationer av dem, är enda sättet för privata företag att skapa vinster. Det finns ingen mystisk undergörande effekt i det privata ägandet som möjliggör att de privata företagen kan ta ut vinster och samtidigt upprätthålla en lika bra verksamhet som den offentliga verksamheten som inte tar ut vinster, trots det försöker de rika företagsägarna tillsammans med sina vapendragare Svenskt näringsliv och de borgerliga partierna övertyga oss om motsatsen.

Det mest effektiva är offentligt driven verksamhet, där alla pengar går till verksamheten. Som exempel kan nämnas att amerikansk sjukvård är många gånger dyrare än svensk trots att den inte är bättre. Dessutom har medborgarna större insyn i offentlig verksamhet och - viktigast av allt - möjlighet att demokratiskt påverka verksamheten.

RS i SVT:s Debatt

Öppet brev till Haninges högerstyre

Artikel ur Offensiv

Först tog ni barnens dagis, nu deras gympasal

Barn och föräldrar trivdes bra på förskolan Skrindan men med argument om effektivisering drev ni i den borgerliga majoriteten igenom en flytt av verksamheten.Trots att flytten hade planerats av politiker och tjänstemän i minst ett halvårs tid lät ni föräldrarna få reda på planerna bara två veckor in­nan beslutet skulle fattas i Barn- och utbildningsnämnden. Att en klar majoritet av föräldrarna var emot flytten, vilket en namninsamling bevisar, brydde ni er inte om.

Protesterna mot den snabba och odemokratiska beslutsprocessen avfärdade ni med argument om att det var bråttom att hinna genomföra allt in­nan höstterminen började.Istället fick föräldrarna höra av Martina Mossberg (m) hur bra allt skulle bli med de nya fräscha lokaler­na, lokaler som dessutom innefattade en stor gympasal.

Under augusti genomfördes flytten till Ribby förskola men nästan omgående kom nästa chock. Nu planerar ni att införa ett nytt ­hyressystem för kommunens lokaler som kommer att göra det dyrare för skolor och förskolor med nya, fräscha, välanpassade och stora lokaler. Tanken med det nya hyressystemet är att det skall uppstå en press att minska lokalytorna så att utrymme för annan verksamhet friställs.

Många skolor och förskolor kommer alltså tvingas att välja mellan att krympa lokalytan eller dra ner på annat, minska antalet anställda eller öka storleken på barngrupperna. Precis de aspekter som Martina Mossberg inför Skrindanbarnens föräldrar framförde som något positivt med flytten till nya lokaler är nu det som kommer att göra lokalerna dyra. Den rektor som prioriterar en gympasal framför små barngrupper och mycket personal finns inte i dagens hårt nedskurna förskola.

När det nya hyressystemet införs 2009 kommer gympasalen att vara det första som försvinner, något som Martina Mossberg visste om när hon berättade för föräldrarna om den sto­ra fina gympasalen, hon satt nämligen samtidigt i Kommunstyrelsen och planerade det nya hyressystemet.

Tobias Lindberg
Förälder på Ribby förskola och ersättare i kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna

S springer i högerns fotspår

Artikel ur Offensiv

Förra måndagen hölls kommunfullmäktige i Haninge, där Rättvisepartiet Socialisterna har två mandat. Den första intressanta debatten handlade om förskolan Skrindan som har bytt lokaler.

Självfallet är det bra och viktigt med fräscha lokaler för barnen, men i det här fallet äter ungefär 60 barn i en stor gemensam matsal samtidigt. Skolverkets riktlinjer säger att det som är bäst för barnen och som bör eftersträvas är max 15 barn per 3 anställda för barn mellan tre och fem år. Även på gården blir det otryggt med för många barn då personalen omöjligt kan känna igen alla barn om nå­gon hamnar på fel avdelning eller dylikt.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande, moderaten Martina Mossberg, visar alltför ofta i sina svar att hon inte har satt sin fot på försko­lan särskilt många gånger.

Socialdemokraterna springer flämtande i moderaternas fotspår i flera frågor för att inte förlora röster. Nu har man bland annat sin egen motsvarighet till arbetslinjen och i Haninge visade det sig senast i en interpellation från socialdemokraterna, där man vill införa ett bonussystem för att ”uppmuntra personalen”. Allt­så, om en verksamhet budgeterar ett överskott och håller en god kvalitet ska personalen belönas med en bo­nus. Detta kommer endast att leda till att personalen får på sitt ansvar att ev­entuellt avstå från en vikarie för att generera ett överskott, vilket går ut över vårdtagare, elever, barn och så vidare. Istället måste kommunens personal få höjda löner och ett större in- flytande på arbetsplatserna.

Den mest upprörda debatten var den mot sverigedemokraternas motion angående deras krav på folkomröstning gällande Haninges motta- gande av invandrare och flyktingar. Eva Remnebratt, som var den enda närvarande av sd:s två ledamöter fick ensam bli helt nermald av attacker. Till och med centerpartisten Raymond Svensson sa att ”det rasistiska trynet kom fram på sverigedemokraterna i Eva Remnebratts inlägg”. Eva Remnebratt är enligt egen utsago inte emot invandrare, utan vill bara att de ”ska leva svenskt” och ”bli svenskar”.
Undertecknad var uppe i ­debatten och gav även en känga mot moderaterna, som i utspel efter utspel i media anser att man inte ska få flytta till Sverige och bo var man vill utan flytta dit det finns jobb. Men det är samhällets ansvar att se till att det finns arbete, bostad och utbildning till alla.

Slutligen försökte Gilbert De Wendel, kommunstyrelsens ordföran­de, i en debatt om avknoppningar (läs privatiseringar) vara lustig och citera Karin Boye och utbrast ”Visst är det skönt att se knoppar brista”. Det en­da De Wendel lyckades med var att bevisa sin okunskap gällande poesi då dikten heter ”Visst gör det ont när knoppar brister”. Otur, De Wendel!

Lina Thörnblom
ledamot för RS i Haninge kommunfullmäktige

Protest mot rasistisk motion i Haninge

Artikel ur Offensiv

I måndags anordnade Rättvisepartiet Socialisterna ett torgmöte mot rasism utanför kommunfullmäktigemötet i Haninge, som behandlade sverigedemokraternas rasistiska motion om en folkomröstning om att Haninge kommun ska sluta ta emot invandrare.

Lina Thörnblom talade på protesten

– Nu visar sverigedemokraterna vilket rasistiskt parti de är. Deras kompi-sar i öppet nazistiska organisationer applåderar förslag som det här, sade Joel Eriksson från Elevkampanjen.
– Vi kommer inte att acceptera rasistisk politik i Haninge kommun. Vi måste visa att Haninge är en antirasi­stisk kommun, fortsatte Joel Eriksson.
– Alla som kommer till Sverige borde ha rätt att bo var de vill. Att stoppa invandringen skulle bara leda till mer segregering, mer splittring och rasism, sade Lina Thörnblom, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna.
Inne på kommunfullmäktigemötet försökte sd argumentera för sin motion, och sade bland annat att de inte är emot invandrare, men vill att de ”ska bli svenska”.

Alla de andra partierna gick upp i talarstolen och sade att de var emot den här motionen. De markerade att de inte stödjer sverigedemokraternas rasistiska politik. Kommunalrådet Gilbert de Wendel (m) sade att det är självklart att alla ska få bo var de vill.
– Det är ju bra att Gilbert de Wendel inte tycker som sin partikamrat Tobias Billström, som vill tvinga dem att flytta till vissa orter. Det är samhällets ansvar att se till att det finns arbeten och bostäder åt alla, sade Li­na Thörnblom.
Alla kommunfullmäktigeledamöter utom en, sverigedemokraten Eva Remnebratt, röstade nej till förslaget.

Sebastian Olsson

Inlägg av Tobias Lindberg (rs) i kommunfullmäktigedebatten om flytten av förskolan Skrindan

Martina Mossberg (m) skriver att det är att beklaga att det blev kort mellan förslag och beslut vad gäller flytten av förskolan Skrindan. Jag vill minnas att jag har sett protokolluppgifter om flytt av förskoleverksamhet till gamla folkhögskolan i Västerhaninge från tidig höst 2007, kanske till och med så tidigt som våren 2007. Att det inte skulle ha att gå ut med information tidigare än mars 2008, bara två veckor innan beslutet skulle fattas i Barn- och utbildningsnämnden, låter mest som en dålig bortförklaring.

Vad gäller detta med möten med föräldrarna, som Martina Mossberg nämner, så var det vi föräldrar själva som anordnade dem och bjöd in er politiker. Hade inte vi gjort detta hade det aldrig blivit några möten inför beslutet.

Sedan till detta med konsekvensanalysen som Eva Andersson, central förskolechef i Haninge kommun, skrev där hon menade att lokalbytet inte skulle medföra några skillnader i gruppsammansättningen jämfört med de förändringar som sker varje sommar när de äldsta barnen går vidare till förskoleklasserna. Vi förldrar menade att denna analys var helt felaktig, att omorganiseringen skulle orsaka mycket större förändringar än så. Mycket riktigt, idag kan konstateras att dubbelt så många barn försvann från den kommunala verksamheten jämfört med ett normalt år. Precis som Eva Andersson skrev försvann 15 barn till förskoleverksamheten men utöver detta blev 16 barn kvar på förskolan Skrindan.

RS anmäler kommunstyret till Länsrätten

Artikel ur Offensiv

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har anmält Haninge kommun till Skolverket och Länsrätten eftersom högerstyret tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet i strid med Skollagen och Grundskoleförordningen beslutade att införa kunskapskontroller i förskolan och betygsliknande omdömen i förskoleklasserna.

Ledande forskare och ­institutioner som Skolverket anser att det kan vara skadligt för barn att ­kontrolleras och bedömas i tidig ålder. Ändå vill den borgerliga majoriteten tillsammans med s och v ha kunskapskon­troller på 4-åringar och betygsliknande omdömen på 6-åringar.
I rapporten Förskola i brytnings­tid skriver Skolverket (sid 181) ”Att utvärdera enskilda barns ­prestationer i relation till uppnåendemål strider mot läroplanens och reformens intentioner.” Reformen som nämns är läroplanen som gäller för förskolan, Lpfö 98.
Vidare skriver Skolverket (på sid 182) att ”Skolverket kan här se en perspektivförskjutning, där kartläggning av barns individuella utveckling inom olika områden blivit allt vanligare. Här finns det en risk för en alltför ensidig fokusering på enskilda barns prestationer, där man inte uppmärksammar vilka förutsättningar verksamheten erbjuder och hur barn fungerar i ett socialt och pedagogiskt sammanhang." Skolverket menar att det även är viktigt att beakta hur små barn kan uppleva att tidigt bli bedömda.
Vi i Rättvisepartiet Socialisterna anser att fler prov och betyg inte kan ersätta lärare. Vi säger nej till lärarlösa lektioner, stora klasser och ytinlärning. Istället behövs mindre klasser, mer tid för individuell hjälp och läxläsning samt möjlighet att omsätta kunskaper i praktiken. Därför vill vi satsa 60 miljoner kronor mer än högermajoriteten på För- och grundskolenämnden i ­budgeten för år 2009 för att återställa personaltätheten inom barnomsorg och grundskola. Rättvisepartiet Socialisterna samlade till stora protester och ­skolstrejk förra året tillsammans med lärare, elever och föräldrar – protester som tvingade högerstyret att backa från delar av de stora nedskärningarna inom skola och barnomsorg.

Tobias Lindberg
Ersättare i kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna

Oppositionen stavas RS

Artikel ur Offensiv

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) är den aktiva oppositionen i Haninge. Det visar partiets budgetförslag för 2009-2010.

Moderaterna och de andra högerpartierna, som nu styr kommunen, visar med sin budget att de vill genomföra privatiseringar, ett kvinnofientligt vårdnadsbidrag och ökad betyghets så långt ner som i förskolan och öka klassklyftorna. Socialdemokraternas budget är lam och vågar inte omfördela resurser. Vänsterpartiets budget är nästan identisk. I RS alternativbudget föreslår vi ett upprop som tar kamp för höjda och indexreglerade statsbidrag och bjuder in andra kommuner, fackföreningar och sociala rörelser att ­delta. Haninges största utmaning under de kommande åren är att lösa perso­nalbristen. Fram till 2017 kommer ca 1 350 personer att gå i pension. För att locka fler unga att söka jobb inom skola, barn- och äldreomsorg vill vi avsätta 10 miljoner kronor till att höja lägstalönerna. Genom att redan nu öka bemanningen på kommunens ­arbetsplatser minskas arbetsbelastningen. Detta skulle minska, inte bara förtidspensioneringar, utan också ohälsotalen samt antalet arbetsskador. Anställda med lång arbetslivserfarenhet inom sitt yrke borde också ha möjlighet att avstå från tungt belastade arbetsmo­ment och använda mer tid till att vägleda unga/nya anställda. Vi vill dessutom avsätta ytterligare 2 miljoner kronor på friskvård. Vår personalpolitik skapar nya resurser till satsningar. Vi vill spara på politikernas favo­ritområden: 2,5 miljoner kronor på representation, resor, konferenser och presenter; 6,5 miljoner kronor på slopat kontant partistöd, minskade arvoden för sammanträden samt hel- och deltidsengagerade förtroendevalda och 22 miljoner kronor på konsulter. Minst hälften av konsultutgifterna är onödiga med vår politik. Personalen – de verkliga experterna på arbetsplatserna – måste få större inflytande.

Rusta upp skolan
I För- och grundskolenämnden ­satsar vi 60 miljoner kronor mer än höger­majoriteten för att återställa personaltätheten inom barnomsorg och grundskola samt avskaffa begränsningen av vistelsetiden för barn till arbetslösa och sjukskrivna. Vi vill avskaffa den borgerliga synen på barnomsorg som barnpass­ning, bygga ut och stärka den pedagogiska uppgiften och minska klassstorlekarna i grundskolan. I Socialnämnden satsar vi 6 miljoner kronor till åtgärder för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Detta möjliggör anställning av fältassistenter för trygghetsvandring­ar, en ny tjänst till manscentrum, en ny tjänst till kvinnojouren och nyförvärv av skyddade boenden. I Äldreomsorgsnämnden satsar vi 16 miljoner kronor, varav en fjärdedel öronmärks till en reducering av matavgiften för de äldre på ­särskilda boenden om 1 000 kronor per må­­nad. Vi öronmärker 0,8 miljoner kronor till inköp av nya taklyftar (ca 20 stycken) för att förbättra arbetsmiljön på Haninges äldreboenden. I Miljönämnden avsätter vi 1 miljon kronor för att inventera kommu­nens vindkraftspotential. Vi vill bygga en ny fotbollsplan åt Brandbergens IF och rusta upp nedgångna idrottsplaner. Med vår budget för 2009-2010 vill vi visa hur en socialistisk omför­delning av resurser kan ändra förutsättningarna för Haningeborna radi­kalt. Till skillnad från de andra partierna är vi aktiva på skolor och arbetsplatser.