Mordhotad och förföljd i Trumps USA söker asyl i Sverige

Kända transaktivisten Danni Askini flydde USA efter 100-tals hot och ett mordförsök • Nu hotas hon med fängelse om hon återvänder

Av Mattias Bernhardsson

som träffade Danny Askini i Stockholm för några dagar sen
- - -

Danni Askini har varit aktiv för hbtq+-personers rättigheter i USA ända sedan slutet av 1990-talet. Hon har hållit över 200 föreläsningar på organisationer och universitet om hbtq+-frågor. Tills nyligen var hon ordförande för Gender Justice League. Danni har vant sig vid hot under en lång tid, men under sommaren eskalerade situationen så pass mycket att hon inte längre kunde göra sitt arbete.

– Med alla hot och förföljelser, samtidigt som myndigheterna har vägrat att utreda dessa eller skydda mig, blev det till slut omöjligt för mig att fortsätta arbeta, berättar Danni.

Massakern i Orlando

"Högerextrema förenas i homofobin och bejakande av besinningslöst våld"

Av Per Olsson

Det fasansfulla och fega terrordådet mot gayklubben Pulse i Orlando, Florida, som dödade minst 50 personer och skadade 53, varav flera kämpar för sina liv, var den dödligaste masskjutningen i USA:s moderna historia. Våra tankar går till offren, deras anhöriga och de sårade.

Gärningsmannen, en 29-åring, var en reaktionär, våldsam homofob och känd av den federala polisen FBI. Enligt mediauppgifter ska han strax innan dådet ha uttalat sitt stöd till den högerextrema islamistiska terrororganisationen Islamiska staten (IS), som också beskrivit honom som en ”IS-kämpe”.
Det kan inte uteslutas att massakern i Orlando är en direkt följd av att IS pressats tillbaka i Syrien och Irak. Bara i Bagdad har under de senaste månaderna har hundratals fattiga shiamuslimer dödats i olika terrorattentat genomförda av IS.

"Dagarna innan massakern i Orlando deltog Republikanernas trolige presidentkandidat Donald Trump, som är emot samkönade äktenskap, på ett möte med den kristna högern och sa att han till ”100-procent” stödde deras homofobiska dagordning!"

Högerextrema förenas i homofobin och bejakande av besinningslöst våld. Dagarna innan massakern i Orlando deltog Republikanernas trolige presidentkandidat Donald Trump, som är emot samkönade äktenskap, på ett möte med den kristna högern och sa att han till ”100-procent” stödde deras homofobiska dagordning. ”Den 21 juni ska Trump ha ett privat möte med över 400 av USA:s mest bigotta, mest homofobiska och mest inflytelserika motståndarna till hbtq-rättigheter”, rapporterade Huffington Post den 10 juni. Men detta kommer inte att hindra Trump och övriga homofober med masskjutningarna i Orlando som förevändning från att trappa upp sitt hat och hets, särskilt mot muslimer. Talande är att Trump inte visat någon medkänsla för offren.

"Jag ångrar mig"

Bokrecension 
av Sanna Tefke

Sedan debatten om och avskaffandet av tvångssteriliseringarna av transpersoner har viktiga framsteg nåtts i att lyfta debatten om transpersoners situation. Frågor som allt för länge har legat i skymundan både inom och utanför hbtq-rörelsen.
Innan Caitlyn Jenner och Saga Becker har det funnits få offentliga personer för transpersoner att relatera till. Vanessa López är för de flesta känd från dokusåpan Big Brother, där hon år 2011 blev den första öppna personen med transsexuell bakgrund att delta, något hon fick utstå hot och trakasserier för både inne i huset och efteråt.

Förra året gav hon ut sin självbiografiska bok Jag har ångrat mig, (förlaget Two-spirit publisher, 2014) där vi får följa henne från uppväxten som pojke i Malmö till kvinnan hon är idag. Förutom gripande läsning om hennes liv som det är omöjligt att lämnas oberörd av lyfter boken även flera viktiga frågor.
För ungefär fem år sedan satt jag och Vanessa och pratade i en av de få luckorna som hemtjänstarbetet erbjuder. Jag vill synliggöra transpersoner och deras verklighet, sa hon till mig. Då hade hon precis ansökt om att delta i Big Brother.
Efter Big Brother öppnades dörrarna och Vanessa har gjort otaliga intervjuer och föreläsningar om sina erfarenheter och boken Jag har ångrat mig kan även ses som ett debattinlägg.
Vanessa påbörjade sin könskorri­gering när hon var 17 år, på den tiden var det inte möjligt att juridiskt byta kön utan sterilisering och att välja bort operationer sågs inte som ett alternativ.

I boken får vi följa henne från uppväxten och konflikten i att ses som en pojke men känna sig som en tjej och att åka på stryk nästan varje dag för att en inte passar in, processen till att hitta sig själv och den långa vägen dit, hur hon som omyndig tonåring hamnar på gatan och hamnar i väldigt riskfyllda situationer och upptäckten av en ny värld och sig själv.
Boken beskriver väldigt öppet processen med inte bara henne själv, utan även familjen, vänner, relationer, samhället och vården och det blir väldigt känslosamt i många delar.

Ge barn juridisk rätt till alla sina föräldrar

Av Lina Rigney Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
- - - -

Rätten till fler juridiska föräldrar är en viktig fråga för att utöka möjligheten för hbtq-personer att bilda familj.
Men även för barnens juridiska rätt till sina faktiska föräldrar i alla familjer.
Dagens föräldrabalk bygger på synen att en familj består av mamma, pappa och barn. Men redan när man tillät skilsmässa och möjliggjorde för människor att gifta om sig blev denna lag föråldrad.

Många barn har idag fler än två föräldrar. Problemet är att barnen saknar juridisk rätt till dessa. Om till exempel en vårdnadshavare avlider är det idag den över­levande vårdnadshavarens välvilja som avgör om barnet får träffa sin ”styvförälder”.
Motståndare till barns rätt till alla sina föräldrar (Moderaterna, Kristdemokraterna, Center­partiet, Folkpartiet och Sverige­demokraterna) argumenterar bland annat att risken för konflikter ökar. Men en könsneutral föräldrabalk som tar hänsyn till barnen skulle inte vara tvingande, utan en möjlighet för familjer. Den skulle också ge domstolar möjlighet att anpassa sig till familj­ers verklighet i vårdnadstvister.

Det behövs en kämpande hbtq-rörelse

Av Louise Strömbäck
Vårdbiträde och kandidat nr 6 på Rättvisepartiet Socialisternas valsedel till kommunfullmäktige i Haninge

Nu under tiden för Stockholm Pride uppmärksammas hbtq-frågor mer än vanligt, och särskilt då det snart är val till riksdag, landsting och kommuner. Det är nu riksdagspartierna diskuterar hbtq-frågor, men utvecklingen går annars inte mycket framåt.

RFSL och RFSL Ungdom har startat en kampanj som heter Rösta för allas lika rätt, där de sammanfattar frågor som just nu är viktiga. Frågorna är indelade i de fem områdena ”Alla har rätt till en rättssäker asylprövning”, ”Alla har rätt att få sin könsidentitet erkänd och respekterad”, ”Alla har rätt att leva tryggt med sin familj”, ”Alla har rätt till bästa möjliga hälsa och ett liv fritt från våld” och ”Alla har rätt till en utbildning utan diskriminering och trakasserier”.

Indien: Demonstration mot homofobi och för sexuellt likaberättande i lagen 

Kampanjens syfte är att uppmana alla att rösta i valet ”för mänskliga rättigheter och för lika rättigheter oavsett sexuell läggning och könsidentitet”, enligt Ulrika Westerlund, RFSL:s förbundsordförande. Däremot uppmanar inte RFSL till en röst på något specifikt parti, utan menar bara att det är viktigt att använda sin rösträtt.

Asylforum på Pride lockade många

Under torsdagen den 31 juli anordnade RFSL Newcomers ett heldagsforum med fokus på asylpolitik och andra frågor som berör papperslösa, asylsökande och nyanlända hbtq-personers situation.
En del under dagen var ett panelsamtal med olika organisationer som jobbar med asylfrågor om hur situationen ser ut idag och vad som behövs göras.

RS-medlemmen Sanna Tefke för Asylrörelsen Stockholm, Aino Gröndal som är juridiskt biträde för RFSL och representanter från RFSL Newcomers, Asylstafetten och Ingen Människa är Illegal deltog i samtalet.
Forumet var välbesökt av runt 50 personer och på främsta raden satt Migrationsverkets ställföreträdande generaldirektör Mikael Ribbenvik med en bitter uppsyn.
Deltagarna kunde konstatera att situationen för asylsökande hbtq-personer fortfarande är kritisk.
Sverige utvisar fortfarande en majoritet av de asylsökande tillbaka till förföljelse och tortyr.

Transpersoner nekas skadestånd för tvångssteriliseringar

Av Sanna Tefke
Kandidat nr 3 på Rättvisepartiet Socialisternas valsedel till kommunfullmäktige i Haninge

Den 17 juni meddelade justitiekanslern (JK) att inget skadestånd skulle utgå till de 161 personer som stämt staten då de på grund av könstillhörighetslagen tvångssteriliserades i samband med könskorrigering.

Tvångssteriliseringar användes relativt flitigt i Sverige mellan 1934-1975. Då var syftena bland annat att bevara rashygienen, kontrollera asociala och ekonomiska skäl. Det upphörde officiellt i Sverige 1975 men fortsatte fram till förra året att vara gällande för personer som juridiskt ville ändra könstillhörighet.
Den tidigare lagen, som officiellt ändrades i juli 2013 men ändringen som praxis från januari, innebar att personer som juridiskt ville byta könstillhörighet var tvungna att steriliseras samt att det var förbjudet att spara könsceller för framtida bruk. Tidigare eventuella sparade könsceller skulle även förstöras innan en korrigering kunde genomgås.
Ändringen genomfördes efter att kammarrätten i Stockholm fann att det stred mot grundlagen, Europakonventionen samt att det var diskriminering mot dem som ville byta juridiskt kön.

Efter lagändringen är det alltså 161 personer som framfört skadeståndsanspråk på 300 000 kronor per person för att de påtvingats sterilisering. Skadeståndet var tänkt att ersätta för sterilitet samt för den kränkning av den kroppsliga och personliga integriteten som tvångssteriliseringen hade inneburit.
Bakom anmälan stod även Diskrimineringsbyrån Uppsala, KIM, RFSL, RFSL Ungdom och Transföreningen FPE-S. 2005 ersattes ca 1 600 personer, efter en statlig utredning om tvångssteriliseringarna, med ett schablonskadestånd på 175 000 kronor vardera för dem som utsatts för tvångssterilisering fram till 1975.
Men i detta fall avslår alltså JK begäran. En utav motiveringarna i beslutet handlar om huruvida det varit tvång eller inte.
”Sökanden har beretts tillfälle att göra ett medvetet ställningstagande och de har samtyckt till att steriliseras [...] De har emellertid själva ansökt om ändrad könstillhörighet och då varit medvetna om eller blivit informerade om att detta förutsatte sterilisering.”

”Vi tar kampen in i kommunfullmäktige”

Viktiga segrar och kampexempel av socialister efter 7 år i Haninge kommunfullmäktige • Strid för skola, omsorg, arbetsvillkor, asyl och socialism

Intervjuade: Fr.v: Sanna Tefke (RS ersättare 2010-), Mattias Bernhardsson
(RS ledamot 2006-) och Lina Rigney Thörnblom (RS ledamot 2006-)

Event: Mattias, Lina och Sanna talar på stormötet "Socialister tar strid" på Kulturhuset 5 september 
Svd SvD2 SvD3 SvD4 SvD6 SvD7 SvD8 SR SR2 SR3 SR4 SR5

Socialister i kommunfullmäktige del 1:

2006 valdes Mattias Bernhardsson och Lina Rigney Thörnblom, då 26 och 19 år gamla, in i Haninge kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna (RS). För första gången tog ett parti till vänster om Vänsterpartiet mandat i Stockholms län, vilket upprepades 2010 då RS vann fortsatt fler röster trots högervindarna på riksplanet och organiserat valfusk lokalt.

Valda på meriter – inte löften
- De andra partierna säger ”Rösta på oss! Våra vallöften är bla bla bla” - vallöften som alltid grusas när de väl styr. Vårt enda löfte är att ta strid. Vi berättar vad vi gjort i verkligheten. Och vi ber inte bara om en röst i valkampanjen, vi ber människor att själva organisera sig. En socialistisk politik utgår från behoven och kräver kamp underifrån, förklarar Lina Rigney Thörnblom.

Lina Rigney Thörnblom, nyinvald i kommunfullmäktige 2006

- Många av dem som röstar på oss hade aldrig röstat förut, de hade med rätta ingen tilltro till politiker. Andra hade tidigare röstat på Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet men genomskådat deras fraser. I Rättvisepartiet Socialisterna såg många inte bara ett klart oppositionsalternativ, utan partiet som kunde bli ”kampens spioner i kommunfullmäktige”. Ofta kan vi ta reda på vilka utredningar och planer som finns beställda på ett tidigt stadium och varsko anställda om kommande attacker på villkor och budgetar. Det finns mycket hemlighetsmakeri i kommunens organisation; Vi är 'läckan', berättar Mattias Bernhardsson.

Pride: Välbesökt möte om kamp för välfärd utan vinst

Under Prideveckan anordnade Rättvisepartiet Socialisterna (RS) ett seminarium i Pride House: ”Privatiseringshetsen och hbtq-personers kamp för välfärd utan vinst”. 

Sanna Tefke (RS)
Foto: Natalia Medina

Inledningen hölls av Sanna Tefke, ersättare för RS i Haninge kommunfullmäktige, förtroendevald inom Kommunal och en av initiativtagarna till nätverket Välfärd utan vinst.
Hon började med att prata om Sveriges förvandling från ett välfärdsland till ett nyliberalt experiment:
– Välfärden har rustats ner under de senaste 20 åren, men sedan år 2006 har det gått extremt fort. Inget annat land i världen låter riskkapitalister köpa upp till exempel akutsjukhus, som S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Hon drog kopplingen till hbtq-personers utsatthet som förvärras under högerpolitikens nedskärningar. 
–  Särskilt bland hbtq-ungdomar ökar ohälsan fort. Personal på skolorna saknar ofta hbtq-kompetens, vilket är en av de saker man först skär ner på. Det finns idag ett äldreboende för hbtq-personer i Stockholm, vilket är jättebra. Men hbtq-personer ska ju inte behöva söka sig till särskilda boenden, vårdcentraler och liknande för att slippa diskriminering, tillade Sanna.

Lina Westerlund, lärarstudent och medlem i RS, sade i diskussionen:
– Skolan har blivit en marknad där föräldrarna blir kunder. Inom de privata skolorna där vinst sätts först kan religiösa föräldrar ha åsikter som de får igenom när det gäller exempelvis sexualundervisning.

Louise Strömbäck

Läs också:
> Seger: Haninge backar - alla anställda i privat hemtjänst får kollektivavtal

Graviditet och barn är inga varor

”När du är fattig har du inte lyxen att tänka på obehag”

Lina Rigney Thörnblom (RS)

Av Lina Rigney Thörnblom
Kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

Flera rapporter har kommit det senaste året om surrogatmödrar som har dött i och med sin graviditet. Men storleken på mörkertalet är oklart till exempel i Indien där livmoderindustrin blomstrar.
I april i år skrev Offensiv om varför man som socialist måste vara emot surrogatmödraskap (Läs 'Ett socialistiskt nej till surrogatmödraskap'). Vi lever i ett samhälle där allt som går görs till varor, från vapen, droger och sex till DNA-koder i genmodifieringsindustrin.
Efter det har debatten fortsatt att gå varm om huruvida Sverige ska införa ett altruistiskt surrogatmödraskap, vilket kommer att utredas av regeringen.
Norges kronprinsessa Mette-Marit utlöste en debatt om norskt surrogatmödraskap när hon i oktober 2012 bestämde sig för att hjälpa sin vän och hans man som beställt barn av en surrogatmamma i Indien. Deras visum blev försenat och de kunde inte resa till Indien i tid till tvillingfödseln.
Istället åkte Mette-Marit dit för att agera barnflicka tills barnen kom till Norge.
I Norge är lagen utformad likt den i Sverige. Man får inte använda sig av en surrogatmor, men det finns kryphål som gör att till exempel mamman som burit barnet, frånsäger sig vårdnaden och partnern till den andra biologiska föräldern gör en närståendeadoption.
Sharmila Rudrappa vid departementet för sociologi och även anställd på Centret för asienamerikanska studier vid Texas universitet har gjort studien Indiens rullande band i reproduktionen (India’s reproductive assembly line).

Ett socialistiskt nej till surrogatmödraskap

Kvinnors rätt till sina egna kroppar

av Lina Rigney Thörnblom
Kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

Lina Rigney Thörnblom (RS)

En laglig marknad för handel med kvinnor och barn existerar idag. Den indiska ”surrogatmarknaden” omsatte drygt 13 miljarder kronor 2012. Västerländska par beställer vita barn av, till största delen fattiga, indiska kvinnor. Statens medicinsk-etiska råd (SMER) har öppnat för införandet av så kallat altruistiskt surrogatmödraskap även i Sverige. Och regeringen ska senast i maj vara klar med direktiven till den utredning som ska se över frågan om surrogatmoderskap.

Foto: Flickr T & Katrien / CC

Diskussionen om surrogatmödraskapets vara eller icke vara är högst aktuell i Sverige. Detta särskilt sedan SMER (Statens medicinsk-etiska råd) den 28 februari öppnade för altruistiskt surrogatmödraskap i en debatt­artikel i Svenska dagbladet. Man skriver att ”[altruistiskt surrogatmödraskap] … kan vara en etiskt godtagbar metod att hjälpa ofrivilligt barnlösa. En viktig utgångspunkt har varit principen om självbestämmande; kvinnor som vill vara surrogatmödrar åt anhöriga bör ha möjlighet att själva råda över sina kroppar”.

Efter Pride: Vilket ansvar har facket?

Sanna Tefke

Av Sanna Tefke

Det är inte bara näringslivet som huserar på Prideområdet; LO, TCO, Saco och enskilda förbund finns på plats både som sponsorer, med tält på området och seminarier. De senaste åren har fackförbunden tagit tag i hbt-frågorna, men fortfarande finns mycket arbete kvar att göra.

Dag 4 på Asylforum: Partidebatt avslutade lyckad vecka

Från vänster: Fredrik Saweståhl (M), Caroline Szcyber (KD), Anna Steele (FP), Sören Juvas (S), Fredrick Federley (C), Yvonne Ruwaida (MP), Lina Westerlund (RS), Jonas Göthner (FI), Hans Linde (V), Maria Bexelius (debatt-moderator) och Mattias Bernhardsson (inledare för arrangörsgruppen)
Foto: Laetitia Schteinberg (http://schteinberg.com)

Asylforumet på Stockholm Pride (Arr: Asylrörelsen i Stockholm, Varken hora eller kuvad och RFSL Newcomer) har varit en stor framgång. Nyhetssidan QX.se med 90 000 läsare i veckan konstaterade att "Asylforum lyfter Prides fokus".
Efter första dagen på Asylforum skrev QX.se att "om någon saknar kärnan i Pride, det politiska ursprunget, livsviktig kamp långt bortom fest och yta, föreslår jag att man går på något av Asylforums fortsatta seminarier. De hålls varje dag i Pride House..."
Asylforum har besökts av mellan 40 och 100 personer dagligen. Arrangörsgruppen har genom forumet kommit i kontakt med många nya hbt-flyktingar som vill organisera sig. Flera flyktingar har också kunnat använda forumet för att få ut sina berättelser i t ex SVT, Sveriges Radio och DN.

Tidigare artiklar från Asylforum:
> De två första dagarna på Asylforum: Starka berättelser av flyktingar och press på Migrationsverket
> Dag 3 på Asylforum: Så organiserar man sig

Från vänster: Fredrick Federly (C),
Yvonne Ruwaida (MP)
och Lina Westerlund (RS)
Foto: Laetitia Schteinberg (http://schteinberg.com)

Under Asylforumets fjärde och sista dag igår var det partidebatt om vad som krävs för en human och rättssäker asylprocess med fokus på hbt-flyktingar.

Hans Linde från Vänsterpartiet hade första anförandet och tog upp om att de vill se över lagstiftningen, t ex ändra i lagen om "synnerligen ömmande omständigheter" för att ge fler asyl, ett förslag regeringspartierna och miljöpartiet röstade mot när Vänsterpartiet föreslog det i riksdagen. Han betonade också behovet av bra hbt-kompetens i asylprocessen och att protester på gator och torg är viktiga för att påverka.

Dag 3 på Asylforum: Så organiserar man sig

Temat på Asylforumets tredje dag, som samlade 70 besökare, var om hur man organiserar sig för asylsökande och hbt-flyktingars rättigheter med en panel bestående av organisationer och nätverk som är aktiva på olika sätt idag. (Läs om de första dagarnas Asylforum här)

Mattias Bernhardsson från Asylrörelsen i Stockholm (nätverk bestående av Iranska flyktingars riksorganisation och -förbund, Rättvisepartiet Socialisterna, föreningen Varken hora eller kuvad, Kurdiska framtidsrörelsen i Syrien, Casa Peru, Etiopiska flyktingföreningen och många enskilda aktivister) berättade hur de sedan starten i maj 2011 har stoppat 8 deportationsförök genom flygplatsaktioner på Arlanda (Tre exempel på lyckade aktioner: Hossein Ali Jafar Jasbi, Mohammedreza Esfahani och Ali Mansouri). 12 politiska flyktingar från Iran har fått uppehållstillstånd genom kampanjer; demonstrationer och opinionsbildning i media såväl som att tillsammans med advokaterna stärka fallen genom bevisinsamling. De har också varit väldigt aktiva för att stoppa utvisningarna till Syrien (Läs mer här). I höstas lämnades 67 000 namnunderskrifter över till Migrationsverket med krav på att stoppa utvisningar kurdiska flyktingar. Mattias tog även upp deras fackliga upprop mot tvångsutvisningar och pekade på hur vanliga arbetare kan bli en maktfaktor.

Golnar Bahar från föreningen 'Varken hora eller kuvad' (även en del av Asylrörelsen i Stockholm) gick igenom hur de arbetar som stödgrupp och opinionsbildare mot omänsklig flyktingpolitik, mot hedersrelaterat våld och förtryck samt mot rasism. De jobbar även med enskilda fall, t ex har de tillsammans med andra i Asylrörelsen i Stockholm och RFSL Newcomer kämpat för asyl åt det lesbiska paret Awas och Sofya (läs mer här).

De två första dagarna på Asylforum: Starka berättelser av flyktingar och press på Migrationsverket

De två första dagarna av Asylforum på Stockholm Pride har varit väldigt lyckade med över 40 deltagare på första dagen och 100 på andra dagen. Asylforum organiseras av Asylrörelsen i Stockholm, Varken hora eller kuvad och RFSL Newcomer.
Första dagens forum handlade om erfarenheterna från olika hbtq-flyktingar som tvingats till flykt på grund av den repression de har blivit utsatta för.

Först ut att tala var Khaleddiya från Saudiarabien som berättade om hur hbt-personer förtrycks i landet, bl a om hur den statliga religiösa polisstyrkan, ”Committée for the promotion of virtue and the prevention of vice”, upprätthåller Sharia-lagarna. Khaleddiya blev själv tagen av moralitetspolisen, något som inledde en lång period av trakasserier tills han lyckades komma till Sverige som student.
När ett rykte florerade i hemlandet om hans återkomst, stormades systerns hus och svågern blev frihetsberövad och utfrågad om Khaleddiya.

För en kämpande hbt-rörelse

Av Sanna Tefke

När detta nummer av Offensiv kommer ut är vi mitt inne i Stockholms femtonde Pridefestival. En vecka som de flesta hbt-personer förknippar med fest, glädje och gemenskap och gemene man med paraden som går av stapeln under lördagen.




Sanna Tefke (RS)

Att Pride firas till minne av upproret i Stonewall, New York 1969 då hbt-personer efter alltför lång tid av trakasserier och razzior till slut fick nog och slog tillbaka mot polisen är det allt för få som vet om eller minns.
Det är också den här veckan som hbt-frågorna får absolut mest utrymme i media. År efter år har åsikten om att hbt-rörelsen spelat ut sin roll intensifierats. Det hävdas att vi uppnått jämlikhet och att man som hbt-person i Sverige har samma rättigheter som heterosexuella. Undantaget som man tvingats ge efter för är situationen för transpersoner som äntligen uppmärksammats och som Sverige och regeringen fått mycket kritik för även internationellt.
Och visst stämmer det i mångt och mycket att hbt-personer, om vi då bortser från transpersoner, på pappret har i stort sett samma rättigheter som heterosexuella, men tyvärr kan inte kampen stanna där.  

Missa inte Asylforum på Stockholm Pride

Asylrörelsen i Stockholm, Varken hora eller kuvad och RFSL Newcomer organiserar Asylforum på Stockholm Pride 2012. Det kommer att hållas ett fyra dagars forum för att lyfta frågor kring asyl och situationen för asylsökande och papperslösa hbtq-personer. Mötena hålls på svenska och engelska med översättningar till fler språk.

Bjud in vänner till facebookeventet

Preliminärt program:

Tisdag 31 juli 13.30-15.30
> På flykt från homo- och transfobi
Hbtq-personer berättar om sina erfarenheter av att fly undan homo- och transfobi och hur situationen ser ut för hbtq-personer i deras respektive hemländer. Efterföljande samtal om hur olika aktörer kan verka för att stärka hbtq-personers rättigheter runt om i världen, med bl a UNHCR

Stoppa utvisningar av hbt-flyktingar!

Igår höll Asylrörelsen i Stockholm och föreningen 'Varken hora eller kuvad' en manifestation utanför Migrationsverket i Solna mot Sveriges utvisningar av hbt-flyktingar.

Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, berättade om det lesbiska paret Pari och Delsa från kurdiska delen av Irak, som hon själv kämpat hårt för. De har fått flera avslag på sin asylansökan trots att de kunnat visa papper på att de är dödförklarade i hemlandet. Kvinnorna ska ha
sagt till Amineh att det är lika bra att de utvisas; ”det är bättre om pappa slår ihjäl mig
än att jag ska behöva leva med den här psykiska tortyren”.

Moderaterna osynliggör HBT-personer

Sanna Tefke (RS) talar i kommunfullmäktige

Under måndagens kommunfullmäktige diskuterades vad kommunens demokratiberedning ska arbeta med, inklusive handikappsrådet och JIM-kommittéen (jämställdhet, integration och mångfald). Rättvisepartiet Socialisterna var det enda partiet som hade några som helst ändringsförslag.

Sanna Tefke, RS ersättare i kommunfullmäktige föreslog att kommunen ska arbeta, inte bara mot rasism och främlingsfientlighet som det stod skrivet, utan också mot homofobi och för att förbättra situationen för HBT-personer (homo-, bi- och transsexuella). RS föreslog också att kommunen slutar använda begreppet handikappade om de funktionhindrade, då det är ålderdomligt och felaktigt.
Martina Mossberg från Moderaterna svarade att kommunen visst jobbar mot homofobi, även om det inte står så i demokratiberedningens uppgifter. Det faller under diskrimineringslagstiftningen vilken nämns i förslaget, sa Mossberg (M) som tyckte att man inte kunde nämna "alla grupper" i samhället som är utsatta.
- Detta visar hur HBT-personer osynliggjörs, svarade Tefke (RS). RS anser inte att homofobin "bara" är en av många problem. Ingen annan grupp i samhället löper lika stor risk att utsättas för våld! Och det homofoba våldet har ökat drastiskt.
RS ändringsförslag gick till votering och röstades ner med siffrorna 46 mot, 10 för och 2 som avstod. Förutom RS två röster, röstade de två vänsterpartisterna för förslaget och sex socialdemokrater.

Kamp mot kvinnoförtrycket

Nej till pigjobb, vårdnadsbidrag & otrygga jobb • Stoppa mäns våld mot kvinnor

Deltidsarbete, tung arbetsbelastning, sjukskrivning och låg inkomst är vardag för arbetarkvinnor. Det finns ett strukturellt förtryck av kvinnor i hela världen. Kvinnor får lägre lön än män, utför mer obetalt arbete i hemmet och utsätts för sexuella trakasserier och våld.

Det har skett ett bakslag för jämställd­heten de senaste åren. Högerregeringen står för en kvinno- och arbetarfientlig politik med bakåtsträvande reformer som pigavdrag och vårdnadsbidrag.

Kvinnofientlig högerpolitik

Kapitalismen gör vinster på kvinnoförtryck, t ex genom lönediskriminering, porrindustri, människohandel och oavlönat hushållsarbete.

161 000 fler kvinnor har blivit fattiga efter nära fyra år med Reinfeldts högerpolitik. Fattigdomen bland barn till ensamstående föräldrar har ökat från 19 procent 2006 till 30 procent 2009.

Att de kvinnodominerande yrkena är de lägst betalda är en del av kvinnoförtrycket. Kvinnor tjänar bara 83 procent av mäns löner (omräknat till heltid).

1 258 anställda i Haninge kommun, flest kvinnor, har vikariat, visstids- eller timanställning istället för fast jobb. 25 procent av de fast anställda kvinnorna arbetar deltid.

Regeringens vårdnadsbidrag är en kvinnofälla. Av de 201 som tagit ut bidraget i Haninge var 196 kvinnor och 5 män. Bidraget gör det svårare för kvinnor att få utbildning och eget jobb. RS vill avskaffa vårdnadsbidraget och istället införa sex timmars arbetsdag och delad, förlängd och 100-procentig föräldraförsäkring. Barnomsorgen måste byggas ut kraftigt.

Sexuella trakasserier är en del av kvinnors vardag. Var sjätte kvinna utsätts årligen för sexuella trakasserier i arbetet.

Mäns våld ökar

RS och Elevkampanjen deltar i kampanjen Vägra Kallas Hora med kampanjer och lektioner på skolor och arbetsplatser. Våldtäkter och sexuella trakasserier är brutala uttryck för kvinnoförtrycket. Mäns våld mot kvinnor ökar.

Kvinnojouren i Haninge är i akut behov av pengar, de flesta jobbar ideellt och skyddslägenheterna räcker inte till för alla kvinnor och barn som flyr mäns våld. Förra året nekades 40 procent av de som behövde skyddat boende.

RS samlade till demonstration utanför kommunfullmäktige mot mäns våld mot kvinnor och lämnade över namnunderskrifter för våra krav.

De andra partierna, från M till S & V röstade mot. De röstade även emot vår motion för sexuellt likaberättigande för hbt-personer (homo, bi, trans).

100 år av socialistisk kamp

Hatbrotten mot hbt-personer ökar. Hälften av alla hbt-personer vågar inte vara öppna på sin arbetsplats. Det finns fortfarande läroböcker som beskriver homosexualitet som något avvikande. Trots juridiska framsteg krävs kamp. Med HBT-socialisterna vill vi bygga en kämpande hbt-rörelse.

Socialister startade kvinnodagen 8 mars för 100 år sedan och fortsätter kampen. Vårt mål är ett socialistiskt samhälle fritt från förtryck. Idag är behovet av att bygga en ny kvinnorörelse akut.

RS står för:

>> Lika lön för lika arbete

>> Bort med otrygga anställningar – rätt till heltid

>> Nej till pigjobb – slopa skatte avdraget för hushållstjänster

>> Avskaffa vårdnadsbidraget – inför förlängd & 100 procent föräldraför säkring

>> Fler anställda & skyddade lägenheter till kvinnojouren

>> Förtur i kommunens bostads kö för kvinnor som flyr

>> Bättre belysning & mer trygghets åtgärder

>> Utbildade fältassistenter för nattvandring

>> Självförsvar för tjejer i skolan

>> Hbt- och genusperspektiv i undervisningen

Karin Wallmark

Kandidat på Rättvisepartiet Socialisternas Haninge-valsedel. Journalist på tidningen Offensiv & aktiv i HBT-socialisterna.

"Vi kräver resurser till skolorna för att kunna stoppa homofobi och könsmobbning samt erbjuda hbt-kompetens till alla kommunanställda. Vi kämpar för att stoppa hatbrotten, avskaffa heteronormen och förtryckande könsroller.”