Nästan dagligen kommer nya larmrapporter om krisen i sjukvården. Personalen larmar om ohållbar arbetsmiljö, i synnerhet på akuten. Patienter och anhöriga larmar om långa väntetider och upplever att personalen inte har tid med dem.
Som en av huvudorsakerna anges bristen på sjuksköterskor. Det ligger en viss sanning i det. År 2011 låg Sverige under snittet bland OECD-länderna när det gäller nyutbildade sjuksköterskor, 43 per 100 000 invånare och år. Danmark hade till exempel samma år 78 nyutbildade sjuksköterskor per 100 000 invånare. Sedan dess har antalet utbildningsplatser ökat något, men bristen på sjuksköterskor i vården består.
![]() |
Sverige har en hög andel högre utbildade sjuksköterskor som tar över många av uppgifterna som i andra länder utförs av läkare. Dessutom har man minskat antalet undersköterskor och deras arbetsuppgifter har delvis lagts på sjuksköterskor med ökad arbetsbelastning som följd.
Sjuksköterskorna har i flera år larmat om att lönerna inte motsvarar ansvaret och utbildningen. Istället för att höja lönerna för att locka fler till yrket väljer flera sjukhus hellre att stänga ner vårdplatser.
Sedan årsskiftet har minst åtta av landets sjukhus gått in i så kallat stabsläge enligt Svenska Dagbladet, då bland annat planerade behandlingar ställs in och akut sjuka omdirigeras till andra sjukhus.














